Förslag till fortsatt forskning

Min studie har handlat om innehållet i fyra gymnasieskolors åtgärdsprogram och är endast av textanalytisk karaktär. För att få ytterligare kunskap om åtgärdsprogram i gymnasieskolan skulle det vara av intresse att intervjua elever som har åtgärdsprogram och särskilt stöd för att se hur de uppfattar den hjälp och det stöd de får från skolan. Att intervjua lärare kring hur de tänker och resonerar kring sin egen undervisning när det gäller att möta elever i behov av särskilt stöd i gymnasieskolan är också något som känns relevant. Vilka pedagogiska och organisatoriska förändringar tror pedagoger och även skolledare att man bör/kan genomföra för att förändra lärandemiljön och förutsättningarna för elever i behov av särskilt stöd?

När det gäller de elever som haft någon form av särskilt stöd och därmed ett åtgärdsprogram under sin grundskoletid skulle det vara intressant att följa i deras fortsatta skolgång. Hur många av dessa elever har åtgärdsprogram under gymnasietiden och/eller hur går det för dem på gymnasiet?

Tyvärr tror jag att många åtgärdsprogram upprättas i syfte att skolan så att säga ”ska ha

ryggen fri”. Det ska finnas någon form av dokumentation som beskriver att eleven faktiskt har fått någon form av särskilt stöd. Att följa hela processen från anmälan, utredning,

åtgärdsprogram och uppföljning och framför allt få ta del av elevens erfarenheter och

upplevelser av dessa dokument i syfte att se om dokumentationen har någon effekt skulle vara av stort intresse. Dessutom befarar jag att inte alla lärare är medvetna om att de undervisar elever som har ett åtgärdsprogram. Lärarnas uppfattningar kring de åtgärder som finns

uppställda och hur de arbetar med dessa skulle också vara av intresse att undersöka vidare och likaså lärarnas syn på om de anser att åtgärdsprogram är ett verktyg för skolan i syfte att hjälpa elever i deras kunskapsutveckling, eller om lärarna anser att åtgärdsprogrammet bara är en ”hyllvärmare”.

Referenser

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.

Ahrne, G. & Svensson, P. (red). (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text – om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 259). Göteborg: Acta

Universitatis Gothoburgensis.

Andreasson, I. & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation – om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber.

Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun.

Göteborgs Universitet. Acta Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Sciences 248.

Asp-Onsjö, L. (2009). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Bergström, G. & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.

Boaler, J., Wiliam, D. & Brown, M. (2000). Student’s experinces of ability grouping – disaffection, polarisation and the construction of failure. British Educational Research Journal 26(5), s. 631-648.

Bodin, J. & Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

Burr, V. (2003) Social constructionism. (2:a uppl.). Hove: Roudledge.

Egelund, N., Haug, P. & Persson, B. (2006) Inkluderande pedagogik i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.

Emanuelsson, I., Persson, B., Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket: Liber AB.

Gjems, L. (2007). Meningsskapande handledning. Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.).

Handledning i pedagogiskt arbete. (s. 179-198). Lund: Studentlitteratur.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.

Hirsh, Å. (2012): The individual education plan: a gender assessment practice? Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 19:4, 469-485.

Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att plats i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Norstedts Akademiska Förlag: Stockholm.

Isaksson, J. (2009). Spänning mellan normalitet och avvikelse. Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd, [Elektronisk version]. Diss, Umeå: Umeå Universitet. Hämtad

130304 från: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:240757/FULLTEXT01 Johansson, M. (2011). Stöd på (o)lika villkor En analys av särskilt stöd på tre olika gymnasieprogram. Göransson, K., Janson, U. & Nilholm. C. (red.) Vetenskaplig

artikelsamling om specialpedagogik från Specialpedagogiska skolmyndighetens konferens för Lika värde 2010. (s. 47-58). FoU nr1/2011. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lundman, B. & Hällgren Granehiem, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I: M. Granskär. &

B. Höglund – Nielsen red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur.

Ruijis, M.N.,Van der Veen, I. & Peetsma, T., T.D. (2010): Inclusive education and students without special educational needs. Educational Research, 52:4, 351-390.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd” – Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i fokus nr 28. Stockholm: Myndigheten för Skolutveckling.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund:

Studentlitteratur.

Norstedts engelska ordbok (2010). Stockholm: Norstedts Förlag.

Pawley, H. & Tennant, G. (2008). Student perceptions of their IEP targets. Support for Learning, 23, s. 183-186.

Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.

Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006.

Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2001). Att arbeta med särskilt stöd med hjälp av åtgärdsprogram. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2008a). Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2008b). Allmänna råd och kommentarer. För arbete med åtgärdsprogram.

Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2010). Risk för IG. Gymnasierektorer om skolornas stöd till elever som riskerar att inte nå målen. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Fritzes.

Svenska Akademins ordlista över svenska språket (2006). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

UNICEF (2009). Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige, Stockholm.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.