Malmö högskola
Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
En fristående skolas arbete med att få alla
elever att nå målen – en fallstudie
How a successful independent school works to get all students to reach the goals
Eva
Bärring
Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2015-01-15
Examinator: Lotta Anderson Handledare: Lisbeth Ohlsson
3
Sammanfattning/abstrakt
Forskning visar att de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra undersökningen på en skola som under de senaste tre åren har lyckats att få alla elever att nå sina mål – d.v.s. en skola med 100 % måluppfyllelse för eleverna i år 9, enligt 1Skolverkets statistik.
Preciserade frågeställningar:
Vilka faktorer leder till att alla elever når kunskapsmålen på den aktuella skolan, enligt rektor, biträdande rektor, specialläraren och specialpedagogen?
Vilka specialpedagogiska perspektiv framträder på skolan, enligt specialpedagogen? Studiens teoretiska förankring utgår ifrån en socialkonstruktivistisk ansats samt specialpedagogiska perspektiv. Vidare belyses (PESOK) - en modell för att kunna bedöma en skolas pedagogiska och sociala klimat, vars resultat kan användas för att förklara framgångsrika skolors arbete. Utgångspunkterna i (PESOK) är organisations- och socialisationsteoretiska.
Jag ville fördjupa mig i en verksamhet och få en bild av vad nyckelpersoner i verksamheten anser att det är för faktorer som leder till skolans framgångar med alla elever. Undersökningen är en gjord som en fallstudie, byggd på halvstrukturerade intervjuer. Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod har använts för att bearbeta data.
I studiens resultat framhöll samtliga informanterna att goda relationer är mycket betydelsefullt för att alla elever ska kunna nå målen. En annan framgångsfaktor som informanterna lyfte fram, var en omfattande kartläggning av elevernas språk/läsutveckling som påbörjas i förskoleklassen. Kartläggningen görs som ett förebyggande arbete för att kunna sätta in tidigt stöd, om behovet finns. Datorer till alla ansågs vara viktigt för att kunna anpassa skolarbetet så att alla kan nå målen och även som en del till inkludering. Framgångfaktorer som är utmärkande för (PESOK) stämde väl överens med informanternas uppfattningar. Det pekar på
4
att detta är en skola som har ett gynnsamt pedagogiskt och socialt klimat, vilket gör att även elever med sämre förutsättningar (elever i svårigheter eller med sämre socioekonomisk bakgrund) når målen. Specialpedagogens uppfattningar speglade ett tydligt relationellt specialpedagogiskt perspektiv, där också det kommunikativa relationsinriktade perspektivet gjorde sig synligt. Specialpedagog och speciallärare har en framträdande roll i verksamheten. De är involverade i skolans utvecklingsarbete och i klassrummen och ser till att få lärarna med sig. Elever som är i behov av särskilt stöd är allas ansvar. Specialpedagogen nämnde att skolans aktieägaravtal med möjlighet för personalen att äga aktier kunde vara en faktor som påverkade lärarnas engagemang – viljan att ibland ge lite mer av sin tid. Skolans specialpedagogiska arbete var en naturlig del av verksamheten där alla elever förväntas nå målen.
Nyckelord: elever i behov av stöd, framgångsfaktorer, fristående skola, pedagogiskt och socialt klimat (PESOK), relationer, specialpedagogiskt perspektiv.
5
Innehåll
INLEDNING OCH PROBLEMFORMULERING……….7
SYFTE ... 9
PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR... 9
BAKGRUND ... 10
FRISTÅENDE SKOLOR OCH KOMMUNALA SKOLOR ... 10
ENSKILD HUVUDMAN ... 11
TIDIGARE FORSKNING ... 12
FRISTÅENDE SKOLORS SPECIALPEDAGOGISKA ARBETE ... 12
FRAMGÅNGSFAKTORER I ARBETET FÖR ATT ALLA ELEVER SKA NÅ MÅLEN ... 13
Pedagogen – organisationen ... 13
Relationer ... 14
Inkludering – stöd ... 15
ELEVUNDERLAG PÅ FRISTÅENDE SKOLORNA ... 16
TEORETISK FÖRANKRING ... 18
SPECIALPEDAGOGISKA PERSPEKTIV ... 18
Relationellt perspektiv - kategoriskt perspektiv ... 18
Kommunikativt relationsinriktat specialpedagogiskt perspektiv (KoRP) ... 19
KONSTRUKTIVISM - SOCIALKONSTRUKTIVISTISM OCH FRAMGÅNG I SKOLAN ... 19
MODELL FÖR ATT UNDERSÖKA DET PEDAGOGISKA OCH SOCIALA KLIMATET -(PESOK) ... 20
METOD ... 23 METODVAL ... 23 URVAL ... 24 GENOMFÖRANDE ... 25 Pilotstudie ... 25 Intervjuer ... 26
ANALYS OCH BEARBETNING ... 26
STUDIENS TILLFÖRLITLIGHET OCH TROVÄRDIGHET ... 28
ETISKA ASPEKTER ... 29
RESULTAT OCH ANALYS ... 30
RELATIONER ... 30
Relationer mellan skolan, föräldrar och elever. ... 30
Kommunikation ... 32
6
Kompetens och engagemang ... 32
Organisation - utveckling ... 33
INKLUDERING – DELAKTIGHET – ACCEPTANS ... 35
SPECIALPEDAGOGIK ... 36
Specialpedagogiskt perspektiv ... 36
Elever i behov av särskilt stöd ... 38
Förebyggande arbete - stöd – verktyg ... 39
Framgångsfaktorer som kan kopplas till en fristående skola ... 41
SAMMANFATTNING – KOPPLING MED FRAMGÅNGSFAKTORER I PESOK ... 42
DISKUSSION ... 45
METODDISKUSSION ... 45
RESULTATDISKUSSION ... 45
Relationer ... 46
Kompetens ... 47
ÖVERGRIPANDE TEORETISK ANALYS ... 48
SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 49
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 51
7
Inledning och problemformulering
Med friskolereformen 1992 fick vi nya aktörer på skolmarknaden med både religiösa, pedagogiska och ekonomiska motiv. De senaste åren har de fristående skolorna blivit allt fler. Vårterminen 2014 var hela 16,1 % av grundskolorna fristående, enligt Friskolornas riksförbund och i ett pressmeddelande 2013-09-30 från Skolverket. En tanke med friskolereformen var att förutom valmöjligheten för föräldrar och elever, så skulle de fristående skolorna erbjuda nya lösningar på skolans problem i form av mångfald i undervisningsmetoder och inriktningar men även att öka kvaliteten på skolorna med konkurrensen (Myrberg 2006).
Det är förvånansvärt lite forskning gjord på fristående skolor, med tanke på att det idag finns så många. Den forskning som hittills gjorts om fristående skolor har bl.a. undersökt skolval, segregation och likvärdighet men mycket få studier har undersökt fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd. Den svenska och internationella forskningen har i huvudsak fokuserat situationen för elever i behov av särskilt stöd i den allmänna skolan (den kommunala skolan i Sverige) (Göransson, Magnússon & Nilholm 2012).
Media har visat en negativ bild av fristående skolor – ”snällebetyg”, giriga ägare och skolor som har nekat elever i behov av särskilt stöd plats. Göransson, Magnússon & Nilholms (2012) studie visar att det är stora skillnader mellan de fristående skolorna när det gäller andel elever i behov av särskilt stöd, vissa skolor har många elever i behov av stöd, andra har en väldigt låg andel och det finns skolor som inte har några elever i behov av särskilt stöd alls. De varnar för att detta kan leda till en mer segregerad utbildning. Å andra sidan, finns det möjligheter för elever att hitta alternativ till traditionella pedagogiska metoder, menar de. Min egen erfarenhet efter att ha arbetat i en fristående skola i många år, är att många elever som har särskilda behov som söker sig till en fristående skolor som har skapat sig ett gott rykte. Skolinspektionens (2014) rapport visade att fristående skolorna var bättre än de kommunala på att ge särskilt stöd, både i rätt tid, av rätt typ och i rätt omfattning. I Persson och Andreassons (2003) och även i Lahdenperäs (1999) studie framkom att del fristående skolor gav ibland ovanliga stödåtgärder på elevers skolsvårigheter och att man nådde goda resultat. Medias bild gentemot forskningen visar motstridiga bilder av fristående skolor. Detta tillsammans med det faktum att det inte finns så många studier på fristående skolor med ett specialpedagogiskt perspektiv, blev inspirationskälla för denna studie.
8
Jag valde att undersöka en fristående skola där alla elever hade nått sina mål i år 9. Mitt syfte med studien är att med ett specialpedagogiskt fokus, undersöka hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Ett kritiskt spörsmål gällande en så framgångsrik skola är givetvis om elever i behov av särskilt stöd får tillträde på skolan. Likaså huruvida skolan sätter betyg som speglar verkligheten. På skolan som valdes till undersökningen går elever som får olika stöd. Elevernas resultat från de nationella proven speglar att betygen är korrekta. Vilka är då framgångsfaktorerna och vilket specialpedagogiskt perspektiv framträder på denna skola? Detta förväntas föreloggande fallstudie genom intervjuer kunna belysa.
9
Syfte
Syftet med min undersökning är att, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. Jag har valt att göra en fallstudie på en skola som under de senaste tre åren har lyckats få alla elever att nå sina mål – d.v.s. 100 % måluppfyllelse för eleverna i år 9.
Preciserade frågeställningar
Vilka faktorer leder till att alla elever når kunskapsmålen på den aktuella skolan, enligt rektor, biträdande rektor, specialläraren och specialpedagogen?
10
Bakgrund
Fristående skolor och kommunala skolor
2
En fristående skola är en skola som inte drivs av offentliga sektorn utan av en enskild huvudman (ägare). Den kommunala skolan anordnas av kommunen eller landstinget.
Läsåret 2013/-14 var 16 % av alla grundskolor fristående, enligt Friskolornas riksförbund. En tredjedel av dessa var mycket små – färre än 50 elever. En fristående skola ska vara öppen för alla., vilket betyder att alla som vill, har rätt att gå i en fristående skola, oavsett om skolan ligger i den kommun där man är bosatt eller i en annan kommun. Även elever i behov av särskilt stöd kan, precis som alla andra, välja den fristående grundskola de vill gå på. Finns det plats på skolan så har alla som grundregel rätt att gå där. Den fristående skolan får ett grundbelopp för alla elever, från deras hemkommuner. I det beloppet ligger också resurser för olika former av specialpedagogiskt stöd, extra undervisning med mera. För elever som har ett mycket omfattande behov av särskilt stöd kan den fristående skolan också få ett extra bidrag, tilläggsbelopp, från hemkommunen. (Skolverket 2013-11-14).
Jaldestad och Johansson (2005) har studerat de fristående och de kommunala skolornas elevrekrytering. Deras studie visade att det finns ett konkurrensförhållande och att skolorna även konkurrerar inbördes. De fristående skolorna försöker särskilja sig gentemot kommunen genom att påvisa fördelar och marknadsföra sig genom hemsidor med information till både elever och föräldrar. Marknadsföringen är viktig eftersom ett för lågt elevantal kan leda till att skolan måste läggas ner (Jaldestad & Johansson, 2005).
Det som skiljer fristående skolor och kommunala skolor mest åt är elevsammansättningen där de fristående skolorna har en större andel barn till högutbildade föräldrar, vilka är mer
studiemotiverade (Antelius & Tomita, 2004). Friskolornas riksförbund (2014) skriver dock att skillnaderna har minskat, både vad det gäller föräldrars utbildning, socioekonomisk bakgrund och elever med utländsk bakgrund.
11
Enskild huvudman
Skolverket (2012) har kartlagt förekomsten av 3enskilda huvudmän som driver fristående grundskolor och gymnasieskolor. Kartläggningen visar att 96 % av alla grundskolornas enskilda huvudmän driver bara en skola, däribland den skola som denna studie är gjord på. Det är således väldigt få grundskolor som drivs av stora koncerner. När det gäller
gymnasieskolor ser marknaden helt annorlunda ut. Där är tillväxten kraftig med alltfler stora koncerner som ägare.
Det finns inga formella krav på bakgrund, utbildning eller utbildningserfarenhet för att starta en fristående skola. Vem som helst som har rättskapacitet kan alltså göra en ansökan hos Skolinspektionen och starta en skola om ansökan beviljas.
3
Begreppet enskild huvudman är ett samlingsnamn för de företag eller organisationer som med tillstånd från Skolinspektionen (tidigare Skolverket) driver förskola, grundskola eller gymnasieskola.
12
Tidigare forskning
Fristående skolors specialpedagogiska arbete
De undersökningar som har gjorts om fristående skolor och elever i behov av särskilt stöd, visar att det finns färre andelar elever i behov av särskilt stöd på de fristående skolorna, (Giota och Emanuelsson 2011; Göransson, Magnússon & Nilholm 2012). Det finns flera förklaringar till detta, bl.a. att föräldrar med högre utbildning är överrepresenterade på dessa skolor och barn i behov av särskilt stöd är överrepresenterade i familjer där föräldrar har lägre utbildning.
På den skola som jag undersöker finns det en speciallärare i svenska och en specialpedagog, vilket inte är en självklarhet i de fristående skolorna. I Göransson, Magnússon och Nilholms studie (2012) framkom att i en fjärdedel av skolorna (24,2%) så fanns det inte
specialpedagogisk kompetens hos personalen som arbetade med elever i behov av stöd.
Oavsett huvudmannaform är skolornas arbete med särskilt stöd och anpassning av
undervisningen områden som innebär svårigheter för många skolor (Skolinspektionen 2014). Dock är det färre fristående skolor som får kritik. När Persson och Andreasson (2003) och även Lahdenperä (1999) såg på stöd/åtgärder som sattes in i på de fristående skolorna, visade sig den pedagogiska grundideologin mycket framträdande i åtgärdsprogrammen. Lahdenperäs studie vittnade om flexibilitet i resursanvändningen och mindre vanliga arbetssätt kring elever i behov av särskilt stöd – olika former av samtal, inkluderande samtal med präst, äldre elever som användes som kompisjour, rektor som lade mycket tid på föräldrasamtal för att bearbeta kulturkonflikter, utbyggd teaterverksamhet för att öka självförtroende hos elever m.m. De dokumenterade uppföljningarna och utvärderingarna av åtgärderna tyder på att man når goda resultat i dessa fristående skolor. Undersökningen av Göransson, Magnússon och Nilholm (2012) visar dock att de flesta fristående skolor arbetar traditionellt med stöd. Författarna påpekar att det är en stor spridning – de fristående skolorna ser väldigt olika ut. Det
förebyggande arbetet hade hög prioritet och på ett flertal av de fristående skolorna tyckte man att de individuella utvecklingsplanerna reducerade behovet av åtgärdsprogram. Resultaten tyder på att ett mer uttalat kollektivt ansvarstagande för alla barn liksom den täta
kommunikationen med hemmen skulle kunna vara en förklaring till att de fristående skolorna behöver mindre experthjälp (Persson och Andreasson 2003).
13
Framgångsfaktorer i arbetet för att alla elever ska nå målen
Framgångsfaktor är ett begrepp som ofta används inom skolforskning och kommer
ursprungligen från konkurrensens näringsliv. Irisdotter Aldenmyr (2008) menar att begrepp som lånas in från olika sfärer i samhället kan också leda till att logiker och tankefigurer överförs från den ena sfären till den andra som exempelvis att marknadslogikens intåg i skolan ger effekt som leder till att skolor konkurrerar sinsemellan.
Pedagogen – organisationen
I både internationell och svensk forskning, råder det stor samstämmighet om att den enskilt mest betydelsefulla faktorn för elevers resultat i skolan, är lärarens kompetens, förmåga och engagemang (Frank 2009; Grosin 2002, 2004; Håkansson och Sundberg 2012;
Skolinspektionen 2010; Skolverket 2008b).
Skolinspektionen (2010) har gjort en sammanställning av forskningsresultat som visar vad som ger framgång i undervisningen. Översikten grundar sig på 20 internationella och 23 svenska studier däribland Hatties metaanalys från 2009. I översikten beskrivs bl.a. vikten av att läraren är en god ledare i klassrummet och som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer. Likaså måste läraren ha förmågan att organisera undervisningen efter elevers individuella behov och med ett brett utbud av metoder och verktyg. Elevernas delaktighet, goda ämneskunskaper hos läraren, tydliga mål och förväntningar på eleverna är andra viktiga faktorer som spelar roll för framgång i undervisningen.
I ovan nämnda forskningsöversikt nämns att många forskare framhåller formativ bedömning, som en viktig komponent för att eleverna ska nå goda resultat. Läraren ska tydliggöra kunskapskraven, förklara var eleverna befinner sig och vägleda dem så att de kan komma längre i sin kunskapsutveckling.
Grosins (2004) undersökning visar att det finns skillnader i elevernas prestationer mellan skolor som inte kan förklaras av elevernas sociala bakgrund, deras tidigare kunskaper eller hur skickliga lärare de haft. Grosin menar att den enskilda skolan spelar en betydande roll för elevernas resultat. I en framgångsrik skola prioriteras kunskapsmålen av skolledarna och lärarna. De har höga förväntningar på eleverna och prioriterar undervisningens kvalitet. Uppmuntran, belöning för gott arbete, gemensamma sociala spelregler och en god samvaro är
14
andra faktorer som spelar roll. Ledningens roll är något som också Skolinspektionen (2014) har tittat på. Huvudmannen måste ge skolan möjlighet att utvecklas, tydlig ledning av rektorn och ge lärarna möjlighet till kollegialt lärande och elevernas delaktighet. Grunden till detta är tillitsfulla relationer – som gynnar informationsutbyte.
Forskning visar också att huvudman och rektor måste visa tilltro till läraren och ge läraren ett tydligt mandat. Vidare behöver läraren rätt förutsättningar att kunna lyckas med sitt arbete - resurser, ändamålsenliga lokaler, utrustning och kompetensutveckling, Skolinspektionen (2010).
Kollegialt lärande nämns i Skolinspektionens rapport (2014) som en av de viktigaste
framgångsfaktorerna. Skolinspektionen definierar kollegialt lärande som en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat sammarbete tillägnar sig nya kunskaper och färdigheter.
I Skolverkets forskningsöversikt (2008b) över särskilt stöd i grundskolan visar också att småskalighet (små klasser) ger värdefull effekt. Småskalighet är dock inte givet för elevernas framgång men i mindre verksamheter där lärarna har goda kunskaper om eleverna, både socialt och kunskapsmässigt och dessutom kan stödja dem och motivera dem på ett passande sätt, når man ofta goda resultat. I Persson och Perssons (2012) tidigare nämnda studie lyfter de fram den lilla skolans fördelar som närheten till eleverna. I Essunga kallas det ”järnkoll” vilket innebär att alla följs upp kunskapsmässigt.
Konkurrens kan vara en faktor som påverkar skolans effektivitet. I Svenskt näringslivs undersökning 2006, Antelius & Tomita (2005), Skolverket (2005) framgår det att skolor som ligger i kommuner med hög andel elever i fristående skolor så skapas en konkurrens som leder till alla skolor i kommunen höjer sig bl.a. genom en effektivare resursanvändning och nya effektiva pedagogiska metoder som har ökat kvalitén på undervisningen. Belfield och Levins (2002) metastudie av 41 amerikanska studier, visade att skolkonkurrens (mellan fristående och kommunala skolor) bidrar till positiva effekter och gynnar elevernas studieresultat.
Relationer
Skolinspektionen (2014) nämner tillitsfulla relationer som viktigt för en skolas arbete, vid ett antal tillfällen i sin rapport. Dels för att ett informationsutbyte i skolans verksamhet ska fungera – mellan huvudman, rektor, lärare och elever, dels för att ett bra utvecklingsarbete ska
15
kunna genomföras. Håkansson och Sundberg (2012) menar också att sociala relationer mellan lärare och elever är betydelsefulla i flera avseende, enligt många forskare, däribland Hattie (2009) som redovisar effekter på elevers studieresultat via förtroendefulla relationer. Även Ahlberg (2013), Skolinspektionen (2012), Grosin (2002, 2004) lyfter relationer som en framgångsfaktor.
Lahdenperäs (1999) lyfter det goda samarbetet med föräldrarna, i sin studie. Det goda samarbetet menar Lahdenperä är både en förebyggande faktor mot olika typer av
skolsvårigheter och en förutsättning för god och professionell hantering av barn i behov av särskilt stöd.
Värt att nämna i detta sammanhang är att det finns en viktig skillnad mellan den internationella och den nationella forskningen, nämligen att svensk forskning om lärarkompetenser inte är så specificerad som i den internationella forskningen, enligt Håkansson och Sundberg (2012). Den senare delar upp lärarkompetenser i ett finmaskigt nät av olika dimensioner i högre grad än vad svensk forskning har gjort.
Inkludering – stöd
I styrdokumenten står det uttalat att särskilda stödåtgärder bör ges i den klass eller grupp som eleven tillhör. Ahlberg (2013) menar att för att det ska kunna genomföras så måste det finnas ett givande samarbete mellan lärare och specialpedagog/speciallärare samt ett starkt stöd av rektorn. Samarbete med andra professioner och verksamheter är också betydelsefullt för att kunna lyckas i arbetet med att stödja elever i svårigheter. En genomtänkt organisering av specialpedagogiska insatser är en av den lokala skolans mest angelägna uppgifter. Många forskare håller med om detta, skriver Ahlberg. Persson och Perssons (2012) studie i Essunga, visade att inkludering har betydelse för elevers måluppfyllelse. Deras slutsats var att
inkludering är en viktig del av hur arbetet organiseras och utformas. Synen på inkludering ska utgå från relevant forskning och alla på skolan måste ha samsyn på vad som avses med inkludering. Hög måluppfyllelse och inkludering går att förena om tanken bakom skolans organisation och utformning är gemensam och känd av alla. Nilholm (2014) nämner tydligt ledarskap, planering med uppföljning, reflektion, kompetensutveckling, flexibelt stöd och
16
så kännetecknas begreppet inkludering av faktorer som närvaro, acceptans och värdesättning och delaktighet. Med värdesättning och delaktighet menar författarna att för att vara
inkluderad i en grupp så ska man vara välkommen, det är inte likgiltigt om individen är med eller inte.
Tidiga insatser är en annan framgångsfaktor som flera forskare nämner som viktigt för att alla elever ska kunna nå målen (Skolinspektionen 2014). Finland lyfts fram som ett föredöme när det gäller tidiga insatser. Finland har också frekventa insatser av speciallärare vilket
förmodligen leder till att behov av stöd avdramatiseras eftersom nästan alla någon gång får stöd (Ahlberg 2013).
Elevunderlag på fristående skolorna
I föregående avsnitt lyfts olika framgångsfaktorer som leder fram till god måluppfyllelse. Det finns dock anledning att se på den höga måluppfyllelsen ur andra synvinklar. Enligt
4
Skolverkets statistik läsåret 2013/14 så det 24,1 % av eleverna i de kommunala skolorna som inte når kunskapskraven i ett eller flera ämnen medan det är 15,6 % av eleverna i de fristående skolorna.
5
Skolverkets statistik visar att läsåret 2013/-14 har ca 40 skolor i Sverige (av ca 4800 skolor), nått full måluppfyllelse för alla sina elever, d.v.s. 100 % av eleverna hade uppnått
kunskapskraven i alla ämnen. Skolan i min undersökning var också en av 41 skolor som enligt lämnade uppgifter till Skolverket, inte hade någon underkänd elev vid de fem nationella prov som respektive skola genomförde våren 2014.
Många fristående skolor ligger i storstadsregionerna och är ofta placerade i områden där familjer med välutbildade föräldrar bor, vilket stämmer in på den skola som är aktuell i denna undersökning. (Göransson, Magnússon, Nilholm, 2012).
Persson och Andreasson (2003) menar att i Sverige liksom utomlands, är det en vanlig föreställning att fristående skolor bara tar emot elever från socialt bättre rustade hem och att de generellt har mindre problem än andra. I deras studie framkom det vid intervjuerna, att det inte är ovanligt att personalen på de fristående skolorna blir kontaktade av föräldrar till elever
4
Skolverkets databas Jämförelsetal och SIRIS, tabell 2.
17
som inte längre klarar av situationen i den kommunala skolan. Belfield och Levin (2002)
hävdar att myten om »cream-skimming« när det gäller friskolornas elevrekrytering inte stämmer.
18
Teoretisk förankring
Här presenteras studiens teoretiska utgångspunkter som är relevanta för arbetet. Med anledning av studiens specialpedagogiska fokus redovisas först de två mest grundläggande perspektiven inom specialpedagogiken. Jag väljer att också göra en kort redogörelse för det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP), då kommunikation och relationer är centralt i resultatet. Studien har en socialkonstruktivistisk ansats vilket föll naturlig då den inspirerats av Lahdenperäs (1999) studie med samma forskningsansats och jag är själv influerad av denna pedagogiska grundsyn. Slutligen beskrivs en modell för att bedöma det pedagogiska och sociala klimatet i skolor (PESOK), vars framgångsfaktorer används som jämförelsematerial i resultatdelen.
Specialpedagogiska perspektiv
Relationellt perspektiv - kategoriskt perspektiv
En av frågeställningarna i denna studie avser att söka svar på vilket specialpedagogiskt
perspektiv som framträder på den aktuella skolan. I artiklarna av Göransson, Magnússon, och Nilholm (2012) och även Göransson, Malmqvist och Nilholm (2013) framgår att de flesta forskare är eniga om att det finns åtminstone två grundläggande perspektiv och det är utifrån dessa perspektiv som studien söker svar. Det är dels det 6traditionella/individualistiska/ kategoriska, med förankring i medicin och psykologi där man ser individen som bärare av problemet. Detta perspektiv dominerar fortfarande (Nilholm 2006, Persson & Andreasson 2003). Det kategoriska perspektivet har fått stark kritik och ett alternativ har vuxit fram – det
7
kritiska/relationella perspektivet. I det senare perspektivet ser man sociala processer som orsak till problemen. Det pedagogiska arbetet måste anpassas till barns olikhet. Barns olikhet är något som ska ses som något som berikar skolan. Inom det relationella perspektivet ses pedagogisk kompetens som länkad till en förmåga att anpassa undervisningen till barns olika förutsättningar så att alla känner delaktighet i arbetet. Särlösningar ska undvikas och barns rätt till delaktighet betonas. Utmärkande drag för ett kategoriskt perspektiv är bl.a. att speciellt stöd, snarare än inkluderande stöd, förespråkas. Specialpedagogisk kompetens ses som att
6
Jag väljer i fortsättningen att använda begreppet - kategoriskt perspektiv 7 Jag väljer i fortsättningen att använda begreppet relationellt perspektiv
19
kompetent stöd ges direkt relaterat till de diagnosticerade problemen hos eleverna (Nilholm 2006).
Kommunikativt relationsinriktat specialpedagogiskt perspektiv (KoRP)
(KoRP) är ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv som är nära kopplat till sociokulturell teoribildning (Ahlberg 2013). Forskningsintresset i KoRP är riktat mot villkor för pedagogisk inkludering grundad i processerna delaktighet, kommunikation och lärande. Dessa processer ses som en sammanflätad triad. I fokus för (KoRP) står inkludering och exkludering av elever i skolan. Centralt inom KoRP är studiet av kommunikativa sammanhang, samtidigt med studiet av dessa sammanhang är forskningsintresset riktat mot hur enskilda individer interagerar, skapar mening, erfar och förstår sin situation. Sambanden mellan skolan som samhällelig institution den sociala praktiken och den enskildes behov och förutsättningar studeras. Det kommunikativa relationsinriktade perspektivet har relevans för alla elever men får en särskild tyngd för de elever som har svårigheter att nå skolans kunskapsmässiga mål. Detta faktum, tillsammans med de centrala begreppen delaktighet, kommunikation och lärande, som är betydelsefulla begrepp i resultatdelen, är anledningen till att detta perspektiv också redovisas. En viktig aspekt av (KoRP) är att det inte enbart är ett perspektiv som kan användas för att förstå skolans praktik, utan kan också riktas mot skolutveckling (Ahlberg 2013).
Konstruktivism - socialkonstruktivistism och framgång i skolan
Syftet med studien är att undersöka hur en friståendes skola arbetar för att alla elever ska nå målen, därmed bör synen på begrepp som undervisning, kunskap och lärande förklaras. Studien har en socialkonstruktivistisk ansats och det är med denna utgångspunkt som begreppen beskrivs. Håkansson och Sundberg (2012) menar att den internationella forskningen skiljer på traditionell och konstruktivistiskt undervisning. Den konstruktivistiska undervisningen betonar elevernas utveckling genom olika lärprocesser och den traditionella betonar elevers lärande av rena ämneskunskaper. Kvalitativt god undervisning härrör från konstruktivistiska ansatser men även traditionella (Håkansson och Sundberg 2012).
Konstruktivismen bygger på Piagets tankar medan den sociala riktningen av konstruktivismen tar ansats i sociala och kulturella perspektiv, grundade på Vygotskijs teorier (i Engström, 1998). Socialkonstruktivismen kan kort och förenklat sammanfattas med, att det handlar om
20
att vår kunskap, vår uppfattning av verkligheten och vår identitet, konstrueras i samspel med andra genom språket - all kunskap konstrueras genom samspel mellan människor. Engström beskriver vidare att begrepp/ kunskap förändras efterhand som vi får nya insikter i nya möten och i nya miljöer. Språket och kunskapen är därmed ständigt föränderligt. Lahdenperä (1999) påpekar att med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv så kan man inte ge en objektiv/ korrekt avbild av verkligheten i skolan som man undersöker utan det handlar snarare om att ”måla” en bild av verksamheten. Läroplanen är influerad av konstruktivistiska tankar. Den konstruktivistiska pedagogen är en inspiratör och handledare istället för att vara föreläsare. Eleven är aktiv i sin egen lärandeprocess och läraren uppmuntrar till kommunikation. Det är genom språket som eleverna gör sina erfarenheter begripliga och lärandet sker när de formulerar sina tankar för andra. Klimatet i klassrummet ska främja kommunikation. Undervisningen inriktas på aktivitet, begreppsbildning, inlärningsstrategier, och problemlösningsmetoder, vilket innebär att såväl ämneskunskaper som vardagskunskaper och sociala förmågor utvecklas (Engström1998; Håkansson & Sundberg 2012).
Modell för att undersöka det pedagogiska och sociala klimatet - (PESOK) Grosin (2002) diskuterar forskning om skolframgångar och framhåller att
forskningsmetoderna måste anpassas till de stora skillnader som finns mellan skolor, i form av resurser, lärartäthet och elevers socioekonomiska sammansättning. Därför bör man skilja på den forskning som omfattar alla typer av skolor och den lilla grupp av skolor som är särskilt framgångsrika, vilket den aktuella skolan i denna studie är. Rutter och Maugham (2002), publicerade redan 1979 tillsammans med Mortimore och Ouston samt Brookover, Beady, Flood, Schweitzer och Wisenbaker resultatet av var sin omfattande undersökning. Deras olika studier tydde på att skolans kvalitet är avgörande för elevens resultat. Tidigare hade man ansett att det var elevernas bakgrund och genetiska anlag som styrde resultaten. Nu förde man in ett organisatoriskt perspektiv – organisationens kvalitet var också en viktig del i
skolframgångar. Sedan dess har flera stora undersökningar genomförts för att vidareutveckla denna syn bl.a. av Maughan m. fl. (1991) och Sammons, Thomas och Mortimore (1997). Studierna visar att organisationen och skolans inre egenskaper/ kultur (på engelska - "ethos") hade ett starkt samband med elevernas resultat. Ett elevcentrerat synsätt, ordning i skolan och ledningen är framgångsfaktorer som lyftes fram. (Rutter och Maugham, 2002). Grosin (2002) är den som tog denna effektivitetsforskning till Sverige och här benämns ”ethos” - för skolans pedagogiska och sociala klimat, (PESOK). Grosin och hans medarbetare har utarbetat ett
21
nätbaserat bedömningsinstrument (PESOK), för att förklara framgångsrika skolors arbete. Utgångspunkterna i (PESOK) är organisations- och socialisationsteoretiska. Inom dessa teoribildningar ses skolan som en organisation där skolledning och rektor har en viktig uppgift att styra skolan som en enhetlig organisation med ett gemensamt sikte. Definitionen bygger på antagandet att elevernas personliga anpassning, deras närvaro, prestationer och uppförande formas då de blir medvetna om de vuxnas grundläggande värderingar, förväntningar och handlingsmönster (Grosin 2002). Min avsikt är att jämföra mina resultat med den
forskningssammanställning över vad som kännetecknar effektiva skolor, som Grosin med medarbetare har tagit fram (se nedan):
ett tydligt och demokratiskt men kraftfullt ledarskap från rektors sida som framför allt inriktas på skolans kunskaps-mål men också ett pedagogiskt/didaktiskt ledarskap höga förväntningar på eleverna med utgångspunkt från att alla är läraktiga samt att
skolans och undervisningens kvalitet, inte elevernas bakgrund, är avgörande för deras resultat
att lärarna görs delaktiga i utformandet av skolans kultur och struktur; uppmuntran och belöning för bra arbete
koncentration till ett begränsat antal teman under lektionerna
flexibilitet med avseende på undervisningsmetoder. Interaktiv klassrumsundervisning tillsammans med individualisering där hänsyn tas till elevers ursprung och
kunskapsnivå
samarbete mellan lärare om mål och innehåll i undervisning och fostran regelbunden utvärdering och uppföljning av elevernas kunskaper
tydliga normer beträffande rättigheter och skyldigheter i det sociala umgänget i skolan;
positiva relationer mellan lärare och elever som bygger på ömsesidigt förtroende hängivenhet hos rektor och lärare
att lärarna uppträder som förebilder och auktoriteter; samarbete med föräldrar rörande den enskilde eleven.
ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande Sammanfattningsvis framgår av redogörelserna för tidigare forskning och teoretisk förankring, att begreppen kommunikation/relationer är begrepp som återkommer i stort sett i alla avsnitt av studierna:
22
Studiens syfte har ett specialpedagogiskt fokus och i det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) är begreppet kommunikation centralt. Studien har en socialkonstruktivististisk ansats och i denna teori är också begreppet
kommunikation centralt. Socialkonstruktivistisk syn på lärande och undervisning stämmer väl med framgång….
Tidigare forskning lyfter bl.a. relationer, inkludering och lärarens kompetens som viktiga framgångsfaktorer.
Ett flertal av punkterna för (PESOK) är kopplade till lärarens kompetens, inte minst den sociala kompetensen vilket kan kopplas till både begreppen
kommunikation/relationer men även till den socialkonstruktivistiska ansatsen i studien.
En jämförelse mellan tidigare forskning och framgångsfaktorerna enligt (PESOK) visar att bland (PESOKs) punkter nämns inte vikten av tidiga insatser av stöd och rätt form av stöd. Dock nämns bland (PESOKs) punkter: en flexibilitet avseende på undervisningsmetoder, en interaktiv klassrumsundervisning tillsammans med individualisering där hänsyn tas till elevers ursprung och kunskapsnivå – uppnår man detta borde det reducera behovet av stöd. En annan faktor som inte nämns bland (PESOKs) punkter är storleken på skolan vilket bl.a. Persson och Persson (2012) lyfter fram som en framgångsfaktor. Denna aspekt tas upp i diskussionen. Å andra sidan syns bland (PESOKs) framgångsfaktorer en detaljerad bild av viktiga lärarkompetenser, vilket inte framgår tydligt i svensk forskning (Håkansson och Sundberg 2012).
23
Metod
I detta avsnitt behandlas val av metoder och genomförandet från pilotstudie till analys. Jag redogör också för urval, etik och tillförlitlighet.
Metodval
Syftet med denna undersökning är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv, studera hur en fristående skola arbetar för att alla elever ska nå målen. För att få kunskap om det, är det människors uppfattning som måste undersökas, vilket för tankarna till en kvalitativ metod. Termerna kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, avfärdas av Åsberg (2001) som menar att kvantitativ och kvalitativ hänvisar till egenskaper hos de fenomen vi söker kunskap om - data kan därmed anses vara kvalitativa (i form av ord) eller kvantitativa (i form av siffror). I mitt fall betyder det att data som jag samlar in kan anses vara av kvalitativ art.
Stukat (2005) nämner att genom att koncentrera sig på en enda verksamhet (fallstudie) kan forskaren få fram en flerdimensionell bild - djupare förståelse och kunskap, vilket just är min ambition. Jag vill fördjupa mig och få en förståelse för vad det kan vara för faktorer som leder till denna skolas framgångar med alla eleverna.
För att få svar på studiens frågeställningar så stod valet mellan enkäter, intervjuer och/eller observationer. Fördelen med enkäter är att informanten inte riskerar att påverkas av den som intervjuar och att jag skulle kunna nå en mängd respondenter men det är inte relevant i denna studie. En nackdel med enkäter är attdet inte finns möjlighet att ställa följdfrågor och få djup i svaren. Djupet i svaren är viktiga, därför föll valet på intervjuer. Dessutom stärks
tillförlitligheten genom det faktum att jag med intervjuerna kan be om förtydligande av svaren (Stukat 2005). Kvale (1997) menar att den halvstrukturerade forskningsintervjun blir som ett samtal, dock inte ett helt öppet samtal men inte heller ett strikt frågeformulär att följa.
Öppenheten är en fördel men Kvale varnar för att det kan gå snett om man inte gör en övergripande planering av sin intervjuundersökning. Observationer valdes bort då det var informanternas uppfattningar som jag ville komma åt men jag valde ändå att göra två besök i klassrummen för att bekanta mig med miljön. Jag beslutade mig för att först göra en
pilotstudie för att få erfarenheter och se intervjuguiden. Pilotstudien stärker också studiens giltighet.En gruppintervju skulle kunna vara ett alternativ till de enskilda intervjuerna men
24
denna tanke övergavs. Att låta var och en får komma till tals enskilt, borde ge ett bredare material.
Urval
I denna studie är urvalet inriktat på att finna en skola där det finns så mycket lärdom som möjligt att hämta, (Merriam 1994). Jag bestämde mig för följande urvalskriterier:
En fristående skola med en ägare som själv är delaktig i arbetet och har pedagogisk utbildning.
Skolan ska ha haft 100 % måluppfyllelse för eleverna i år 9, läsåret 2013/14.
Skolan där pilotstudien är utförd stämde också med kriterierna. Skolan ligger i utkanten av en storstad, där bebyggelsen är blandad med småhus, flerbostadshus och även stora villor. Medelinkomsten ligger högre än kommungenomsnittet. Jag ringde till biträdande rektor och frågade om jag fick göra min pilotstudie där. Jag var välkommen och genomförde en intervju med biträdande rektor som fick representera ledningens åsikter. Jag intervjuade också
specialläraren, vars åsikter var värdefulla då det är ett specialpedagogiskt fokus på studien.
Vid valet av skola till huvudstudien granskade jag Skolverkets statistik över Sveriges skolors resultat avseende betyg år 9, 2009 – 2014. Efter att ha granskat tabellerna fanns det ett mindre antal skolor i den utvalda kommunen som stämde med kriterierna. Vid en av intervjuerna i pilotstudien, berättade specialläraren att en av de påtänkta skolorna en speciallärare som hade fått en utmärkelse för sitt arbete året innan. Det väckte mitt intresse och ledde till att jag kontaktade denna skola för att förhöra mig om de kunde tänka sig att delta i min
undersökning. Jag tog kontakt via mail och fick ett positivt svar.
Skolan där huvudundersökningen är gjord, är en fristående skola med ca 225 elever fördelade på förskoleklass till år 9. Skolan har startats av en kvinna med erfarenheter från förskola (utbildad förskolepedagog). Hon började med en fristående förskola – idag driver hon tre förskolor och en skola år fsk – 9. Kvinnan arbetar som rektor på skolan, således är rektor och huvudman samma person. Rektor har majoriteten av aktier i verksamheten men hon har valt att erbjuda personalen att också köpa aktier i företaget. Det finns upprättat ett aktieägaravtal som innebär att det är enbart anställda i företaget som får äga aktier. Om man slutar sin tjänst
25
måste man sälja aktierna. Skolan ligger i utkanten av en större stad i Sverige där bebyggelsen består mestadels av småhus men även av flerbostadshus. Medelinkomsten ligger högre än kommungenomsnittet. Läsåret 2013-2014 hade 80 % av eleverna svensk bakgrund, 8 % hade utländsk bakgrund men var födda i Sverige. 12 % av eleverna var födda utomlands. 64 % av elevernas föräldrar har eftergymnasial utbildning (detta läsår). Huvudman för skolan är också ägare för byggnaden som hon lät bygga ca 10 år sedan. Skolan har de tre senaste åren har haft 100 % måluppfyllelse i alla ämnen, för eleverna i år 9. Betygen stämmer överens med
elevernas resultat från de nationella proven. 2014 var det 41 skolor i Sverige, där alla elever hade fått godkänt på samtliga 5 nationella prov. Den utvalda skolan är en av dessa.
Genomförande
I det inledande arbetet med studien gjordes en tankekarta med frågor som var intressant för studien samt vilka metoder och teorier som kunde bli aktuella. Därefter påbörjades
fördjupning i litteraturen. Innan arbetet med huvudstudien påbörjades genomfördes pilotstudien.
Pilotstudie
En pilotstudie var viktig att göra för att få erfarenhet och möjlighet att ändra om i
undersökningen. Jag nöjde mig med två intervjuer där jag utgick ifrån min intervjuguide (bilaga1) med frågeområden istället för exakta, detaljerade frågor.
Information om undersökningen, etiska riktlinjer och intervjuguiden sändes till informanterna innan jag skulle besöka dem. Jag intervjuade biträdande rektor och specialläraren. Fangen (2013) beskriver intervjun som ett utbytande av kunskap och det blev också påtagligt i den första intervjun som varade längst. Intervjun med specialläraren kan liknas vid ett öppet samtal som tidvis skenade bort från den röda tråden, trots mina ansträngningar för att hålla mig till intervjuguiden. Jag blev mer strukturerad när jag intervjuade biträdande rektor. Intervjuerna varade 1 h 20 min respektive 33 minuter. Det var en fördel att spela in samtalet, då kunde jag helt och hållet koncentrera mig på samtalen. Det blev också tydligt att det krävs att man är påläst i sitt ämne och att man är skicklig nog att se till att få svar på sina frågor (Kvale 1997). Efter det att intervjuerna var gjorda blev det några smärre förändringar i intervjuguiden.
26
Intervjuer
Efter att ha granskat andra fallstudier (Lahdenperä 1999 m.fl.), fattade jag beslutet att göra fyra intervjuer, nämligen med rektor, biträdande rektor, specialpedagog och speciallärare. Med det valet av informanter så får jag dels ledningens åsikter om vad det är som gör att alla elever når målen just på deras skola och jag får åsikter från de som ansvarar för det
specialpedagogiska arbetet (grupp- och individnivå).
De fyra informanterna fick intervjuguiden i förväg, via mail. Jag ställde också frågan, om de kunde tänka sig att intervjun blev inspelad. De fick också information om att jag följde Vetenskapsrådets etiska regler (se avsnitt 4.6). Alla intervjuerna genomfördes på skolan i informanternas respektive arbetsrum. Jag inledde med att förhöra mig om att de hade tagit del av intervjuguiden och syfte. Vi kom överens om att försöka hålla tiden till max en timme för att ha en ram att hålla oss till (Kvale 1997). Samtliga intervjuer genomfördes under samma dag. Intervjuerna präglades av ett öppet förhållningssätt, där samtliga informanter delgav sina svar och åsikter på ett detaljerat och engagerat sätt. Jag återkom till skolan vid två tillfällen för att göra klassrumsbesök. Då träffade jag också specialläraren och fick ta emot en rad
tidningsurklipp som handlade om skolan.
Analys och bearbetning
Transkriberingen gjordes ordagrant men jag valde bort det som inte var relevant för mitt syfte och mina frågeställningar, (Kvale 1997). Det finns en mängd metoder att använda för att bearbeta data. Mitt val föll på Graneheim och Lundmans (2004) analysmetod som beskrivs som en enkel modell för nybörjare att utgå ifrån. Denna modell används ofta i vårdvetenskap och används med fördel då det är det karakteristiska i data som ska beskrivas. Den kändes lätt att följa och bestod av 4 steg.
Steg 1. Kodning i nyckelord
När jag hade transkriberat intervjuerna så strök jag under nyckelord som jag kunde koppla ihop med framgångsfaktorer - PESOK (Grossin, 2002). Därefter skrev jag ner alla dessa nyckelord till en sammanställning (bilaga 2). Därefter läste jag igenom det transkriberade materialet igen för att stryka under citat som hängde ihop med nyckelorden.
27 Steg 2. Att finna teman.
Därefter tog jag sammanställningen med alla nyckelorden för att se vilka som hörde ihop, vilka som kunde bli teman. Jag gjorde det som en mindmap. Från mindmapen kunde jag sedan urskilja fyra stora teman med många underrubriker. Jag läste igenom materialet flera gånger. Vissa rubriker tyckte jag kunde passa in i två teman men Graneheim och Lundman (2004) menar nyckelorden med citat ska bara kunna klassificeras under ett tema. Det blev fyra teman som var relevanta till frågeställningarna. Därefter öppnade jag dokumenten med de transkriberade intervjutexterna och färgade citaten efter vilket tema det tillhörde:
1. Personalen – organisation – grönt 2. Relationer - gult
3. Inkludering – rosa-lila
4. Specialpedagogik / specialpedagogiskt perspektiv - grått Steg 3. Kodning av varje tema i underkategorier
När jag sedan hade citaten och anteckningarna i fyra teman så var det dags att läsa igenom dem igen för att göra underrubriker. Jag gick igenom varje temas citat för att granska huruvida de beskriver olika aspekter men inom samma tema. Som exempel, under temat personal så finns citat som kan kopplas till personalens kompetens/engagemang, vilket fick bilda en underrubrik, en annan underrubrik heter organisation/utveckling:
TEMA – PERSONALEN KOMPETENS OCH ENGAGEMANG
J: Vi blir hela tiden bättre på att bli bättre på den där (knackar på LGR 11 som ligger på bordet), alltså läroplanen alltså att bli tydliga på vad det är som eleverna ska lära sig. Vilka kunskapskrav vi arbetar mot från ganska låg skolålder – det är hit vi ska det är det vi jobbar mot och hur för att nå dig. Kännedomen om det ökar vilket gör att man också gemensamt kan jobba vidare. Jag tror på nån transparant verksamhet där vi är öppna och välkomnar insyn och vårdnadshavarna ska ha en god kännedom om vad vi gör och varför.
I: Ja de är också handledare till lärarna. De jobbar mycket med lärarna. Ut och hjälper dem. C jobbar mest med kartläggning all från förskolan uppåt, där vi vet precis hur varenda elev ligger till, precis allt vet vi.
Jag behövde läsa igenom det många gånger, ”med olika glasögon” innan jag var nöjd med min kategorisering. Ett antal gånger ställdes jag inför valet om det var en underrubrik eller om det var så centralt att det borde vara en temarubrik.
Steg 4. Att söka mönster
I en studie som denna är man ute efter att beskriva hur människor uppfattar ett visst fenomen – i mitt fall vad informanterna menar är framgångsfaktorer som leder till en så god
måluppfyllelse för eleverna samt vilket specialpedagogiskt perspektiv som framträder. För att göra detta behövde jag söka mönster och samband mellan teman och med förankring i
28
litteraturen som jag hade läst tidigare. Jag använde mig av de teorier som jag hade valt och bestämde mig för hur jag skulle strukturera resultatet och presentera resultatet, vilket jag gör i kommande avsnitt.
Studiens tillförlitlighet och trovärdighet
Kvale (1997) beskriver forskningsintervjuarens roll med en metafor där en resenär är på väg mot en berättelse som ska återges vid hemkomsten. Med en postmodern, konstruktivistisk kunskapssyn som speglar denna studie är kunskapen inte given utan begrepp och kunskap förändras efterhand som vi får nya insikter i nya möten och i nya miljöer. Mötena ska tolkas och skildras men det finns ingen avsikt att delge en absolut sanning utan snarare att måla en bild av informanternas uppfattningar.
Relaterbarhet är ett begrepp som kan användas som alternativ till generalisering i en undersökning som likt denna beskriver ett fall. Begreppet relaterbarhet kan ses som en svagare form av generalisering. För att resultatet ska vara relaterbart måste jag lägga stor vikt vid att beskriva fallet (skolan, informanterna, åsikter osv). Då kan min studie användas för att göra jämförelser och vara underlag i diskussioner kring exempelvis
utvecklings-/kvalitetsarbete, (Stukát, 2005).
Min avsikt är att ge läsaren en tydlig bild av fenomenet som jag har studerat, vilket stärker trovärdigheten (Merriam, 2011 samt Graneheim och Lundman, 2004). För att tydligöra i möjligaste mån har jag noggrant beskrivit genomförandet av undersökningen, bearbetning och analysering av data. Andra kvaliteter på studien, för att öka tillförlitlighet och trovärdighet är den genomförda pilotstudien och även val av informanter – att det är nyckelpersonernas röster i verksamheten som får framträda. Min avsikt är också att se på studien från ett kritiskt
perspektiv vilket jag gör i resultatdelen och i diskussionen.
Ett sätt att öka tillförlitligheten i en studie som denna, är att låta informanterna läsa igenom transkriberingen, ta del av de citat som används och analysen av specialpedagogiskt
29
Etiska aspekter
Jag följer Vetenskapsrådets etiska regler och riktlinjer för forskning. Jag har tagit del av deras rekommendationer och deras fyra allmänna huvudkrav (Vetenskapsrådet 2011).
Informationskravet: Samtliga informanter har fått information om studiens syfte och att deltagande är frivilligt.
Samtyckeskravet: Informanterna har ställt upp frivilligt och vet om sin rätt att avbryta sitt deltagande om de så önskar.
Konfidentialitetskravet: Jag har beaktat informanternas anonymitet i studien genom att deras namn och annan information som skulle kunna härleda skolan har avkodats. Jag redovisar inte heller vilken skola jag har undersökt för att skydda informanternas identitet. Informanterna har godkänt att intervjuerna spelades in. De har fått möjlighet att läsa igenom det transkriberade materialet och även det materialet som används som citat i rapporten.
Nyttjandekravet: All material får endast användas i forskningssyfte. Informanterna har fått information om de forskningsetiska principerna.
Under processens gång har det varit aktuellt att ta ett etiskt ställningstagande vid några tillfällen. Under intervjuerna fick jag ta del av information gällande elever på skolan som var intressant ur ett specialpedagogiskt perspektiv men som jag valde att utelämna för att kunna publicera arbetet på MUEP. Vid ett annat tillfälle ändrade jag en frågeställning och fick då ta kontakt med informanterna för att informera dem och förhöra mig, så att de kände sig bekväma med omformuleringen. Jag har också reviderat texten gällande specialpedagogens tidigare arbetsplatser, för att undvika att skydda hans identitet.
Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras en redogörelse av resultatet med kopplingar till teorier och tidigare forskning. Jag har valt att presentera resultatet i den ordning som frågeställningarna är ställda d.v.s. först avser jag att finna svar på vilka framgångsfaktorer som kan tänkas leda till att eleverna i så hög grad når måluppfyllelse. För att tydliggöra för läsaren redovisar jag de fyra teman som framkommit under rubrikerna – relationer/kommunikation, personal, inkludering och specialpedagogik. Teman är indelade i underrubriker. Under rubriken Sammanfattning, görs en jämförelse mellan resultatet och den modell som finns presenterad i teoriförankringen – PESOK. Under rubriken specialpedagogik väljer jag att redovisa den andra frågeställningen, vilket specialpedagogiskt perspektiv som informanterna anser framträder på skolan.
Relationer
Relationer mellan skolan, föräldrar och elever.
Med ett konstruktivistiskt synsätt, är relationer och kommunikation centralt för lärandet. Många forskare lyfter relationer en framgångsfaktor (Håkansson och Sundberg 2013; Hattie 2009; Ahlberg 2013; Skolinspektionen (2012); Grosin (2002, 2004). Relationer är det första som både rektor och biträdande rektor lyfter fram som svar på frågan, vad det är som gör att de har en så god måluppfyllelse. Rektor talar om ”andan” på skolan som skapas redan i förskolan:
Jag tror att det viktigaste är relationerna, kontakterna mellan föräldrarna och hemmet och skolan. (Rektor)
I Lahdenperäs (1999) studie lyfter hon fram det goda samarbetet med föräldrarna som det mest framträdande av resultatet i hennes studie. Hon menar att det goda samarbetet är både en förebyggande faktor mot olika typer av skolsvårigheter och en förutsättning för god och professionell hantering av barn i behov av särskilt stöd. I Persson och Andreassons (2003) studie hade de fristående skolorna en tät kommunikation med hemmen. Samtliga informanter återkommer till relationerna på olika sätt. De berättar om starka band, att de ofta får besök av gamla elever.
- Ja. Det är något av det finaste man kan få. Vi har ju förmånen att våra elever kommer tillbaka och hälsar på. . (Specialpedagogen)
31
Biträdande rektor menar också att storleken på skolan har betydelse för relationerna. I Skolverkets forskningsöversikt (2008b) över särskilt stöd i grundskolan nämns småskalighet som en positiv effekt om man utnyttjar det rätt. I små skolor, där lärarna har goda kunskaper om eleverna, både socialt och kunskapsmässigt och dessutom kan stödja dem på ett passande sätt, där får man goda resultat. Persson och Perssons (2012) undersökning pekar på den lilla skolans fördelar bl.a. närheten till eleverna där alla följs upp kunskapsmässigt.
Biträdande rektor säger:
…., men om man ska ringa in några stycken så tror jag att vi har tagit på oss en ganska lagom kostym. Vi
har för att nå alla elever och för att lyckas med alla elever, så måste alla eleverna vara synliga och det tror jag att de är när skolan inte är större än vad den är. Då har man möjlighet att bygga upp relationer med eleverna och man har möjlighet att fånga upp dem snabb. (Biträdande rektor)
Det första som specialpedagog och speciallärare nämner som framgångsfaktor är det tidiga stödet, men specialpedagogen kommer därefter vidare på nära relation.
För det första så sätter vi in stödet tidigt. Vi börjar redan i förskoleklassen att scanna dem. För att se vad vi behöver arbeta mer med i klassen. Sen så har vi en dokumentation. Vi scannar dem varje år. Så när jag får upp papperna i högstadiet, i årskurs 6 som jag jobbar med så ser man klart och tydligt hur det har fungerat och när man pratar om Skolverket om de skulle gå in och kolla hur läsförståelsen ser ut så skulle de kunna ringa till oss och kolla det. Det gör ju att vi har en väldigt bra grund att stå på. Vi jobbar otroligt nära våra elever. Vi vill att de säger vad de tycker. Hellre än att de går och knyter näven och tycker att något är dåligt. Vi tror på nära relationer. . (Specialpedagogen)
Biträdande rektor säger också att man inte skiljer på dina och mina elever utan alla elever är allas ansvar. Man pratar om våra elever.
Och det bidrar nog till ett klimat som gör förutsättningarna gynnsamma. (Biträdande rektor)
Relationen mellan pedagogerna och ledningen har också betydelse för framgångarna.
Specialpedagogen säger att han vet att ledningen tror på honom. Forskning visar också att huvudman och rektor måste visa pedagogen förtroende och ett tydligt mandat
32
Kommunikation
Goda relationer och trygghet är en förutsättning för att eleverna ska våga kommunicera. I läroplanen uttrycks det nära sambandet mellan språk, lärande och identitetsutveckling. Läroplanen framhåller att eleverna ska ges rika möjligheter att samtala, läsa och skriva för att få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Specialpedagogen uttrycker spontant i intervjun, något som han tror är viktigt för den höga måluppfyllelsen:
- Nu kom jag på en annan sak som är viktig. Kommunikationen. Våra elever är vana att prata med vuxna. Det vet vi. De är inte rädda. (Specialpedagogen)
Personal – organisation
Skolinspektionen (2012), Skolverket (2008b), Frank (2012), Grosin (2002, 2004), Håkansson och Sundberg (2012) menar att lärarens kompetens, förmåga och engagemang är den mest betydelsefulla faktorn för elevernas skolframgångar. Läraren behöver också tilltro från ledningen. Grosin (2002, 2004) poängterar rektors betydelsefulla roll som god ledare.
Kompetens och engagemang
Grosin (2002) nämner prioritering av kunskapsmålen och ett elevfokuserat arbetssätt som utmärkande faktorer i de mest framgångsrika skolorna. I intervjun med biträdande rektor lyfts vikten av att arbeta med läroplanen tillsammans med eleverna.
Vi blir hela tiden bättre på att bli bättre på den där (knackar på LGR 11 som ligger på bordet), alltså läroplanen, alltså att bli tydliga på vad det är som eleverna ska lära sig. Vilka kunskapskrav vi arbetar mot från ganska låg skolålder – det är hit vi ska det är det vi jobbar mot och hur för att nå dig. Kännedomen om det ökar vilket gör att man också gemensamt kan jobba vidare. Jag tror på nån transparant verksamhet där vi är öppna och välkomnar insyn och vårdnadshavarna ska ha en god kännedom om vad vi gör och varför. (Biträdande rektor)
Rektor berömmer sin personal, hur kompetenta de är och kallar dem för eldsjälar. Biträdande rektor pratar också om att det finns en god spridning av olika kompetenser.
Henne kan du bara ringa så får du hur mycket som helst. Hon kan ju allt om dyslexi, språk, bibliotek. (Rektor)
33
Det är det som gör att man tycker livet så roligt när man tänker på politiken eller annat som är hotande saker så har man de här eldsjälarna. (Rektor)
Det är inte enbart lärarens kompetens och förmåga som är avgörande för elevernas
skolframgångar. Engagemanget är också betydelsefullt (Skolinspektionen 2012, Skolverket 2008b). Specialpedagogen och specialläraren har båda lång erfarenhet och pratar engagerat om sina arbeten. Jag får en hög med tidningsurklipp med mig som visar att de har förekommit i en rad olika projekt och blivit premierade för sina arbeten. Specialpedagogen är på sin fritid engagerad i skolutvecklingsfrågor, han är också föreläsare om digitala verktyg.
Rektor berättar om hur specialpedagogen arbetar med lärarna. Hon beskriver att han har stor påverkan på den kultur som råder på skolan. När det kommer ny personal så menar hon att det är han som ser till att de kommer in i samsynen på elever i behov av särskilt stöd. Hon säger till mig att jag kommer att förstå när jag träffar honom. I citatet nedan uttrycker specialpedagogen hur han arbetar med lärarna för att få dem att ändra sin undervisning så att alla elever har möjlighet att lyckas, något som Ahlberg (2013) menar måste till för att elever i behov av särskilt stöd ska nå framgång. Det framgår att det ibland, är en svår uppgift som kräver att specialpedagogen har kompetens inte bara specialpedagogisk utan han måste också ha en förmåga att få sina kollegor med sig.
Sen får jag också berömma - bland det svåraste som finns för en specialpedagog är att man måste sälja sig själv. För det du gör när du jobbar med en elev som behöver stöd på ett annat sätt än den ordinarie undervisningen, om man ska säga att jag tycker egentligen att allting skulle tillhöra undervisningen. Det är att man går in och föreslår att läraren ska ändra på sig för att eleven ska kunna lyckas och det kan ju vara lite tufft. Därför är det viktigt att man är en bra säljare. Om vi provar att testa så här och det funkar, ja då är det fler som tar efter och där är jag otroligt stolt. Jag har tom lärare som har lagt in extra timmar utanför ordinarie undervisning för de känner att här behöver vi sätta till och då blir man ju otroligt glad. Då har de förstått det. Och ibland när jag ska försöka förebygga vissa saker så har jag en del lärare som jag ringt till. Och gjort det som jag brukar göra och då är man på rätt väg. Då är jag trygg och då känner jag att de får det stödet de ska ha och då kan jag jobba vidare med någonting annat. (Specialpedagogen)
Organisation - utveckling
I en framgångsrik skola måste huvudman/ rektor visa tilltro till läraren och ge läraren ett tydligt mandat. (Skolinspektionen 2012). Grossin (2002, 2004) menar att ledarskapet ska
34
vara tydligt och demokratiskt och framför allt inriktas på skolans kunskapsmål men måste också vara pedagogiskt/didaktiskt. I studien framkom att huvudman som tillika är rektor och biträdande rektor har tydligt uppdelade roller där huvudman har ansvar för personal och ekonomi och biträdande rektor har det pedagogisk/didaktiska ledarskapet.
En genomtänkt organisering av specialpedagogiska insatser är en av den lokala skolans mest angelägna uppgifter för att kunna arbeta i en inkluderande miljö. Vägen dit går genom ett gott samarbete mellan lärare och specialpedagog/speciallärare samt ett starkt stöd av rektorn Ahlberg (2013). Specialpedagogens och speciallärarens roll på skolan är tydlig, de arbetar tätt med ledningen som har ett stort förtroende för dem vilket syns på den frihet de har att lägga upp sitt arbete och även att båda är delaktiga i ledningens/skolans utvecklingsarbete. De tycks vara något av huvudpersoner i verksamheten som är med och formar kulturen.
Rektor/huvudman uttrycker tydlig tilltro till sina medarbetare:
Det är bättre att de sköter det och utvecklar skolan. Varför ska jag lägga mig i det när de är så bra på det och kan det? Man kan inte vara bra på allt. (Rektor)
Jag vill att andra ska, jag behöver inte synas, det är inte viktigt för mig… det viktiga är att de gör saker som gynnar oss tillsammans. (Rektor)
För att kunna bedriva en framgångsrik undervisning så behöver läraren rätt förutsättningar - resurser, ändamålsenliga lokaler, utrustning, kompetensutveckling, ledarskap och
organisation. (Skolinspektionen 2012). Skolan är nybyggd och rektor berättade att hon är mycket nöjd byggnaden. När hon berättar om personalens kompetens så nämner hon de ofta är på kurser och även att de håller i föreläsningar/kurser. Dilemmat när personalen syns mycket är att det förekommer att de får erbjudande om arbete på andra håll. Hon pratar om vikten av att ha stabilitet i personalgruppen och trivseln.
För att vara framgångsrik så måste man också ha stabilitet i personalen och att lärarna tycker om och trivs. Då tror man kanske att de har mycket högre lön. Det har de inte men jag försöker på andra sätt ge saker. (Rektor)
Ledningen återkommer vid ett flertal tillfällen till olika utvecklingsarbeten och vad den senaste forskningen säger. Exempelvis påtalar de att de just nu arbetar med kollegialt lärande, vilket
35
Skolinspektionen (2014) nämner som en av de viktigaste framgångsfaktorerna. I uttalandet berömmer biträdande rektor personalen:
Jag försöker på olika sätt utnyttja den potential som finns inom skolan så att vissa lärare som är jätteduktiga framåt hur man jobbar med IKT då får de jobba för att sprida det och alla som är duktiga på andra bitar får ta det. Vi har vissa som är superduktiga på att kommunicera mål och planeringar med eleverna och då får de ta det. (Biträdande rektor)
Huvudman/Rektor berättar att verksamheten har god ekonomi. Datorer till alla på högstadiet är något som prioriteras högt. Datorerna är en tung ekonomisk post men anses som viktig. Göransson, Malmqvistoch Nilholm (2012) fann i sin undersökning att de fristående skolorna har lägre lärartäthet och lägre andel behöriga lärare. Rektor menar att när man mäter
personaltäthet, så måste detta sättas i relation till andra faktorer som exempelvis att det finns en dator till varje elev. Rektor betonar att det inte tas ut stora vinster eller skyhöga löner. Hon vill gärna ha datorer till de yngre eleverna också. I nuläget finns det klassuppsättningar.
Inkludering – delaktighet – acceptans
Enligt Tetler och Baltzer (2009) så kännetecknas begreppet inkludering av faktorer som
närvaro, acceptans och värdesättning och delaktighet.
Min dörr står alltid öppen och det gör den för alla elever. Och varför den gör det är för att våra skola där uppe är inte så stor och jag skulle kunna stänga dörren så att det bara var för elever som behöver mig men dit kommer alla elever och ibland kan det vara så att det sitter en elev som jag hjälper och då kan det komma in en annan elev som är otroligt duktig och känner att de bara vill ha en lugn stund och då blir det så bra klimat för då är det inte bara till för de som behöver hjälp utan det är till för alla. (Specialpedagogen)
Ahlberg (2013) pekar på det betydelsefulla samarbetet mellan specialpedagogen, lärarna och ledningen. Specialpedagogen som verkar på skolans högstadium i studien berättar att han aldrig låter någon elev lämna klassrummet. Han menar att om eleverna behöver enskild undervisning så ligger det alltid utanför lektionerna. Det framkommer att hans samarbete med lärarna leder till att de delar specialpedagogens tankar om hur alla elever ska lyckas. Det är tydligt att också ledningen har tilltro till specialpedagogens arbete och att de ser det som en framgångsfaktor. Rektor säger:
36
S tar aldrig tar ut någon från klassen i högstadiet utan då lägger han lektionen när eleven är ledig. De går in till honom när de har håltimme eller sovmorgon, så de får alltid vara med klassen i sitt vanliga schema. Så han plockar aldrig ut någon. Det tror jag också är en framgångsfaktor. (Rektor)
När du träffar specialpedagogen så kommer du att märka det automatiskt – hur han jobbar, man behöver inte fundera. Han har en fantastisk relation med eleverna och föräldrarna och han har en fantastisk förmåga att berätta hur lärarna ska handskas med eleverna på högstadiet- hur han ska hjälpa dem. (Rektor)
Biträdande rektor uttrycker sin syn på tolerans:
Vi har väl ganska utpräglade, det börjar sätta sig i större utsträckning att det är OK att göra olika, att alla inte behöver ha likadant är inte det som är mest rättvist. (Biträdande rektor)
Specialpedagogen är övertygad om vikten av inkludering och menar att datorn är en viktig del för att eleverna ska kunna ha anpassningar och vara inkluderade. I studien från Essunga kommun framkom att inkludering hade stor betydelse för elevernas måluppfyllelse (Persson & Persson 2012).
Specialpedagogik
Att få alla elever att nå målen leder till frågor som vilka elever är, hur arbetar specialläraren specialpedagogen med förebyggande arbete och stöd? Ur vilket specialpedagogiskt perspektiv ser man på eleverna? Persson och Andreasson (2003) lyfter fram betydelsen av att man ser på elevens svårigheter ur ett relationellt perspektiv men skriver att det fortfarande är vanligt att man ser eleverna som bärare av problemen. Göransson, Magnússon, och Nilholm (2012) är eniga med ovan nämnda forskare – det kategoriska perspektivet tycks fortfarande vara det vanligaste i skolorna, trots att de nationella styrdokumenten pekar mot en relationell förståelse.
Specialpedagogiskt perspektiv
Specialpedagogen och specialläraren har samsyn på det specialpedagogiska arbetet och elevers olikhet är ett grundläggande faktum som det pedagogiska arbetet måste anpassas till. På den aktuella skolan har alla elever en egen dator, vilket specialpedagogen menar är ett viktigt redskap för att på kunna möta elevers olika förutsättningar. En annan faktor som pekar
