Skolinspektionen (2012), Skolverket (2008b), Frank (2012), Grosin (2002, 2004), Håkansson och Sundberg (2012) menar att lärarens kompetens, förmåga och engagemang är den mest betydelsefulla faktorn för elevernas skolframgångar. Läraren behöver också tilltro från ledningen. Grosin (2002, 2004) poängterar rektors betydelsefulla roll som god ledare.
Kompetens och engagemang
Grosin (2002) nämner prioritering av kunskapsmålen och ett elevfokuserat arbetssätt som utmärkande faktorer i de mest framgångsrika skolorna. I intervjun med biträdande rektor lyfts vikten av att arbeta med läroplanen tillsammans med eleverna.
Vi blir hela tiden bättre på att bli bättre på den där (knackar på LGR 11 som ligger på bordet), alltså läroplanen, alltså att bli tydliga på vad det är som eleverna ska lära sig. Vilka kunskapskrav vi arbetar mot från ganska låg skolålder – det är hit vi ska det är det vi jobbar mot och hur för att nå dig. Kännedomen om det ökar vilket gör att man också gemensamt kan jobba vidare. Jag tror på nån transparant verksamhet där vi är öppna och välkomnar insyn och vårdnadshavarna ska ha en god kännedom om vad vi gör och varför. (Biträdande rektor)
Rektor berömmer sin personal, hur kompetenta de är och kallar dem för eldsjälar. Biträdande rektor pratar också om att det finns en god spridning av olika kompetenser.
Henne kan du bara ringa så får du hur mycket som helst. Hon kan ju allt om dyslexi, språk, bibliotek. (Rektor)
33
Det är det som gör att man tycker livet så roligt när man tänker på politiken eller annat som är hotande saker så har man de här eldsjälarna. (Rektor)
Det är inte enbart lärarens kompetens och förmåga som är avgörande för elevernas
skolframgångar. Engagemanget är också betydelsefullt (Skolinspektionen 2012, Skolverket 2008b). Specialpedagogen och specialläraren har båda lång erfarenhet och pratar engagerat om sina arbeten. Jag får en hög med tidningsurklipp med mig som visar att de har förekommit i en rad olika projekt och blivit premierade för sina arbeten. Specialpedagogen är på sin fritid engagerad i skolutvecklingsfrågor, han är också föreläsare om digitala verktyg.
Rektor berättar om hur specialpedagogen arbetar med lärarna. Hon beskriver att han har stor påverkan på den kultur som råder på skolan. När det kommer ny personal så menar hon att det är han som ser till att de kommer in i samsynen på elever i behov av särskilt stöd. Hon säger till mig att jag kommer att förstå när jag träffar honom. I citatet nedan uttrycker specialpedagogen hur han arbetar med lärarna för att få dem att ändra sin undervisning så att alla elever har möjlighet att lyckas, något som Ahlberg (2013) menar måste till för att elever i behov av särskilt stöd ska nå framgång. Det framgår att det ibland, är en svår uppgift som kräver att specialpedagogen har kompetens inte bara specialpedagogisk utan han måste också ha en förmåga att få sina kollegor med sig.
Sen får jag också berömma - bland det svåraste som finns för en specialpedagog är att man måste sälja sig själv. För det du gör när du jobbar med en elev som behöver stöd på ett annat sätt än den ordinarie undervisningen, om man ska säga att jag tycker egentligen att allting skulle tillhöra undervisningen. Det är att man går in och föreslår att läraren ska ändra på sig för att eleven ska kunna lyckas och det kan ju vara lite tufft. Därför är det viktigt att man är en bra säljare. Om vi provar att testa så här och det funkar, ja då är det fler som tar efter och där är jag otroligt stolt. Jag har tom lärare som har lagt in extra timmar utanför ordinarie undervisning för de känner att här behöver vi sätta till och då blir man ju otroligt glad. Då har de förstått det. Och ibland när jag ska försöka förebygga vissa saker så har jag en del lärare som jag ringt till. Och gjort det som jag brukar göra och då är man på rätt väg. Då är jag trygg och då känner jag att de får det stödet de ska ha och då kan jag jobba vidare med någonting annat. (Specialpedagogen)
Organisation - utveckling
I en framgångsrik skola måste huvudman/ rektor visa tilltro till läraren och ge läraren ett tydligt mandat. (Skolinspektionen 2012). Grossin (2002, 2004) menar att ledarskapet ska
34
vara tydligt och demokratiskt och framför allt inriktas på skolans kunskapsmål men måste också vara pedagogiskt/didaktiskt. I studien framkom att huvudman som tillika är rektor och biträdande rektor har tydligt uppdelade roller där huvudman har ansvar för personal och ekonomi och biträdande rektor har det pedagogisk/didaktiska ledarskapet.
En genomtänkt organisering av specialpedagogiska insatser är en av den lokala skolans mest angelägna uppgifter för att kunna arbeta i en inkluderande miljö. Vägen dit går genom ett gott samarbete mellan lärare och specialpedagog/speciallärare samt ett starkt stöd av rektorn Ahlberg (2013). Specialpedagogens och speciallärarens roll på skolan är tydlig, de arbetar tätt med ledningen som har ett stort förtroende för dem vilket syns på den frihet de har att lägga upp sitt arbete och även att båda är delaktiga i ledningens/skolans utvecklingsarbete. De tycks vara något av huvudpersoner i verksamheten som är med och formar kulturen.
Rektor/huvudman uttrycker tydlig tilltro till sina medarbetare:
Det är bättre att de sköter det och utvecklar skolan. Varför ska jag lägga mig i det när de är så bra på det och kan det? Man kan inte vara bra på allt. (Rektor)
Jag vill att andra ska, jag behöver inte synas, det är inte viktigt för mig… det viktiga är att de gör saker som gynnar oss tillsammans. (Rektor)
För att kunna bedriva en framgångsrik undervisning så behöver läraren rätt förutsättningar - resurser, ändamålsenliga lokaler, utrustning, kompetensutveckling, ledarskap och
organisation. (Skolinspektionen 2012). Skolan är nybyggd och rektor berättade att hon är mycket nöjd byggnaden. När hon berättar om personalens kompetens så nämner hon de ofta är på kurser och även att de håller i föreläsningar/kurser. Dilemmat när personalen syns mycket är att det förekommer att de får erbjudande om arbete på andra håll. Hon pratar om vikten av att ha stabilitet i personalgruppen och trivseln.
För att vara framgångsrik så måste man också ha stabilitet i personalen och att lärarna tycker om och trivs. Då tror man kanske att de har mycket högre lön. Det har de inte men jag försöker på andra sätt ge saker. (Rektor)
Ledningen återkommer vid ett flertal tillfällen till olika utvecklingsarbeten och vad den senaste forskningen säger. Exempelvis påtalar de att de just nu arbetar med kollegialt lärande, vilket
35
Skolinspektionen (2014) nämner som en av de viktigaste framgångsfaktorerna. I uttalandet berömmer biträdande rektor personalen:
Jag försöker på olika sätt utnyttja den potential som finns inom skolan så att vissa lärare som är jätteduktiga framåt hur man jobbar med IKT då får de jobba för att sprida det och alla som är duktiga på andra bitar får ta det. Vi har vissa som är superduktiga på att kommunicera mål och planeringar med eleverna och då får de ta det. (Biträdande rektor)
Huvudman/Rektor berättar att verksamheten har god ekonomi. Datorer till alla på högstadiet är något som prioriteras högt. Datorerna är en tung ekonomisk post men anses som viktig. Göransson, Malmqvistoch Nilholm (2012) fann i sin undersökning att de fristående skolorna har lägre lärartäthet och lägre andel behöriga lärare. Rektor menar att när man mäter
personaltäthet, så måste detta sättas i relation till andra faktorer som exempelvis att det finns en dator till varje elev. Rektor betonar att det inte tas ut stora vinster eller skyhöga löner. Hon vill gärna ha datorer till de yngre eleverna också. I nuläget finns det klassuppsättningar.
Inkludering – delaktighet – acceptans
Enligt Tetler och Baltzer (2009) så kännetecknas begreppet inkludering av faktorer som
närvaro, acceptans och värdesättning och delaktighet.
Min dörr står alltid öppen och det gör den för alla elever. Och varför den gör det är för att våra skola där uppe är inte så stor och jag skulle kunna stänga dörren så att det bara var för elever som behöver mig men dit kommer alla elever och ibland kan det vara så att det sitter en elev som jag hjälper och då kan det komma in en annan elev som är otroligt duktig och känner att de bara vill ha en lugn stund och då blir det så bra klimat för då är det inte bara till för de som behöver hjälp utan det är till för alla. (Specialpedagogen)
Ahlberg (2013) pekar på det betydelsefulla samarbetet mellan specialpedagogen, lärarna och ledningen. Specialpedagogen som verkar på skolans högstadium i studien berättar att han aldrig låter någon elev lämna klassrummet. Han menar att om eleverna behöver enskild undervisning så ligger det alltid utanför lektionerna. Det framkommer att hans samarbete med lärarna leder till att de delar specialpedagogens tankar om hur alla elever ska lyckas. Det är tydligt att också ledningen har tilltro till specialpedagogens arbete och att de ser det som en framgångsfaktor. Rektor säger:
36
S tar aldrig tar ut någon från klassen i högstadiet utan då lägger han lektionen när eleven är ledig. De går in till honom när de har håltimme eller sovmorgon, så de får alltid vara med klassen i sitt vanliga schema. Så han plockar aldrig ut någon. Det tror jag också är en framgångsfaktor. (Rektor)
När du träffar specialpedagogen så kommer du att märka det automatiskt – hur han jobbar, man behöver inte fundera. Han har en fantastisk relation med eleverna och föräldrarna och han har en fantastisk förmåga att berätta hur lärarna ska handskas med eleverna på högstadiet- hur han ska hjälpa dem. (Rektor)
Biträdande rektor uttrycker sin syn på tolerans:
Vi har väl ganska utpräglade, det börjar sätta sig i större utsträckning att det är OK att göra olika, att alla inte behöver ha likadant är inte det som är mest rättvist. (Biträdande rektor)
Specialpedagogen är övertygad om vikten av inkludering och menar att datorn är en viktig del för att eleverna ska kunna ha anpassningar och vara inkluderade. I studien från Essunga kommun framkom att inkludering hade stor betydelse för elevernas måluppfyllelse (Persson & Persson 2012).
Specialpedagogik
Att få alla elever att nå målen leder till frågor som vilka elever är, hur arbetar specialläraren specialpedagogen med förebyggande arbete och stöd? Ur vilket specialpedagogiskt perspektiv ser man på eleverna? Persson och Andreasson (2003) lyfter fram betydelsen av att man ser på elevens svårigheter ur ett relationellt perspektiv men skriver att det fortfarande är vanligt att man ser eleverna som bärare av problemen. Göransson, Magnússon, och Nilholm (2012) är eniga med ovan nämnda forskare – det kategoriska perspektivet tycks fortfarande vara det vanligaste i skolorna, trots att de nationella styrdokumenten pekar mot en relationell förståelse.
Specialpedagogiskt perspektiv
Specialpedagogen och specialläraren har samsyn på det specialpedagogiska arbetet och elevers olikhet är ett grundläggande faktum som det pedagogiska arbetet måste anpassas till. På den aktuella skolan har alla elever en egen dator, vilket specialpedagogen menar är ett viktigt redskap för att på kunna möta elevers olika förutsättningar. En annan faktor som pekar
37
på ett relationellt perspektiv är att svårigheterna lokaliseras till faktorer utanför individen. Specialpedagogen uttrycker på olika sätt var han ser att svårigheterna kan ligga och kompenserar därefter - han uttrycker exempelvis att svårigheten kan ligga i att muntliga instruktioner inte är tydliga nog, att en text måsta finnas tillgänglig som ljudfil, att det finns ett behov att behöva förbereda sig innan lektionen genom att få veta vad man ska gå igenom, att man behöver dela klassen ibland för att göra klimatet bättre osv. Specialpedagogen beskriver hur viktigt det är att få lärarna med sig och att de ändrar på sin undervisning när det krävs. Rektor berättar om specialpedagogens förmåga att få alla lärarna med sig. I det
relationella perspektivet ses specialpedagogisk kompetens som en förmåga att anpassa undervisningen till barns olika förutsättningar så att alla känner delaktighet i arbetet. Utmärkande för det relationella perspektivet är också, att skolan arbetar målmedvetet
förebyggande för att kunna ge tidigt stöd för att kunna arbeta långsiktigt. Ledningen uttrycker att ibland ”kan man inte skörda frukten” direkt utan det behövs tid. Samtliga informanter är överens om att den omfattande kartläggningen de gör tidigt är något som är ett väldigt viktigt förebyggande arbete. De nämner också att det är ett dilemma om de får en elev som är i behov av särskilt stöd försent, på högstadiet – då finns en risk att tiden inte räcker till för att nå målen. I nämnda perspektiv ses barns olikhet som en tillgång och som något som berikar skolan. Ledningen talar om att man ser elever i behov av särskilt stöd som viktiga och värdefulla. Skolan ger utvalda elever viktiga roller som ambassadör eller representant av något slag. Äldre elever med dyslexi får hjälpa och visa yngre elever tillrätta med verktyg. Viktig i det relationella perspektivet är att särlösningar ska undvikas och att barns rätt till delaktighet betonas. Specialpedagogen är mycket övertygande när han poängterar vikten av att eleverna inte ska lämna sin grupp/klass. Om de behöver enskild genomgång eller mer färdighetsträning så ska det ske utanför lektionstid. Utmärkande drag för det relationella perspektivet ovan refereras till (Nilholm 2006). Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet gör sig också synligt om man ser på processen där de starka relationerna gör att eleverna vågar kommunicera med alla (vilket specialpedagogen nämner) och det går också hand-i-hand med acceptans/delaktighet vilket gynnar lärandet och bidrar till inkludering (Ahlberg 2013). I det relationella specialpedagogiska perspektivet talas det om ”elever i svårigheter”, svårigheterna antas ha att göra med förhållanden mellan elev och miljön (Persson 1998). Informanterna ser att förändringar i omgivningen påverkar elevernas
38
förutsättningar att uppnå målen. Många faktorer pekar på ett relationellt perspektiv med inslag av det kommunikativa relationsinriktade.
Elever i behov av särskilt stöd
Skolan som studien är genomförd på, ligger i utkanten av en storstadsregion där familjer med välutbildade föräldrar bor, vilket många fristående skolor gör. Det bidrar till ett elevunderlag som har goda förutsättningar att lyckas i skolan (Göransson, Magnússon, Nilholm 2012). Dock menar samtliga informanter att även elever med välutbildade föräldrar har svårigheter. Persson och Andreasson (2003) tar upp den bild som allmänheten har av elever på fristående skolor, nämligen att skolorna »skummar grädden av mjölken« och bara välkomnar
högpresterande elever. Persson och Andreassons undersökning visar att denna bild är felaktig. I min studie berättar personalen att de allra flesta eleverna börjar i verksamheten redan som förskolebarn. Fördelen med att få barnen så tidigt är att det skapas goda relationer och de växer in i den kultur av starka band och tolerans mot olikheter som man vill ha. Barnen som kommer i förskoleåldern har olika svårigheter men det kan vara en helt annan problematik med de elever som kommer senare, som söker sig från sin gamla skola. De har fått elever från andra skolor av olika anledningar; det kan vara för att de inte tycker sig ha fått det stöd som eleven behöver, elever som har mobbat andra elever, de har fått elever som har blivit mobbade och elever som har problematik med lärare.
Nu har vi fått ett rykte om oss att vi är duktiga på att ge elever stöd. Mycket som man hör om de privata skolorna är att vi väljer våra elever och det gör vi ju inte. Vi har ju tre förskolor och det är ingen som har en aning om det är någon som kommer att ha dyslexi eller någon annan problematik när de är ettåringar. Ofta är det också så att om man går i sexan sjuan åttan nian och söker sig till en annan skola så är det ofta av någon anledning. Det man hör då är många ggr att man väljer sina elever men det kan man inte eftersom man har en turlista och vi har ju inte en aning om den här eleven har någon problematik. (Specialpedagogen)
Att elever som har hamnat i svårigheter söker sig till en fristående skola, lyfts även i Persson och Andreassons (2003) rapport. Personal på de fristående skolorna uttryckte att det inte var ovanligt att de blev kontaktade av föräldrar till elever som inte längre klarar av situationen i den kommunala skolan.
39
När rektor resonerar kring vad hon anser vara framgångsfaktorer så kommer hennes syn på elever i behov av särskilt stöd spontant fram:
vi tycker också att de här barnen som har dyslexi eller något annat – att de är värdefulla och viktiga. Det är också en sån där grej – det är ofta de som är ambassadörer eller representanter. (Rektor)
Förebyggande arbete - stöd – verktyg
Specialläraren börjar kartlägga elevernas språk redan i förskoleklass och har därefter årlig scanning. Den tidiga läsutvecklingen följs nogsamt upp och det är stort fokus på läsning. Varje år genomförs ett stort läsprojekt som specialläraren driver för att eleverna ska uppmuntras till läsning och för att de ska känna att läsningen är viktig. Specialläraren har blivit premierad och uppmärksammad för sitt arbete och engagemang. Biblioteket har medvetet fått en central plats i byggnaden för att vara hjärtat i verksamheten. Specialläraren arbetar både som stöd i klassrum och även med ”en-till-en” undervisning vilket hon menar fungerar bra och effektivt i de lägre åren.
….som lågstadielärare så vet man hur viktigt det är med läsning och läsutveckling. Det genomsyrar ju alla ämnen. Och på det visat så ville jag dels vara mycket noggrann med att ha en mycket noggranna kartläggning av förskoleklass. (Specialläraren)
Alla informanter nämner vikten av att sätta in stöd tidigt. De återkommer till den viktiga kartläggningen vid flera tillfällen och berättar hur den återkommande följs upp och följer med eleverna upp i högstadiet. Något som är intressant är att även skolan i pilotstudien gjorde en väldigt omfattande kartläggning på sina elever. Biblioteket och läsning var också där något som lyftes som väldigt viktigt på skolan. Ahlberg (2013) nämner vikten av det tidiga stödet och lyfter Finland som ett gott exempel där de tidiga och frekventa insatserna leder till att avdramatisera stöd.
…så just den tidiga kartläggningen har vi ju mycket glädje av, just därför att det är ingen som kan slinka emellan. Då jag fångar upp dem väldigt tidigt. (Specialläraren)
Flexibilitet med olika undervisningsmetoder däribland interaktiv undervisning är en framgångsfaktor som Grosin (2002, 2004) tar upp. Specialpedagogen nämner flera
40
på elevens planering och hur det går för dem, där ges feedback, det kan ges anpassningar efter elevernas behov såsom talsyntes, att kunna lyssna på böcker, förebyggande arbete genom att eleven kan få tillgång till material i förväg för att få förförståelse. Han ser också datorn som en del i en inkluderande skola - alla har datorer oavsett om du behöver anpassningar eller ej.
Vi har många andra träningsprogram. Jag kallar dem för träningsprogram i matematik, språkknep och matteknep och sånt där men Provia är ett otroligt bra verktyg där man kan scanna av där de befinner sig och sen kan man då få handplockade uppgifter utifrån behoven. (Specialpedagogen)
Grosin (2002, 2004) nämner regelbunden utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper som en framgångsfaktor. Skolinspektionens (2012) rapport lyfter och så vikten av feedback och framhåller att många forskare ser formativ bedömning som en viktig del i elevernas lärandeprocess. Specialpedagogen beskriver:
Här får eleverna kontinuerlig löpande feedback och de vet vad de behöver utveckla. Det är formativ bedömning. Då hinner man ju arbeta med, det är inte bara så att man efter 8 veckor gör en obduktion utan kontroller hela tiden så att man vet var eleven befinner sig. (Specialpedagogen)
På skolans hemsida framhåller man vikten av digitala verktyg som eleverna får börja använda redan i förskoleklass för att sedan få en egen dator i år 6. Huvudman/rektor berättar att
datorerna är en ekonomiskt tung post, de är lika dyra som 1,5 tjänst. Men hon värderar datorerna högt och säger:
Även barn med dyslexi och annat som går ut med toppbetyg för att de får de här hjälpmedlen. (Rektor)
Det råder samsyn kring det mesta. Biträdande rektor uttalar sig också om kartläggningen och lägger till ett mer långsiktigt perspektiv på vikten av att ha kontroll över elevens utveckling: