Att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka hur det organiseras och möjliggörs för pedagogerna att utveckla sin kompetens inom området språkstörning och hur det påverkar barnen skulle vara intressant att belysa i den fortsatta forskningen. Att utifrån detta ta reda på hur specialpedagogiska stödet ser ut och vilka andra aktörer som är involverade i samverkan. Även en jämförelse mellan förskolor som har en hög andel barn som befinner sig i språklig sårbarhet skulle kunna vara en tänkvärd ingång i den fortsatta forskningen. Likaså skulle den fortsatta forskningen kunna utgå från ett genusperspektiv och knytas an till musikundervisning i förskolan.
Slutord
Ett medvetet arbete med barns språkutveckling ger resultat och påverkar barns sociala förmåga. Kommunikation och sampel med andra berikar och utvecklar alla människor. Barn som har svårigheter med kommunikation finns på alla förskolor och skolor. Likaså barn med flera språk. Det är svårare att upptäcka språkstörning hos flerspråkiga barn, eftersom språkstörning måste påvisas på båda språken (Salameh, 2006). Utifrån respondenternas resonemang saknas det förståelse hos de övriga pedagogerna om hur språkutvecklingen hos flerspråkiga barn går till. Därför blir vikten av kompetensutveckling och kollegialt lärande relevant i detta sammanhang. Som en konsekvens av föreliggande studie är min uppfattning att det är viktigt med rekrytering av flerspråkiga pedagoger inom förskolan, dels för att vara till stöd för de barn som inte har svenska som modersmål och dels för tidig identifiering av språklig sårbarhet.
45
Referenser
Ahlberg, Ann (red.) (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Anvari, Sima H., Trainor, Laurel J., Woodside, Jeniffer & Levy, Betty Ann (2002). Relation among musical skills, phonological processing and early reading ability in preschool children. Journal of Experimental Child Psychology. 83, 111-130.
Armon-Lotem, Sharon (2010). Instructive bilingualism: Can bilingual children with specific language impairment rely on one language in learning a second one? Applied
Psycholinguistics, 31(2), 253-261.
Assarson, Inger (2015). Goda lärmiljöer genom kollegialt lärande. Ifous rapportserie (2015:2). Ifous: Stockholm.
Axelsson, Monica (2004). Skolframgång och tvåspråkig utbildning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning
och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Blom, Inger & Sjöberg, Malena (2000). Leva med språkstörning. Stockholm: Bilda förlag.
Blossing, Ulf (2013). Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och
implementeringsprocess. Pedagogisk forskning i Sverige, 16, 3-4.
Bruce, Barbro (2007). Problems of language and communication in children.
Identification and intervention. (Faculty of medicine doctoral dissertation series,
2007:14.) Lund: Lund University.
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016).
Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Upplaga 1
Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Ehrlin, Anna (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i
förskolan i en flerspråkig miljö. (Avhandling. Örebros universitet. Örebro.) Hämtad
2018-03-30 från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:552453/FULLTEXT03.pdf
Fischer, Kenneth Brian (2013). Fostering Teacher Learning Communities: A Case-study
of a SchoolBased Leadership Team’s Action Research. (Diss. University of
46
Granberg, Otto & Ohlsson, Jon (2005). Kollektivt lärande i team. Om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet. Pedagogisk Forskning i Sverige. 10 (3/4), 227–243. Haglund, Björn (2003). Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att generera
data. Pedagogisk forskning i Sverige 8 (3), 147-157.
Hansson, Kristina (2003). Att bedöma barns språk och kommunikation. I Louise Bjar. & Caroline Liberg. (red.). Barn utvecklar sitt språk. (s. 195-214). Lund: Studentlitteratur.
Hetland, Lois (2000). Learning to make music enhances spatial reasoning. Journal of
Aestetic Education. 34 (179-238).
Jederlund, Ulf (2011). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling
och lärande. 2., [omarb. och utök.] uppl. Stockholm: Liber
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Leonard, Laurence B. (2014). Children with specific language impairment. Cambridge, Mass: MIT press.
McCabe, Paul & Marshall, Debra J. (2006). Measuring the Social Competence of Preschool Children With Specific Language Impairment: Correspondence Among Informant Ratings and Behavioral Observations. Topics in Early Childhood Special
Education, 26(4), 234–246.
Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (red.) (2007). Språkutveckling och
språkstörning hos barn. D. 1, Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus (red.) (2016). Upplyftande ledarskap i skola
och förskola. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.
Salameh, Eva-Kristina (2006). Språkstörning i kombination med flerspråkighet. Läsning
nr 2, 4-13, utgiven av SCIRA (Swedish Council of the International Reading
Association).
Salameh, Eva-Kristina (red.) (2012). Flerspråkighet i skolan-språklig utveckling och
undervisning.(Första utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.
Samuelsson, Iris & Sjöberg, Åsa (2006). Språkstörning hos förskolebarn. Stockholm: Afasiförbundet.
47
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
SPSM (2016). Tillgänglighetsmodell. Hämtad 2018-04-29 från
https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och- inkludering/tillganglighet/tillganglighetsmodell/
Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö: Planerade musikaktiviteter med småbarn
i daghem. Åbo, Åbo akademins förlag.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedt.
Säljö, Roger (2010). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva
minnet. (2. uppl.) Stockholm: Norstedt.
Vesterlund, Mallo (2015). Musikspråka i förskolan: med musik, rytmik och rörelse. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2018- 04-22 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
Vygotsky, Lev Semenovič (1978). Mind in society: The development of higher
psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Wallerstedt, Cecilia (2015). Musikdidaktik i förskolan: att utveckla barns skapande
48
Bilagor
Bilaga 1
Lärande och Samhälle Skolutveckling och ledarskap
2018-01-27
Missivbrev
Hej
Jag läser på Malmö universitet och detta är min sista termin på specialpedagogprogrammet. Detta innebär att jag skriver examensarbete som handlar om flerspråkighet utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Min studie handlar om barns språkutveckling och samspel i förskolan. Jag kommer att undersöka hur barn interagerar under musikstunder på förskolan samt pedagogernas uppfattning om hur barn med språksvårigheter utvecklar sitt språk.
Datainsamling innebär att jag använder mig av inspelade videoklipp från förskolans musikstunder och analyserar dessa i min studie. Jag behöver ditt samtycke för att delta i analys samt en intervju kring ämnet. Det kommer göras en ljudupptagning under intervjun, detta för att få så korrekt återgivning som möjligt.
Det är min skyldighet att informera om de etiska forskningskraven, vilket innebär bland annat att deltagandet är frivilligt och att du när som helst kan avbryta utan att ange några skäl. Det inspelade materialet kommer enbart att användas för att samla data till mitt examensarbete och kommer inte att användas i något annat syfte. Inga namn på personer eller förskola kommer att skrivas ut i studien.
Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller min handledare för mer information. Om du tackar ja till att delta i studien önskar jag ditt svar senast den 9 februari.
Hälsningar Ansvarig handledare Livija Grebovic Lotta Anderson ……… Malmö University
livija.grebovic@xxxxx
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid
Malmö högskola skriver studenterna ett
examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och
observationer. Examensarbetet motsvarar 15
högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö högskolas databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
49
Bilaga 2
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att delta i studien:
Ja O Nej O Ort ……….. Datum ……… ……….. Underskrift ……….. Namnförtydligande