I vårt examensarbete har vi haft systemteorin i centrum, men vi har enbart lyft fram specialpedagogers tankar och erfarenheter, och fått deras syn på användbara och fungerande hanteringsstrategier. Intressant hade naturligtvis också varit att intervjua elever. Hur upplever elever som uppvisar ett utagerande beteende sin skolsituation? Vilket stöd önskar de få från skolan? Bland annat Mooijs forskning visar att stimulering av pedagogiska förändringar på organisations- och klassrumsnivå (genom att öka elevernas delaktighet och ansvar vad gäller beteendemässiga regler) främjar socialt positivt elevbeteende (Mooij, 1999). En annan intressant infallsvinkel hade varit att få ta del av hur elever som har utagerande elever som klasskompisar upplever sin inlärningsmiljö samt vilka tankar de har kring hur de kan bemöta dessa elever. Genom att se en elevs svårighet från olika håll, skapas förutsättningar att se skolsituationen ur ett helhetsperspektiv, som på ett bättre sätt kan bidra till att hitta fungerande lösningar.
Många av våra informanter har talat om vikten av ett positivt bemötande och även Andershed och Andershed (2009) samt Greene (2011) belyser bemötandets betydelse. Det hade varit intressant att genom en observationsstudie undersöka hur pedagoger bemöter elever som uppvisar ett utagerande beteende i praktiken. Vi har en stark tro på handledningen och samtalets betydelse för att utvecklas i sin yrkesroll. Hur påverkar handledning synen på/ bemötandet till elever som uppvisar ett utagerande beteende? Som vi nämnt i kapitel 7
62
kommer pedagoger genom det systemteoretiska helhetsperspektivet i handledningen ifrån att se elever enbart utifrån ett kategoriskt perspektiv. Här kan de ges möjlighet att finna hanteringsstrategier även på grupp- och organisationsnivå.
63
Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, Ulla (2009). Stödjande rum. Om elever i en inkluderande verksamhet. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Andershed, Henrik & Andershed, Anna-Karin (2009). Normbrytande beteende hos unga:
Risker, skydd och vikten av strukturerad bedömning. Elevhälsa, 3, 5-18.
Andershed, Henrik & Andershed, Anna-Karin (2005). Normbrytande beteende i barndomen –
vad säger forskningen? Stockholm: Gothia Förlag.
Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Emanuelsson, Ingemar; Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001): Forskning inom det
specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Eresund, Pia & Wrangsjö, Björn (2008). Att förstå, bemöta och behandla bråkiga barn. Lund: Studentlitteratur.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Greene, Ross W (2003). Explosiva barn. Stockholm: Cura Bokförlag.
Greene, Ross W (2011). Vilse i skolan – Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att
hitta rätt. Lund: Studentlitteratur AB.
64
Heimdahl Mattsson, Eva (2007) Segregated Groups or Inclusive Education? An Interview
Study with Students Experiencing Failure in Reading and Writing. Scandinavian Journal of
Educational Research 2007 vol 51:3, 239 -252.
Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta (red.) (2010). Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Henricsson, L. (2006). Warriors and Worriers: Development, Protective and Exacerbating
Factors in Children with Behavior Problems. A Study Across the First Six Years of School.
Uppsala: Uppsala Universitet, Institutionen för psykologi.
Hjörne, Eva & Säljö, Roger (2010). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling
om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holmberg, Lena, Jönsson, Annelis & Tvingstedt, Anna-Lena (2005). Specialpedagogik i två
skolkulturer. (Educare vetenskapliga tidskrifter, Nr 1/2005) Malmö: Lärarutbildningen.
Holmqvist R., Hill T., Lang A. (2005). Ger ART bättre behandlingseffekter? Utvärdering av
metoder på tre ungdomshem. Stockholm: Statens institutionsstyrelse; 2005. Rapport 2005:1
Jerlang, Espen (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber
Johannessen, Eva (1997). Barn med socioemotionella problem. Lund: Studentlitteratur.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag.
Karlberg, Martin (2011). Skol-Komet: Tre utvärderingar av ett program för
beteendeorienterat ledarskap i klassrummet.
Kaunitz, Catrine & Strandberg, Anna (2009). Aggression Replacement Training (ART) i
Sverige – evidensbaserad socialtjänst i praktiken? i Socionomen, nr. 6, Socionomens
65
Kellam, S., Ling, X., Merisca, R., Brown, C. & Ialongo, N. (1998). The effect of thr level of aggression in the first grade classroom on thr course and malleability of aggressive behavior into middle school. Development and Psychopathology, 10(2), 165-185.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, Annika (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lund, Ingrid (2006). Hon sitter ju bara där! Inagerande beteende hos barn och unga. Lund: Studentlitteratur.
Mooij, T. (1999). Promoting prosocial pupil behavior: Secondary school intervention and pupil effects. British Journal of Educational Psychology, 479-504.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd – Vad betyder det och
vad vet vi? Forskning i Fokus nr 28 issn 1651-3460, Myndigheten för skolutveckling.
www.skolutveckling.se
Normell, Margareta (2008). Från lydnad till ansvar. Lund: Studentlitteratur.
Normell, Margareta (2002). Pedagog i en förändrad tid: om grupphandledning och relationer
i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2001): Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Persson, Bengt (1998). Specialundervisning och differentiering. En studie av grundskolans
användning av specialpedagogiska resurser. Specialpedagogiska rapporter, nr. 10. Göteborgs
universitet, institutionen för specialpedagogik.
Persson, Bengt (2005). Elever som behöver stöd men får för lite. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. www.skolutveckling.se
Rienecker, Lotte (2003). Problemformulering. Malmö: Liber.
66
Sampson, R. J. & Laub J. H. (1993). Crime in the making. Cambridge MA. Harvard.
Samuelsson, Marcus (2008). Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar
och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Linköpings universitet,
Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Pattersson G. & Reid J. (1984) Social interactional processes in the family. The study of the
moment by moment family transactions in which human social development is embedded. App
Dev Psychol.
Utbildningsdepartementet. (2007). Förordning om ändring i högskoleförordningen
(1993:100) (SFS 2007:638). Stockholm.
Utbildningsdepartementet. (2011) . Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011. Lgr 11. Stockholm.
Skolverket (2011) Särskilt stöd i grundskolan - En sammanställning av senare års forskning
och utvärdering. www.skolverket.se
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensk författningssamling (SFS) 2010:800. Skollagen. Stockholm: Sveriges Riksdag, Utbildningsdepartementet.
Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådets anvisningar etiska riktlinjer.
Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forsknings fronterna. Persson, s. 52–62. Vetenskapsrådets rapportserie
5: 2007, www.vr.se
67