7. DISKUSSION
7.4 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING
Vi upplever att forskning som belyser elevernas egna röster kring deras delaktighet och inflytande i de beslut som tas angående särskilt stöd i handlingsplan och åtgärdsprogram är obefintlig, då vi inte har funnit någon. Med tanke på vad vi fann i tidigare forskning hade vår första ingång att fånga elevers upplevelse av deras delaktighet i de beslut som tas angående
42
särskilt stöd varit mer motiverat än specialpedagogernas syn på detsamma. Dock fann vi väldigt få studier med just den ingång vi valde vilket kan motivera denna studie.
Om Coronapandemin inte hade härjat hade vi gjort intervjuer med elever istället. Vi tror inte att det hade blivit något problem från skolornas sida då rektorer uttryckte intresse för vår första studie. Under hela vår process i med denna studie har en kritisk punkt varit att vi inte kunnat få förstahandsinformation hur man upplever sin delaktighet från dem det gäller, våra elever.
För vidare forskning tycker vi att det skulle vara intressant att studera om det finns samsyn i specialpedagogers, lärares och elevers syn på elevers delaktighet genom triangulering. Triangulering innebär att forskare använder information från olika uppgiftslämnare för att kunna se sitt fenomen från flera håll. I analysen kan forskarna då få en ihopsatt eller variationsrik bild, vilket resulterar i att det totala resultatet blir pålitligare och når längre (Bryman, 2020).
43
Referenser
Ahlberg, Ann. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber
Asp-Onsjö, Lisa. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBURGENSIS
Bryman, Alan. (2020). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
ElSaheli-Elhage, Rasha & Sawilowsky, Shlomo (2016). Assessment practices for students with learning disabilities in Lebanese private schools: A national survey. Cogent Education, 3(1), 1–20. http://dx.doi.org/10.1080/2331186X.2016.1261568 Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
AB
Giota, Joanna. (2013). Individualiserad undervisning i skolan – En forskningsöversikt- (3:2013). Stockholm: Vetenskapsrådet
Hart, Roger A. (1997). Children’s Participation. The Theory and Practice of Involving Young Citizens in Community Development and Environmental Care. New York: UNICEF Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med
barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 1–2, 42–57.
Kvale, Steinar. & Brinkmann Svend. (2019). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lindberg, Viveca., Hirsh, Åsa., Wallander, Agneta., Udin, Agneta. & Garay, Juan. (2015). Att ge röst åt de yngre barnen. En kartläggning i nio kommuner läsåret 2014–2015.
Stockholm: Information Tools Scandinavia AB
Palla, Linda. (2018). Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan?: När
åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer. Pedagogisk forskning i Sverige 1–2, 89–106.
Pearlman, Sara. & Michaels, Dina. (2019) Hearing the voice of children and young people with learning disability during the Educational Health Care Plan (EHCP). Support for Learning, 34(2), 148-161. https://doi.org/10.1111/1467-9604.12245
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (2003). Delaktighet som värdering av pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 1–2, 70–84.
44
Rose, Richard., Shevlin, Michael., Winter, Eileen., O´Raw, Paul & Zhao, Yu, (2012).
Individual Education Plans in the Republic of Ireland: an emerging system. British Journal of Special Education, 39(3), 110-116. https://doi.org/10.1111/j.1467-8578.2012.00548.x
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Shevlin, Michael & Rose, Richard (2008). Pupils as Partners in Education Decision-Making: Responding to the Legislation in England and Ireland. European Journal of Special Needs Education, 23 (4), 423-430. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/08856250802387430 Shier, Harry (2001a). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A
New Model for Enhancing Children’s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society, 15, 107–117.
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Västerås: Skolverket
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket Skolverket (2014). Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Reviderad 2019. Ödeshög: Skolverket.
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan. Allmän del. Södertälje: Skolöverstyrelsen och Allmänna Förlaget.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020). Delaktighet- ett arbetssätt i skolan. Kalmar: Leanders Grafiska AB
UNICEF Sverige (2018). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer- inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Åkerström Kördel, Jeanette. & Brunnberg, Elinor. (2017). Delaktighet - som rättighet, fenomen och vardagspraktik i hälso- och välfärdsarbete. Lund: Studentlitteratur
45 Hämtat från internet:
https://www.ne.se/ Hämtad 2020-12-17 Shier, Harry (2001b). Översatt av Christina Robertsson Pearce & Sverre Nyborg-Warner.
Vägar till delaktighet: Öppningar, möjligheter och skyldigheter En ny modell för att öka barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1 i FN:s konvention om barnets rättigheter.
http://skolscenen-kulturhjartaskola.riksteatern.se/files/2014/09/Shier-%C3%B6versatt-
artikel-2.pdf Hämtad 2020-11-17
Hart, Roger. (1992) Children's participation: From tokenism to citizenship. Florence: UNICEF International Child Development Centre
https://www.unicef-irc.org/publications/pdf/childrens_participation.pdf
Hämtad 2020-12-20
46
Bilaga 1
I de tre första stegen i stegen är barn och ungdomar inte delaktiga i den process som de sägs vara. Hart (1997) menar att barnen är manipulerade, används som dekoration eller har ett symboliskt deltagande utan vetskap kring de budskap som sprids. Då dessa steg inte handlar om delaktighet kommer vi inte att behandla dem mer här. Först på fjärde trappsteget kommer vi till de första av stegen som indikerar deltagande.
47
Den fjärde stegpinnen Tilldelade och informerade är det vanligaste sättet att närma sig barns delaktighet. Barnen blir tilldelade en uppgift som de blir informerade om vad det handlar om. Uppgiften kommer från vuxna och delaktigheten är inte mer än att barnet vet varför det är med. För att barnen inte ska få uppfattningen av att deras åsikter endast används när det behövs, är det viktigt att vuxna följer upp med uppgifter med mer genuint deltagande uppgifter från de vuxnas sida för att visa att barnens perspektiv är viktigt.
Konsulterade och informerade är det femte steget där barnen konsulteras kring en uppgift och de vet varför de blir tillfrågade och får återkoppling. Det är viktigt att barnen förstår processen och att deras åsikter tas på allvar.
Det sjätte steget, vuxeninitierade beslutsprocesser som delas med barn detta är ett viktigt steg för barnens involvering i uppgifter. Om vuxna inte kan skapa en känsla av kompetens och förtroende för samarbete med barnen på den här nivån, är sannolikheten att de inte når de högre stegen på stegen. Enligt Hart är det ett misstag att utesluta barnen i de tekniska detaljerna i processen, eftersom barnen då inte får möjlighet att förstå hur och varför kompromisser görs. Om barnen inte blir det kan de uppleva att de bara har ett symboliskt deltagande.
Barninitierade och styrda beslut och processer är det sjunde steget. Enligt Hart är det svårt att hitta projekt som kommer upp till den här nivån förutom barns lek. Hart menar att leken är en viktig arena där barnen på ett lättsamt sätt tränas i de demokratiska processer som vi vill att barnen ska fostras i och som vi inte får ignorera. Vuxnas deltagande sker genom att de ställer fram material, planerar barns aktiviteter och kan på det viset hjälpa till utan att bestämma. Tanken i det här steget är att det är barnen själva som tar initiativ till beslut, att vuxna godkänner besluten och stöttar barnen i processen. Hart menar att det behövs observanta vuxna som kan ta tillvara barnens initiativ, låter dem ske och accepterar dem utan att kontrollera dem.
Det sista steget som är den åttonde i Harts delaktighetsstege är Barninitierade beslut som delas med vuxna. Harts mål med den här nivån är inte att uppmuntra att barn är helt autonoma i deras “makt” och en oberoende part i samhället. Han menar om barn vill starta upp ett eget projekt och sköta det skall de få göra det. Om barnen själva väljer att samarbeta med vuxna så visar det på barn som känner sig tillräckligt kompetenta i sin roll som samhällsmedborgare att de kan medge att de har behov att samarbeta med andra. Vi behöver vara medvetna att det kan ta tid för barnen att få tillit till att bjuda in de vuxna i sina projekt, utan att känna att de underkastar sig till vuxnas kontroll.
Hart (1997) poängterar att barns förmåga att anpassa sig till andras perspektiv utvecklas med ålder men att det inte är något hinder för dem att delta i demokratiska processer.
48
Han anser att skolor har en viktig roll i arbetet med demokratiska processer men att väldigt få arbetar mot att ge eleverna ett reellt deltagande
49
Bilaga 2
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH
LEDARSKAP 2020-11-09
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Vi, Linda Hansson och Jeanette Roos, läser sista terminen på Specialpedagogprogrammet vid Malmö Universitet. Vi kommer att ta vår examen i mitten på januari 2021 och innan dess ingår att vi har gjort ett examensarbete. Vi har fått lov att genomföra en studie med specialpedagoger kring hur de ser på elevers delaktighet och inflytande i arbetet med det särskilda stöd som skrivits in i elevernas handlingsplan på förskolan och åtgärdsprogram i grundskolan.
Vi tänker göra intervjuer med två specialpedagoger på förskolan samt två specialpedagoger i varje stadie på grundskolan, det vill säga i F-3,4-6 och 7–9. Vi vill med denna studie se hur och på vilket sätt barn och elever ges delaktighet och inflytande i de åtgärder som erbjuds i handlingsplanerna och åtgärdsprogrammen. För förskolan tänker vi oss att vårdnadshavarna har samma funktion som eleverna på grundskolan. Vårdnadshavarna är då sitt barns röst.
Det kommer att vara en kvalitativ studie där specialpedagogers tankar kring hur elevers röster tagits tillvara i utformningen av det särskilda stödet. Detta för att ge oss kunskap om hur specialpedagoger arbetar med elevers delaktighet och inflytande i handlingsplaner/åtgärdsprogram. Kunskapen skall ge oss inblick i hur man kan arbeta för att ge barn och elever rätt möjlighet till delaktighet innan det beslutats vilket stöd som skall ges.
De som deltar i studien kommer att bidra med sina tankar kring på vilket sätt de har låtit elever vara delaktiga och haft inflytande i det stöd som eleverna fått.
Vår tanke är att materialet samlas in via intervjuer som endast spelas in med ljudupptagning med tillåten media. Mobiltelefoner kommer inte att användas som inspelningsverktyg då det inte är tillåtet. Med tanke på rådande situation och restriktioner som finns kring Corona i vårt samhälle kan dessa intervjuer komma att ske digitalt. Även då kommer endast ljudinspelning att ske, det vill säga inget kommer att filmas. Under intervjun, som kommer att ta ca 30–45 min, kommer vi båda att vara med. En håller i intervjun och den andra är tyst deltagande och kan komma att ta anteckningar.
Det är endast vi, Linda och Jeanette, samt vår handledare Helena Andersson på Malmö Universitet som kommer att ha tillgång till hela transkriberingarna av intervjuerna. Dessa dokument kommer att förvaras på en server på Malmö Universitet så att endast nämnda personer har åtkomst till dem. Total
På specialpedagogprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://muep.mau.se).
50
avkodning av respondenterna kommer att ske då vi endast benämner dem som Specialpedagog 1 Förskolan, Specialpedagog 2 4-6 osv. I det färdiga materialet kommer vi att presentera deltagarna på samma sätt. Påskrivna samtyckesblanketter kommer att förvaras på Malmö Universitet.
Vi kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer,
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vårt studie kommer att utgå ifrån dessa principer:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Bilaga 3
Intervjufrågor
1. På vilket sätt har eleven fått chans att ge en bild av vad hen upplever fungerar bra kontra vad som inte fungerar bra i sin undervisningssituation. (Kan du ge exempel på frågor som ställs, är det samma frågor för hela
kommunen/koncernen)
2. Hur får eleven reda på vilket stöd som hen får? (Hur går det till?) 3. Vem eller vilka bestämde att det skulle vara just på detta sätt? 4. Vilka möjligheter/hinder ser du att det finns för att elever skall
kunna vara delaktiga och få inflytande i utformningen av sitt stöd? 5. Hur får du reda på hur eleven upplever att hen lär sig på bästa sätt
och vad den känner att den behöver för stöd för att lyckas? 6. På vilket sätt kan förskolan/skolan arbeta för att öka elevernas
52
Bilaga 4
Kompletterande frågor via mejl.
Fråga 1: På vilket sätt är eleverna med i beslutsfattandet i de åtgärder som sätts in i ett åtgärdsprogram?
Fråga 2: Har skolan något dokument där det står kring hur eleverna skall vara med i processen i framtagandet av åtgärdsprogram och de beslut som tas kring det, exempelvis att de ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter, att deras åsikter och synpunkter skall vägas in i besluten och om de skall vara involverade i dessa beslut?
Fråga 3: Är ni på skolan beredda att dela på inflytande och ansvar med eleverna i arbetet med åtgärdsprogram?
Fråga till intervju 3 12/7 2020:
Hur använder ni er av elevernas svar utifrån de frågeställningar ni har i utredningsfasen, kommer elevernas tankar och förslag in i ÅP? Om ja, i så fall på vilket sätt? Och om nej vilken orsak?
1. Har ni någon policy eller dokument som säger att barnen/vårdnadshavare ska bli lyssnade till, att de ska ge stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter, att dessa synpunkter och åsikter ska vägas in i beslutsfattandet, att de ska vara involverade och ha inflytande i beslutsprocessen samt dela inflytande och ansvar i besluten gällande det som skrivs i handlingsplanen.
Med ansvar menar vi inte att de ska ansvara för de åtgärder som skrivs in i handlingsplanen utan att de får ha ett ansvar i hela den skrivna processen.
53