De omfattande kartläggningar av elevernas kunskaper som påträffades i min studie och även i pilotstudien skulle vara intressanta att undersöka vidare. Dessa kartläggningar i kombination med att skolorna lyfter läsningen, väcker frågan om hur viktig pusselbit det kan vara för att alla elever ska nå målen. Ahlberg (2013) och Skolinspektionen (2014) menar att tidigt stöd
52
och frekvent stöd är en väg till inkludering och även när eleverna är äldre är det viktigt att erbjuda varierande stödinsatser.
Skolinspektionen (2014) rapporterar att fristående skolor är dubbelt så bra på att ge särskilt stöd i rätt tid, av rätt typ och i rätt omfattning jämfört med de kommunala skolorna. De anger att en förklaring till detta skulle kunna vara att det finns fler elever i behov av särskilt stöd på de kommunala skolorna men denna studie visar att det kan vara andra faktorer. Det är ett område som borde beforskas.
Det är en gemensam fråga för rektor och arbetslag att organisera hur stöd ska organiseras så att eleverna inte upplever utanförskap. För att kunna ge stöd i klassen/gruppen krävs att läraren har att starkt stöd av rektor o elevhälsan och ett givande samarbete med specialpedagog/specialläraren. På den aktuella skolan i studien upplevde jag att de hade lyckats med sin organisering av insatserna. Många forskare menar att en genomtänkt organisering av de specialpedagogiskt arbete en av den lokala skolans främsta uppgifter. Skolinspektionen (2014) visar att det finns stora brister i många skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd och de behöver hjälp med utveckling. Forskning med fokus på delaktighet, jämställdhet och inkludering i den lokala skolan skulle kunna vara en väg till utveckling och teoribildning inom specialpedagogiken och bli en del av skolans utvecklingsarbete (Ahlberg 2013). Nossebrostudien anses på Skolverkets hemsida vara en guldklimp till skolforskning - gott exempel som borde generera till fler studier. Persson (2012) menar att forskarna har ett ansvar att forska om framgångsexempel för att lyfta fram vad som var specifikt med det enskilda exemplet och alltså inte generaliserbart, och vad som faktiskt var generaliserbart. En lärdom man kan dra från Nossebro är att forskningen måste få eller ta en större plats i skolutvecklingen. (PESOK) är ett annat alternativ till att få in forskning i skolans verksamhet för att få insikt i vad som behöver utvecklas. Skolor som har bekymmer i sitt utvecklingsarbete skulle kunna dra fördel av att samarbeta med forskare. Ahlberg skriver att lärare inte tar till sig forskningsresultat och att forskning inte implementeras i verksamheter trots att det i skollagens står att ska vila på vetenskaplig grund. Då kan forskning i verksamheten vara en väg till utveckling. Som avslutning ett citat ur Ahlberg (2013) s 178:
53
Systematiskt forskningsarbete i skolan med syfte att utveckla praktiken och bygga broar mellan teori och praktik, där specialpedagogiken spelar en viktig roll kan bidra till att skolan utvecklas i riktning mot en inkluderande och likvärdig skola – en skola för alla.
54
Referenser
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Antelius, Jesper & Tomita, Miki (2004). Mer kunskap för pengarna – en analys av resurser och reslultat i grundskolan http://www.timbro.se/pdf/9185009695.pdf Belfield, C. R., & Levin, H. M. (2002). The Effects of Competition Between Schools
On Educational outcomes.
https://scholarsbank.uoregon.edu/xmlui/bitstream/handle/1794/3393/digest164.pdf? sequence=1 / (Hämtad 2015-01-20)
Berg, Gunnar & Hans-Åke Scherp red. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Kalmar: Lenanders grafiska AB.
Engström, Arne (red.), (1998). Matematik och reflektion. Lund: Studentlitteratur. Frank, Elisabeth (2009). Läsförmågan bland 9-10-åringar: betydelsen av skolklimat, hem- och skolsamverkan, lärarkompetens och elevers hembakgrund. Diss. Göteborg:
Göteborgs universitet.
Giota, Joanna, & Emanuelsson, Ingemar (2011). Göteborgs universitet. Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor.
Grosin, Lennart (2002). Rektorer i framgångsrika skolor. Nordisk Pedagogik, Vol 22, nr 3, ss 158-175.
Grosin Lennart (2004). Skolklimat, prestation och anpassning i 21 och 20 högstadieskolor. Forskningsrapport 71, Pedagogiska institutionen, Stockholms Universitet
Fangen, Kathrine (2005). Deltagande observation. Liber AB, Malmö.
Friskolornas riksförbund (2014). Fakta om friskolor maj 2014. http://www.friskola.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=4d26e35c- c0ad-44be-9c45-
555272ef84e0&FileName=Fakta+om+friskolor+2014+Maj+Webb.pdf (Hämtad 2014-12-01).
55
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Göransson, Kerstin, Magnússon, G., & Nilholm, Claes (2012). Challenging traditions? Pupils in need of special support in Swedish independent schools. Nordic Studies in Education, Vol. 32, nr 4, 262-280
Göransson, Kerstin, Malmqvist, Johan & Nilholm, Claes (2013). Local school ideologies and inclusion the case of Swedish independent schools och Challenging traditions? European Journal of Special Needs Education, 49-63
Göransson, Kerstin och Nilholm, Claes (2014). Speciella yrken? – ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning (Special occupations? - a project about special teachers and special education needs coordinators (SENCOs) work and education). http://www.spsm.se/PageFiles/22111/Nilholm-
G%C3%B6ransson%20-14.pdf (Hämtad 2014-11-20)
Hattie, John (2009). Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Routledge.
Håkansson, Jan & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Irisdotter Aldenmyr, Sara (2008). Mångfald och marknad - Om möjligheterna att främja mångfald och demokrati inom en marknadsorienterad skola Pedagogisk Forskning i Sverige årg 13 nr 3 s 161–175 issn 1401-6788
Jaldestad, Kristina & Johansson, Fredrik (2005). Elevrekrytering i fristående och kommunala skolor.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:23623/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2014- 09-20)
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lahdenperä Pirjo (1999). Fristående skolors tal om och hantering av barn i behov av
särskilt stöd. Institutionen för specialpedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm, Specialpedagogisk kunskap: Forskning nr 1-1999.
Nilholm, Claes (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man lära om
56
Merriam, Sharan. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur Myrberg, Eva (2006). Fristående skolor i Sverige: effekter på 9–10-åriga elevers
läsförmåga. Göteborg
Persson, Bengt & Andreasson, Ingela (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth (2012). Inkludering och måluppfyllelse. Liber.
Rutter & Maughan (2002). School Effectiveness Findings 1979–2002 http://ac.els- cdn.com/S0022440502001243/1-s2.0-S0022440502001243-main.pdf?_tid=5826fea8-94e1- 11e4-8901-00000aacb361&acdnat=1420465809_6e6cd9171be333e7db9005ef72ba6ee7 (Hämtad 2015-02-09) Skolinspektionen (2010). Framgång-i-undervisningen http://www.skolinspektionen.se/Documents/Om-oss/sammanfattning- forskningsoversikten.pdf
Skolinspektionen (2014). Från huvudmannen till klassrummet – tät styrkedja viktig för Förbättradekunskapsresultat.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/publikationssok/regeringsrapporter/arsrapporter/a rsrapport-2014.pdf
Skolverket (2005). Att mäta skolors relativa effektivitet - En modellanalys baserad på resurser och resultat http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa- enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fs kolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1498
http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2013/pojkarnas-betyg-okar- mest-1.207585
Skolverket (2008b/2011). Särskilt stöd i grundskolan: en sammanställning
av senare års forskning och utvärdering, Stockholm, Skolverket: Fritze[distributör]. Skolverket (2012). Enskilda huvudmän och skolmarknadens ägarstrukturer
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fs kolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2769
57
Skolverket (2013-11-14). Val av grundskola http://www.skolverket.se/regelverk/mer- om-skolans-ansvar/val-av-grundskola-1.210176 (Hämtad 2014-10-01)
Stukat, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenskt näringsliv (2006). Vad är det för vinst med fristående skolor? - om vinst, valfrihet och hotet mot fristående skolan.
http://sn.svensktnaringsliv.se/sn/publi.nsf/Publikationerview/6E0B06117F882535C125 7117002F A8F2/$File/PUB200602-007.pdf (2006-05-07) (Hämtad 2014-09-23) Tetler, Susan & Baltzer, Kirsten (2009). Læring i inkluderende klasserum: Når eleverne
gives stemme i EDUCARE 2009:4 Att infånga praxis. Om kvalitativa metoder i (special)pedagogisk forskning i Norden. Educare, vetenskapliga skrifter 2009:4. (ss. 61-79). Malmö Högskola http://dspace.mah.se/handle/2043/11297
Vetenskapsrådet (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Åsberg, Rodney (2001). Det finns inga kvalitativa metoder– och inga kvantitativa heller för https://www.ida.liu.se/~729A94/mtrl/aasberg.pdf (Hämtad 2014-10-30)