Regelbunden utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper Ja, Formativ bedömning Specialpedagogen poängterar vikten av ständig uppföljning och feedback.

44

Det som sticker ut och är avvikande från PESOKs punkter Grosin 2002, 2004) är den omfattande kartläggning på eleverna, som skolan gör. På den skola där pilotstudien genomfördes, gjordes också en omfattande kartläggning av en speciallärare. Också denna speciallärare var en engagerad pedagog som brann för läsning. Det finner jag tankeväckande och det tas också upp i under rubriken förslag till vidare forskning.

När jag sammanfattar resultatet är de mest framträdande framgångsfaktorerna från min undersökning relationer, kompetens, förebyggande arbete och inkludering, vilka jag ämnar ta upp vidare i diskussionen.

45

Diskussion

Metoddiskussion

Mina val av metoder var väl noga övertänkta och mest lämpade i förhållande till frågeställningarna. Observationer övervägdes men syftet var inte att ge en sanning utan det var informanternas uppfattningar som jag ville åt. Dock kan jag så här i efterhand se att observationer kunde ha gett ett lyft åt studien. Det hade gett en kompletterande bild av intervjuernas resultat.

Intervjuerna gav mycket material och jag är nöjd med tillvägagångssättet. Dock borde jag inte ha gjort så många intervjuer på en dag. Ämnet var positivt, det blev en trivsam stämning och samtliga informanter hade väldigt mycket att berätta om sin skola. Jag hade stor nytta av erfarenheterna från pilotstudien där den ena intervjun skenade iväg. Vid intervjuerna i huvudstudien var jag nogsam med att vi skulle hålla oss till den röda tråden. Ser jag med kritiska ögon på tillförlitligheten så ser jag att det kunde ha varit en fördel att intervjua några lärare också för att få lärarnas perspektiv på verksamheten också.

Resultatdelen belyser de teman jag har funnit med illustrativa citat, för att läsaren ska få en klar bild av vad jag har kommit fram till. Jag har gjort kopplingar mellan resultatet och mina valda teorier och tidigare forskning, för att resultatet ska vara trovärdig (Graneheim & Lundman 2004).

Resultatdiskussion

Mitt syfte var att undersöka hur en liten framgångsrik fristående skola arbetar för att få alla elever att nå målen, med ett särskilt fokus på specialpedagogik. Informanterna hade samsyn på vad som är nycklarna till skolans framgångar och de sammanstämde väl med vad som anses vara framgångsfaktorerna enligt (PESOK). Det relationella specialpedagogiska perspektivet framträdde tydligt.

46

Relationer

Relationer blev den faktor som framträdde mest och som också speglar det

specialpedagogiska relationella perspektivet. Forskning visar att relationer är en betydelsefull faktor i flera avseende (Ahlberg 2013; Grosin 2002, 2004; Håkansson och Sundberg 2013; Skolinspektionen 2012; Skolinspektionen 2014). Frank (2009) nämner också att Hatties (2009) stora studie lyfter relationer som en betydelsefullt för skolframgångar. Hattie delar framgångsfaktorerna i sex olika teman: eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplanen/ utvecklingsprogram och undervisningen. I denna studie framhölls relationerna som den viktigaste nyckeln till framgång men som biträdande rektor uttryckte, så är det givetvis en kombination av faktorer. Faktorerna tycks påverka varandra eller snarare gå hand i hand. Specialpedagogen nämner att relationen måste finnas för att kunna stödja en elev. De starka relationerna mellan skolan och hemmet bidrar till att skolan är viktig för eleverna. Tryggheten gör att elever vågar ta för sig, visa framfötterna i skolan och tolerans blir ett viktigt begrepp som också bidrar till ett inkluderande klimat. Inkludering är kopplat till förhållningssätt och värderingar vilket är kopplat till lärarens kompetenser (Håkansson och Sundberg 2012).

En annan framgångsfaktor som kan kopplas till att bygga relationer, är storleken på skolan. Denna faktor nämns inte bland (PESOKs) punkter. Persson och Persson (2012) skriver att Nossebroskolan möjligen kunde vara en optimal storlek på skola där alla pedagoger känner alla elever och pedagogerna tar också ansvar för alla elever. Det som skiljer kommunala skolor jämfört med fristående grundskolor är att de fristående skolorna i allmänhet är små. Det finns fristående skolor som arbetar flexibelt alternativ till traditionella åtgärder. Dessa kan utgöra en fristad, speciellt för elever i behov av särskilt stöd (Lahdenperäh 1999; Göransson, Magnússon & Nilholm 2012 ). Tänker man i ett vidare perspektiv blir det dock bara de elever som har föräldrar som gör ett aktivt val av skola, som får möjlighet att gå i dessa skolor. Det är följaktligen inte en skola för alla.

47

Kompetens

Lärarnas kompetens, tillsammans med specialläraren och specialpedagogens insatser är en annan faktor som nämns av ledningen. Datorerna anses också en mycket viktig del i det inkluderande klimatet och en länk till att alla elever kan nå målen. Fler forskare har sett på hur framgångsfaktorer är sammanlänkade. Frank (2009) har i sin studie tittat på hur

framgångsfaktorer för en god läsare kan vara kopplade till varandra - positivt klassklimat, engagerade föräldrar, lärarkompetens och elevernas hembakgrund. Hon menar att

lärarkompetensen ligger bakom tryggheten vilket bidrar till klassrumsklimatet och att få föräldrarna engagerade. Länge har lärarens kompetens lyfts fram som den viktigaste

framgångsfaktorn till elevernas framgångar. Skolverkets rapport som kom i november (2014) menar dock att, om det ska kunna genomföras en god undervisning för alla elever är det vissa förutsättningar som behöver vara uppfyllda, och de faktorerna stämmer väl överens med framgångsfaktorerna i (PESOK), t.ex. ledningens viktiga roll, fokus på de nationella målen, tillitsfulla relationer. Grosins (2004) studie (bedömning av skolornas pedagogiska och sociala klimat - PESOK) visar också på hur framgångsfaktorer är kopplade till varandra. Grosins resultat visade på ett elevfokuserat förhållningssätt som grund för elevernas skolframgångar. Framgångsrika skolor kännetecknas av att de prioriterar kunskapsmålen men för att eleverna skall kunna nå kunskapsmålen måste de vara delaktiga de gemensamma sociala spelregler som bygger på ömsesidig respekt mellan vuxna och elever. Han menar att skolans kultur spelar roll - skolan påverkar prestationsnivån, och uppförande likaså elevernas sociala

kompetens och förutsättningar att relatera till vuxna. På så sätt ger skolan upphov till en kedja av erfarenheter som får konsekvenser för den enskilde elevens skolframgångar. Grosin (2003) beskriver det sociala och pedagogiska klimatet som ett sammanhängande budskap. Skolan i min studie, menar jag har en tydlig ett tydligt budskap: Relationerna är A och O för

skolframgång. Jag tror att detta spelar roll för att få alla elever att nå målen. Ingen får tappas

på vägen – alla ska vara med men som Tetler och Baltzer (2009) påpekar visar forskning att

skolor ofta ställer för låga krav, att det kan bli för mycket fokus på trygghet och att barnen ska vara glada. Inkludering, handlar om att lägga ansvaret på skolan som system, och relatera den till skolutveckling.

48