6 Diskussion och slutsatser 43
6.3 Förslag på fortsatt forskning 44
Vår slutsats är i enlighet med Torstensson-Ed och Johansson (2000) att det behövs mer forskning rörande användningen och utformningen av skolans och fritidshemmets ge- mensamma lokaler. Även om resultatet för denna studie inte var häpnadsväckande väcktes ändå en medvetenhet om vinsterna med att granska fritidshemmets miljö och framför allt vinsterna av att inkludera barnen i studien. Fenomen som förbigått pedago- gerna i verksamheten blev tydliga i denna studie. De Jong (1996) skriver att det är vik- tigt att personalen är medveten om lokalernas egenskaper. Denna studie kan ses som en möjlighet för personalen på avdelningen att få andra insikter om miljön än vad de tidi-
gare haft. Liknande studier hade således med fördel kunnat bedrivas på andra fritidshem och andra avdelningar. Som nämnts i inledningen är styrdokumenten utformade på ett sådant sätt att professionella på lokal nivå måste tolka dem (Nihlfors, 2012). Här vill vi öppna upp för tanken att barnen kan delta i detta komplicerade tolkningsarbete. Verk- samheten skall utformas efter barns behov, intressen och erfarenheter (Skolverket, 2007).
Referenser
Ahlberg, A., Andreasson, I., Assarson, I. & Ohlsson, L. (2011). Skolvarda-
gens komplexitet – en studie av värdegrundsarbetet i skolans praktik. Stockholm: Skol-
verket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se (Hämtad 13.11.15).
Almqvist, B. (1993). Approaching the culture of toys in Swedish child care. A literature
survey and a toy inventory. Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala University. De-
partment of Education.
Bjurström, P & de Jong, M. (2006). Skolmiljö och välbefinnande: Utformning och upp-
levelse; En fallstudie av fyra skolor. Stockholm: Kungl. Tekniska högskolan.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö- En kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Broady, D. (1981). Den dolda läroplanen: KRUT-artiklar 1977-80. 1. uppl. Järfälla: Symposion.
Calander, F. (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: Fritidspedagogers och lä-
rares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Diss. Uppsala: Univ.
De Jong, M. (1996). Pedagogiska och sociala aspekter på lokaler för barnomsorg: Un-
derlag till Allmänna råd från Socialstyrelsen 1995:2. Malmö: Institutionen för pedago-
gik och specialmetodik, Lärarhögskolan.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger om möjligheter och begräns-
ningar i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå: Univ. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67667 (Hämtad 14.01.09)
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodprakti-
kan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4.uppl. Stockholm: Norstedts
juridik.
Flising, B. (1995). Samverkan skola- skolbarnomsorg, en utvärdering. Stockholm: So- cialstyrelsen.
Flygt, E (2009). Investigating Architectural Quality Theories for School Evaluation: A Critical Review of Evaluation Instruments in Sweden, Educational Management Ad-
ministration & Leadership 37, 645-666.
Gillham, B. (2008). Observation techniques: structured to unstructured. London: Con- tinuum International Pub.
Holme, I.M., Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Jackson, P.W. (1968). Life in classrooms. New York: Holt, Rinehart & Winston.
Jakobsen, L., Nahnfeldt, C., Nyroos, L., Olin-Scheller, C. & Sandlund, E. (2010). Med-
arbetarsamtal som arena för att befästa normer kring medarbetarskap. Arbetsmarknad
& Arbetsliv, 16(3), 39-54.
Johansson, B., & Svedner, P.(2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. 5. uppl. Upp- sala: Kunskapsföretaget.
Kirkeby, I.M. (2006). Skolen finder sted. Diss. Stockholm: Kungl. Tekniska högskolan.
Kirkeby, I.M. (2008). Rummet ramar in GEMENSKAP, kontroll, sinnlighet. Pedago-
giska Magasinet 1, 38-45.
Larsen, A. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Myndigheten för skolutveckling. (2003). Att granska och förbättra kvalitet: om kvali-
tetsutveckling i skola, förskola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning - en översikt över aktuell forskning och utveckling samt dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Myndig-
heten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se (Hämtad 14.01.02).
Nihlfors, E. (2012) Lärarens dubbla uppdrag: enligt den nya skollagen. 1. utg. Stock- holm: Natur & kultur.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ.
Persson, S. (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskole-
klass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/VR2008_11.pdf (Hämtad 14.01.11).
Skantze, A. (1998). Barns rum som möjlighetsrum. I Berefelt, G. (red) Barnens rum: Stockholm: Univ. Centrum för barnkulturforskning, s. 13-20.
Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2007). Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik .
Skolverket (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, R (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I Selander, S (red.) Kobran,
nallen och majjen: tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning Stockholm:
Söderlund, A. (1993). Totalintegrerad skola och fritidshem som skolmodell. Erfaren-
heter från 5 års försöksverksamhet vid Karlbergsskolan i Stockholm. En utvärderings- studie. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Institutonen för Barn- och ungdoms-
vetenskap.
Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag: interaktivt regelarbete mellan
lärare och elever. Diss. Linköping: Univ.
Torstensson-Ed, T. & Johansson, I. (2000). Fritidshemmet i forskning och förändring.
En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf (Hämtad 13.12.01).
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuteman
Tema 1- Vem/ vad har bestämt hur inomhusmiljön på avdelningen ser ut. -‐ Vad har styrt hur ni utformat den fysiska inomhusmiljön?
-‐ Har förändringar skett? -‐ Vem har bestämt?
-‐ Pratar ni om hur den fysiska inomhusmiljön skall se ut? -‐ Om du skulle få önska fritt hur skulle det då se ut?
Tema 2 – Tanken bakom rummen- utformning och innehåll.
Här vill vi prata om hur rummen ser ut men även inventarier, exempelvis material för skapande, leksaker, spel mm.
Vi går tillsammans igenom rummen på en planlösning. -‐ Har rummet något namn- varför?
-‐ Finns det några regler för rummet? – varför? -‐ När används rummet?
-‐ Hur är tanken att barnen skall använda detta rum? -‐ Kan det kopplas ihop med fritidshemmets uppdrag? - Är det så rummet används av barnen?
Bilaga 2: Informationsblad till vårdnadshavare
Hej alla vårdnadshavare
Vi är två lärarstudenter från Malmö Högskola, Nikolina Petersson och Magdalena An- dersson. Det är nu dags för oss att göra vårt examensarbete. Eftermiddagar veckorna 5-7 kommer vi genomföra en undersökning om barns användning av inomhusmiljön på fri-
tidshemmet.
För att ta reda på hur barnen använder miljön kommer vi observera verksamheten. Både barnen och fritidshemmet kommer vara avidentifierade, deras namn kommer inte finnas med i arbetet.
Med vänliga hälsningar Nikolina och Magdalena
Bilaga 3: Planlösning
Allrummet Spelrummet Byggis Fyrornas klassrum Kapprum Kapprum Lärarnas klassrum MålarrummetTreornas klassrum Pingisrummet
Samtalsrummet
Bilaga 4: Fotografier på avdelningen Björnen
Allrummet- Köksdelen
Spelrummet
Kapprum
Treornas Klassrum
Målarrummet
Biblioteket