METODDISKUSSION

Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer då de öppnar upp för att ge informanterna möjlighet att själv styra innehållet. Vi som intervjuare behöver endast se till att vi håller oss till det syfte vi har med intervjun. Kvale och Brinkmann (2019) poängterar att en intervju inte är ett samtal mellan jämställda parter då intervjuaren är den som avgör frågorna och vilka som skall följas upp.

Tillvägagångssättet att få tag på dessa informanter genom en förfrågan på Forum Specialpedagogik på Facebook, där vi tidigare sett att där fanns personer som var villiga att delta i andra studier, är inget vi skulle göra igen. Risken med att söka informanter på Facebook kan innebära att våra informanter kan vara extra engagerade i arbetet med elevers delaktighet, då vi redan i förfrågan talade om inriktningen på vår studie. Vi kan inte heller egentligen verifiera att de verkligen arbetar i en specialpedagogisk funktion. Tre av de fem som vi fick kontakt med via Facebook kan vi ana att de arbetar inom en kommunal verksamhet då deras mejladress visade vilken kommun de arbetar i. Med dessa förbehåll kan det medföra att svaren

38

vi fått från informanterna kanske inte är tillräckligt varierande om vi utgår från ett eventuellt extra engagemang, samt att vi inte kan garantera att alla informanter verkligen har en specialpedagogisk kompetens. Urvalet kan därmed påverka vårt resultat som i sin tur blir en begränsande faktor för vår studie. Det är svårt att säkerställa vår studies trovärdighet då vi funnit våra informanter via ett Facebook forum, även om vår upplevelse är att alla informanter var väldigt insatta i förskola och skola och kring barn i behov av särskilt stöd.

Utifrån den situation samhället befann sig i med Coronapandemin kunde vi inte intervjua på plats och de skolor vi talat med hade stora problem med att avvara personal på grund av personalbrist. Vi spekulerar i om huruvida vi fått ett annat resultat om vi direkt gått till förskolor och skolor för att få tag på informanter, så som vi gjorde med vår sjätte informant. Med tanke på de begränsningar vi tagit upp ser vi det som svårt att kunna få ett liknande resultat om studien görs om utifrån de premisser vi hade. Bryman (2020) visar på svårigheten med att kunna generalisera resultat i kvalitativa undersökningar i en annan kontext än den undersökningen är gjord i. Kvalitativa undersökningar är ofta begränsade till ett litet antal personer och även begränsade till exempelvis en viss organisation

En av våra informanter bad om att få se våra intervjufrågor i förväg. Vi ser både för och nackdelar med att delge frågorna i förväg. Fördelarna ligger mer i informantens intresse av att kunna känna sig förberedd på vad som skall frågas och att informanten noga kan tänka igenom sina svar innan de ställs. Det kan ge en känsla av trygghet hos informanten. Bryman (2020) menar att det inte finns något som visar på att det skulle vara svårare att skapa en tillitsfull relation till informanten vid digitala intervjuer mot direkta. Bryman poängterar att det är viktigt att skapa en god relation till informanterna och när frågan kom om att få frågorna i förväg kände vi att det är en del i relationsskapandet inför intervjun.

Nackdelarna kan ses ur flera perspektiv som att det ger en fördel för den som fått frågorna innan mot dem som inte har kunnat förbereda sig. Ett annat perspektiv är att svaren kan vara tillrättalagda och kanske även att informanten blir bunden i sina svar utifrån vad hen tänkt. Kanske kan det påverka den aktiva process där kunskap produceras mellan oss som intervjuare och vår informant (Kvale & Brinkmann, 2019), då den inte riktig blir lika spontan som övriga intervjuer. Ytterligare ett perspektiv kan vara att vi får ett missvisande svar då informanten kanske ger de svar som hen tror att vi vill ha.

Vår intention var att vi skulle intervjua åtta personer, vilket vi fick efter att vi tagit kontakt med en tidigare informant. Dock fick vi ett bortfall på två specialpedagoger av två helt olika anledningar. Bryman (2020) tar upp att bortfall är en felkälla som inte rör själva urvalsprocessen utan kan uppstå då individer väljs ut. För oss skedde bortfallet genom att en informant efter att

39

ha erbjudit sig att delta inte hörde av sig till oss efter att kontakt tagits från vår sida. De andra specialpedagogen återkom väldigt sent efter påminnelser från vår sida. När hon kunde delta var vi så långt fram i vår forskningsprocess att vi hunnit analysera och bearbeta data och ansåg att vi inte kunde få fram nya eller relevanta data av fler informanter. Bryman (2020) benämner fenomenet för teoretisk mättnad vilket inte innebär att vi som intervjuare fick déjà vu när vi bearbetat vår data utan att den data vi hade inte kom med något nytt för vår studie.

Bryman (2020) menar att medvetenheten om svårigheten att vara objektiv har ökat, då det är omöjligt att ha fullständig kontroll över sina värderingar. Tillsammans har vi analyserat alla intervjuer och försökt hålla oss så objektiva som möjliga i dessa. Fejes och Thornberg (2019) menar att man alltid beskriver en tolkning av verkligheten vilket gör att man inte kan beskriva den på ett direkt eller exakt sätt. De verktyg som används i vår tolkning utgår från vår erfarenhet och kunskap.

Bryman (2020) tar upp den kritik som finns kring kvalitativa undersökningar där avsaknad av transparens är en av punkterna. Vi har under vårt arbete försökt vara så tydliga och transparenta i allt vi har gjort, från att definiera begreppen, visa på tidigare forskning samt noggrant gå igenom den teoretiska förankringen. Vi har också varit noga med att delge alla steg vi tagit i metoddelen gällande bland annat urval och tillvägagångssätt. Vidare har vi knutit an teori och tidigare forskning i vårt resultat och analys genom att hela tiden koppla det till Shiers (2001a) delaktighetsmodell samt i vår sammanfattande analys koppla hela resultatet till Johanssons (2003) teman. I vårt resultat delgav vi även citat från vår data för att tydliggöra det vi kommit fram till i analysen.

Vi har kommit till insikt att metodtriangulering hade varit en bättre ingång för oss. Vi hade då kunnat göra observationer som komplement till våra intervjuer eller snarare tvärt om för att få mer tyngd bakom vår analys. Vi hade kunnat koppla vad vi sett när elever och pedagoger samtalar och sedan knyta det till en kommande intervju. Till syvende och sist har vi trots allt ett vuxenperspektiv i vår studie.