Förslag på fortsatt forskning kring ämnet särskilt begåvade elever är att belysa de särskilt begåvade elevernas eget perspektiv. Det är av vikt att forskningen lyfter hur dessa elevers skolgång och välmående ser ut för att göra deras skolgång så meningsfull och trivsam som möjligt. Det är också meningsfullt att lyfta hur ledning och huvudmän resonerar kring området särskild begåvning och hur de ser på vad som är värdefullt för dessa elevers skolgång, men också hur de som ledning och huvudmän kan påverka arbetet med dessa elever.
49
Referenser
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Dahlgren, L-O. & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I: Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (ss.162-175) (2:a uppl.) Stockholm: Liber AB. Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur & Kultur.
Forsell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Författarna och Liber AB. Freeman, J. (2012 a). A Quality of Giftedness. Gifted and Talented International, 27(2),
13–18.
Freeman, J. (2012 b). The Scenic Route Is Not Always the Most Informative. Gifted and Talented International, 27(1), 133–134.
Gustafsson, L.H. (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB. Klapp, A. (2015). Bedömning, betyg och lärande. Lund Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Körling, A-M. (2011). Nu ler Vygotskij – eleverna, undervisningen och Lgr 11. Stockholm: Liber AB.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lie, B. (2017). Särbegåvade barn i förskoleålder. Lund: Studentlitteratur AB.
Liljedahl, M. (2017). Särskilt begåvade elever: pedagogens utmaning och möjlighet. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. – Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogiska psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. (1984). Hur vi lär oss att se världen på olika sätt – en epilog. I: Marton, F & Wenestam, C-G. (1984). Att uppfatta sin omvärld – varför vi förstår verkligheten på olika sätt. AWE/Gebers/Norstedts förlag.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Studentlitteratur AB: Lund.
Persson, R. (1997). Annorlunda land – särbegåvningens psykologi. Liber/Almqvist & Wiksell.
Pettersson, E. (2017). Elever med särskild begåvning. Stockholm: Eva Pettersson och Natur & Kultur.
50
Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. Nr 48/2011. Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik. Silverman, L. K. (2016 a). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011. Stockholm.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar. Norstedts Akademiska förlag.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Stålnacke, J. & Westling Allodi, M. (2016). Förord till svenska utgåvan. I Silverman, L. Kreger. (2016). Särskilt begåvade barn (ss. 16-19). Stockholm: Natur & Kultur. Utbildningsdepartementet. SFS, 2010:800. Skollag. Stockholm.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning.
Vidergor, H. E., & Azar Gordon, L. (2015). The Case of a Self-Contained Elementary Classroom for the Gifted: Student, Teacher and Parent Perceptions of Existing versus Desired Teaching-Learning Aspects. Roeper Review, 37(3), 150–164.
Vreys, C., Ndungbogun, G. N., Kieboom, T., & Venderickx, K. (2017). Training Effects on Belgian Preschool and Primary School Teachers’ Attitudes towards the Best Practices for Gifted Children. High Ability Studies, 29(1), 3–22.
Vygotskij, L. (1996). Pedagogisk psykologi. I Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. – Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogiska psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Westling Allodi, M. (2014). Förbjudet område? Utbildning och kompetensutveckling om högbegåvade barns behov i skola och förskola. Socialmedicinsk tidskrift, (2), s.139- 151.
Winner, E. (1999). Begåvade barn. Jönköping: Brain Books AB.
Wallström, C. (2012). Se mig som jag är – om särbegåvade barn i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Elektroniska källor:
Mattsson, L & Pettersson, E. (2018). Inledning - att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna. I: Skolverket (2018/2015). Särskilt begåvade elever. Hämtad 2018- 11- 05 från
51
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/sarskilt-begavade-elever
Persson, R S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan. Hämtad 181109 från http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:800406/FULLTEXT01.pdf Skolverket (2018). Särskilt begåvade elever. Hämtad 2018- 11- 05 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/sarskilt-begavade-elever
Westling Allodi. (2018).1.5 Internationellt perspektiv på särskilt begåvade elever. I: Skolverket (2018/2015). Särskilt begåvade elever. Hämtad 2018- 11- 05 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/sarskilt-begavade-elever
52
Bilagor
Bilaga 1
Lärande och samhälle
Datum:
Missivbrev
Hej!
Vi heter Sara Jönsson och Caroline Möller och går sista terminen på specialpedagogprogrammet på Malmö Universitet och tar examen i januari 2019. Vi ska nu påbörja arbetet med vårt examensarbete.
Vår tanke är att göra en kvalitativ undersökning där vi försöker göra en jämförelse mellan en kommun som har en handlingsplan kring hur arbetet kan se ut med särbegåvade elever och de kommuner som saknar en handlingsplan. För att vi ska kunna genomföra denna studie, behöver vi intervjua verksamma pedagoger ute på fältet.
Vi kommer båda att vara närvarande vid samtliga intervjuer. Alla intervjuer spelas in med ljud och transkriberas av oss. Det kommer eventuellt även att föras anteckningar under intervjuerna. Det insamlade materialet kommer främst hanteras av oss, men kan komma att delas med handledare och examinator, vid förfrågan. Efter vårt examensarbete är godkänt kommer det insamlade materialet förstöras.
Vår studie utgår från dessa principer i bl.a. följande avseenden:
- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Varje deltagare kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
- Deltagarna och verksamheterna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. När intervjuerna ska ske kommer vi ber er skriva på en samtyckesblankett.
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid
Malmö universitet skriver studenterna ett
examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och
observationer. Examensarbetet motsvarar 15
högskolepoäng. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitet databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
53
Vill ni läsa mer om forskningsetiska principer, finns länken här:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningetiska_principer_2002.pdf
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-
forskningssed_VR_2017.pdf
Tack för visat intresse!
Studentens namn Studentens namn Sara Jönsson Caroline Möller Kontaktuppgifter: Kontaktuppgifter: Telefonnummer: Telefonnummer: E-mailadress E-mailadress
Ansvarig lärare/handledare: Birgitta Lansheim Kontaktuppgifter: birgitta.lansheim@mau.se
Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se
54
Bilaga 2
Intervjuguide
Syftet med våra intervjuer är att få syn på lärares synsätt, förhållningssätt, kunskap och förutsättningar kring området särskilt begåvade elever.
Vi kommer att genomföra en intervju, som utgår från en frågeguide som vi formulerat. Denna guide täcker fyra olika områden. Tanken är att intervjun ska vara en blandning mellan ett samtal och en intervju med tydliga frågor.
Med ditt godkännande kommer samtalet att spelas in. Du kan välja att avstå från att svara på enskilda frågor. Du har när som helst rätt att avbryta samtalet och du och din arbetsplats kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet. Detta material kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är examinerad. Något du undrar över, innan vi påbörjar intervjun?
Bakgrund informanten
Vilken årskurs är du just nu verksam i? Vilken arbetslivserfarenhet inom yrket har du/ hur många år har du arbetat som lärare?
Kommunikation kring ämnet
Hur upplever du att särskilt begåvade elever kommuniceras på din skola?
- På vilket sätt samarbetar och samverkar ni pedagoger i arbetet med att undervisa dessa elever?
- Anser du att det finns behov av att utveckla samarbetet och samverkan? I sådana fall varför och på vilket sätt?
- Hur upplever du ledningens syn på arbetet med dessa elever? - Hur ser kommunikationen med föräldrarna till dessa elever ut?
Definition
Hur beskriver du begreppet särskilt begåvade elever?
55
Arbetet med eleverna
Beskriv hur ditt arbete med dessa elever kan se ut (ge exempel på konkreta situationer). Vilka förutsättningar känner du att du har för att kunna utmana och bemöta särskilt
begåvade elever?
Gynnsamt arbete
Hur anser du att ett gynnsamt arbete med särskilt begåvade elever kan se ut? (Ur såväl ett klassrumsperspektiv som ur ett vidare perspektiv?)
Vad tror du är de mest framgångsrika faktorerna för att särskilt begåvade elever ska må bra?
Om du fick önska- hur skulle arbetet med de särskilt begåvade eleverna se ut på din skola?
56
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Jag har tagit del av ovanstående information och samtycker till att delta i studien:
Ja O Nej O Datum ……… Namn ………. Underskrift………..……….