Utifrån studiens resultat så saknas det fortfarande kunskaper kring hur samverkan organiseras ute på fältet. Det hade varit intressant att ta del av ledningens tankar kring samverkan mellan olika professioner och hur det arbetet kan utvecklas. Vidare hade det behövts mer forskning kring hur den systematiska samverkan som finns ser ut i praktiken. I studien framkommer inte barnen eller vårdnadshavares syn på förebyggande arbete i förskolan och samverkan mellan
olika professioner. Tidigare forskning visar på att föräldrar ser brister i samverkan, det hade varit intressant att höra deras tankar om exempelvis en mer samlad elevhälsa där barnavårds- central och förskola samverkar.
Referenser
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Bergman, S. & Blomqvist, C. (2011). Uppskattande samtalskonst- om att skapa möjligheter i samtalets
värld. Lund: Studentlitteratur.
Björck- Åkesson, E. (2009). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg (Red.). Med sikte på
förskolan- barn i behov av stöd (s. 17–33). Lund: Studentlitteratur.
Bladini, K. (2011). Att tillsammans ta ett steg tillbaka. I Eriksson Gustavsson, A-L., Görans- son, K., & Nilholm, C. (Red.). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan (s. 55–69). Lund: Studentlitteratur.
Blossing, U. (2013). Förändringsagenter för skolutveckling. Roller och implementeringspro- cess. Pedagogisk forskning i Sverige, 18(3-4), s.153–174.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl 3. Stockholm: Liber.
Edfelt, D. (2015). Utmaningar i förskolan- att förebygga problemskapande beteenden. Stockholm: Got- hia Fortbildning.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i ut-
bildningsvetenskap- vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur
och Kultur
European Agency for Development in Special Needs Education, (2010). Tidiga insatser för
barn i behov av stöd – Framsteg och utveckling 2005-2010. Odense, Danmark: European
Agency for Development in Special Needs Education.
Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur. Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Uppl 2. Stockholm: Liber FN (2019) Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Hämtad 2019-06-04
http://www.mfd.se/delaktighet/fns-konvention/
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken (Gothenburg Studies in Educational Sciences, 326). Göteborg: Göteborgs universitet, instutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Gjems, L. (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Göranson, K. (2011). Skolutveckling och förebyggande arbete. I Eriksson Gustavsson, A-L., Göransson, K., Nilholm, C. (Red.). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan (s. 33–51). Lund: Studentlitteratur.
Hall, J., Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I., & Taggart, B. (2009). The role of pre-school quality in promoting resilience in the cognitive development of young children. Oxford Review of Education 35 (3), 331–352.
Hausstätter, R. S., & Takala, M. (2011). Can special education make a difference? Exploring the differences of special educational systems between Finland and Norway in relation to the PISA results. Scandinavian Journal of Disability Research, 13(4), 271-281.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013) Att platsa i en skola för alla- elevhälsa och förhandling om normalitet i
den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lundgren, M. & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen- samverkan och förebyggande arbete.
Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Lundqvist, J. (2018). Tidiga insatser och barns utbildningsvägar- inkludering och specialpedagogik. Stockholm: Natur och Kultur.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola- möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber.
Mohss, N. (2014). Specialpedagogik i förskolan- från medicinska diagnoser till problemorienterat synsätt (Examensarbete, nr 498, i specialpedagogik inom masterprogrammet i utbildningsveten- skap, 30hp) Uppsala: Uppsala universitet, Instutionen för pedagogik, didaktik och ut- bildningsstudier.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter- en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur. Norrström, A. & Rosvall, P-Å. (2016). Specialpedagogers samverkansuppdrag- en undersökning av en
habiliterings samverkan med vårdnadshavarare, skolor och förskolor (Vetenskap för profession,
39). Borås: Borås högskola, Instutionen för pedagogik
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning. Uppl 3. Malmö: Gleerups.
SFS 2008:567 Diskrimineringslag (2008:567) Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet SFS 2017:1111 Förordning om ändring i högskoleordningen (1993:100) Stockholm: Utbildningsde-
partementet.
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. (Publikation: 400- 2016:209). Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2017a). Förskoleenkäten hösten 2017. www.skolinspektionen.se/sv/sta- tisktik/statistik-fran-forskoleenkaten/forskoleenkaten-ht-2017/ (Hämtad 190507) Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2017). Beskrivande statistik om barn och personal i förskolan. www.skolver- ket.se/publikationer?id=3949 (Hämtad 190507) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018) Statsbidrag för lågstadiesatsningen www.skolverket.se/skolutveckl- ing/statsbidrag/statsbidrag-for-lagstadiesatsningen-2018-19 (Hämtad 190507) Stock- holm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2019) Tillgänglighetsmodellen.
https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-inkludering/tillganglig- het/tillganglighetsmodell/ (Hämtad 2019-06-08)
Sylva, K., Sammons, P., L.S. Chan, L., Melhuish, E., Sirjai-Blatchford, I., & Taggart, B. (2013). The effects of early experiences at home and pre-school on gains in English and mathematics in primary school: a multilevel study in England. Zeitschrift für Erzie-
hungswissenschaft, 16(2), s.277–301.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Elanders Gotab.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken- konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Got- hia Fortbildning.
Öquist, O. (2014). Framgångsrikt ledarskap med systemteori- Mönster, sammanhang och nya möjlligheter. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Bilagor
Bilaga 1 missivbrev
Lärande och samhälle
Datum 190206
Missivbrev
Hej!
Jag heter Maria Henriksson och jag är student på specialpedagogprogrammet vid Malmö universitet. Jag läser sista terminen och tar min examen i juni 2019. Jag ska nu påbörja mitt examensarbete som kommer att handla om förebyggande specialpedagogiskt arbete i förskolan. Studien kommer att bestå av intervjuer av verksamma Specialpedagoger. Intervjuerna som beräkans till ca 45-60 min vardera kommer att spelas in och sedan raderas efter transkribering. I materialet kommer alla deltagare aviden- tifieras.
Studien utgår ifrån Vetenskapsrådets forskningsetiska principer genom att:
- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konse- kvenser.
- Varje deltagare kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
- Deltagarna och verksamheterna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad.
Kontaktuppgifter: Telefonnummer: xxxxx
E-mailadress: maria_kan@hotmail.com Ansvarig lärare/handledare: Kristian Lutz Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se
040-665 70 00
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensar- bete under sin tredje alternativt sjätte termin.. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, uti- från en fråga som kommit att engagera studenterna un- der utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. inter- vjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet mot- svarar 15 högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
Bilaga 2
Intervjuguide
Introduktion- Tack för att du tar dig tiden att ställa upp på intervju
Erfarenheter- antal år i yrket, examensår, tidigare arbetsplatser
Vilka arbetsuppgifter har du som specialpedagog i förskolan?
Hur ser ditt uppdrag ut?
Definiera vad förebyggande specialpedagogiskt arbete innebär för dig?
Vilka uppdrag har du i ditt arbete som du anser är förebyggande? Ge exempel • på vilket sätt är de förebyggande?
• vad ger det för resultat i barngruppen? • för vilka barn är det förebyggande?
Vilka uppdrag har du som du inte anser är förebyggande? Ge exempel
Hur ser du på skillnader mellan förebyggande arbete och särskilt stöd?
Hur ser du på generella insatser kontra insatser riktade till enskilda barn?
På vilket sätt samverkar du med andra professioner i ditt arbete? -vad ger samverkan för resultat i barngruppen, vad blir effekterna? -vad motverkar samverkan?
Finns det andra aktörer som arbetar förebyggande i verksamheten och isåfall på vilket sätt?
Om du fick fria händer att starta upp ett projekt med förebyggande specialpedagogiskt ar- bete i förskolan, hur skulle det sett ut?
Är du med i övergången mellan förskola och förskoleklass? Hur ser den övergången ut? Finns det något återkommande i dina uppdrag som du anser att alla förskoleavdelningar borde arbeta med?