Vi anser att denna studie är viktig för specialpedagoger och andra yrkesverksamma i skolans värld. Tidigare forskning och resultatet i denna studie visar på vikten av ökad kunskap bland verksamma pedagoger. Studien visar också på vikten av rektorers kunskaper och prioriteringar inom ämnet. Här menar vi att vi som blivande specialpedagoger har en framtida viktig roll i att påverka vår ledning kring området, men även att sprida kunskaper till övrig personal. Vi anser att fortbildning för all pedagogisk personal är avgörande för arbetet med särskilt begåvade elever, då ett förebyggande arbete skapar möjligheter till ett hälsofrämjande arbetssätt. I detta fortbildningsarbete kan vi som blivande specialpedagoger ha en viktig roll, precis som när det gäller att handleda och samverka pedagogisk personal. Här kan Skolverkets stödmaterial (2018) vara behjälpligt, precis som annan aktuell forskning. Vi menar att pedagogiska diskussioner och samtal ökar kunskaper och skapar ett gemensamt och kollegialt lärande. Med ökad kompetens hos ledning och andra pedagogiskt yrkesverksamma anser vi att särskilt begåvade elever kommer mötas av en ökad förståelse och en annan acceptans. Samtalen och diskussionerna om denna elevgrupp måste pågå och vara levande i vardagen, så att det finns en öppenhet kring hur vi kan möta och hitta gynnsamma lösningar för denna elevgrupp. Lösningar
46
i form av mentorskap, acceleration och gemensamma fristående grupper för särskilt begåvade kan endast vara genomförbara om en aktiv, öppen och tillåtande kommunikation existerar på skolan. Vi tror också att ökad kompetens ökar möjligheterna till att identifiera och upptäcka de olika särskilt begåvade eleverna tidigare, vilket är optimalt. Ökad kompetens kan också skapa förutsättningar för lärare att utveckla alternativa undervisningsmetoder, som är gynnsammare för denna elevgrupp. Pettersson (2017) anser att om elever med särskild begåvning ska kunna få möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och dessutom kunna känna harmoni, är kravet att miljön präglas av acceptans och öppenhet, möjligheter till att ställa frågor, få göra egna tolkningar och djupare analyser, men också möjligheter till kritiskt tänkande och annorlunda lösningar. Lärarens acceptans och förståelse av elevernas olikheter och individuella behov är avgörande för att kunna skapa den tillåtande miljön. Som blivande specialpedagoger får vi förhoppningsvis möjlighet till att delta i lärarlagens regelbundna analysarbeten, där vi troligen kan påverka samtalen kring särskilt begåvade elever. Förhoppningsvis får vi också möjlighet till att delta i eller samverka med elevhälsan, vilken kan ha en avgörande roll i arbetet med de särskilt begåvade eleverna på skolan.
Metoddiskussion
Vi anser att valet av metod till denna studie gav oss ett tillräckligt brett och djupt empirimaterial för att kunna ge svar på studiens frågeställningar och därmed också uppfylla studiens syfte.
Vi är väl medvetna om att resultatet inte är representativt för hela populationen, det vill säga alla yrkesverksamma pedagoger, då detta metodval endast har kunnat undersöka en begränsad urvalsgrupp. Därmed beskriver studiens resultat inte heller en sanning, utan ett försök till att närma oss den. Larsson (1986) menar just att resultatet i en fenomenografisk studie alltid har en preliminär karaktär, då det inte är frågan om att skapa sanningen utan att närma oss sanningen. Vi är också medvetna om att arbetet med och synen på de särskilt begåvade eleverna med största sannolikhet inte ser likadant ut i alla de skolor vars kommun har en handlingsplan för särskilt begåvade elever. Därmed är undersökningsgrupp X i denna studie givetvis inte representativ för alla skolor i sin kommun.
Då denna studies syfte inte hade som avsikt att jämföra olika yrkeskategorier med varandra, såg vi inte något hinder i att undersökningsgruppen utökades med speciallärare. Vi är dock medvetna om att det troligtvis påverkar resultatet, då olika utbildningar ger olika syn på fenomenet. Vi är också väl medvetna om att informanterna från den undersökningsgrupp som har en specifik handlingsplan möjligtvis representerar de skolor som kommit väldigt långt i sitt
47
arbete kring särskilt begåvade elever, i sin kommun. Troligtvis hade resultatet sett annorlunda ut om vi fått tillgång till andra skolor och därmed andra representanter. Därmed är heller inte undersökningsgruppen med en specifik handlingsplan representativ för hela sin kommun, precis som att informanterna i den andra undersökningsgruppen inte heller är representativa för sina kommuner. Studien visar därmed enbart hur det kan se ut, och inte hur det ser ut generellt. Denna studiens undersökningsgrupp hade en del bortfall, vilket gjorde att nya informanter kontaktades. Det slutgiltiga bortfallet bestod av en specialpedagog som skulle representerat undersökningsgruppen som saknade en handlingsplan. Stukát (2011) anser att en studies bortfall bör diskuteras, då det kan ha påverkat resultatet. Bortfallet i denna studie medförde att de två olika grupperna inte fick lika förutsättningar i antalet informanter, inte heller lika förutsättningar gällande de olika yrkeskategorierna. Det kan ha medfört att undersökningsgruppen med en specifik handlingsplan har utgått mer från ett helhetsperspektiv, och att undersökningsgruppen som saknade handlingsplan kanske mer har fokuserat på just sitt möte i klassrummet med de särskilt begåvade eleverna.
Fördelar med metodvalet är att vi troligtvis fått ett djupare och bredare empirimaterial än om vi hade använt en kvantitativ metod. Som intervjuare har vi även haft möjlighet att förklara för informanterna om något är oklart. Troligtvis öppnade informanterna upp sig mer i denna typ av intervju. Enligt Stukát (2011) är fördelen med vårt metodval att få tillgång till information, genom mimik, kroppsspråk och tonfall som inte är möjligt i ett skriftligt svar. Vi valde denna typ av metod framför gruppintervju, eftersom vi trodde att informanterna kunde bli påverkade av varandra vid en gruppintervju. Vi anser därmed att detta val har lett till en ökad tillförlitlighet i studien. Enligt Bryman (2018) tenderar kvalitativa intervjuer att vara flexibla och följsamma efter den riktning som informanternas svar går i, vilket kunde hjälpa oss att besvara vårt syfte med studien.
Nackdelar med metodvalet kan vara att vi som intervjuare kan ha påverkat informanterna med vår närvaro och att vi kan ha innehaft en sorts maktposition, framför allt eftersom vi var två stycken. Våra förkunskaper har givetvis påverkat utformningen av intervjuguiden samt troligtvis också vårt sätt att analysera resultatet. Kanske har resultatet också påverkats av att vi som intervjuare var bekanta med några av informanterna, då de kanske inte då var lika tydliga i sitt sätt att beskriva och framföra sina tankar och upplevelser. Möjligen kände de att vi till en viss del hade förkunskaper kring hur de tänkte. Studiens resultat kan också ha påverkats av att informanterna kan ha införskaffat sig kunskaper inför intervjuerna, för att känna sig mer trygga i sammanhanget. Detta är i sådana fall inget som har varit märkbart för oss som intervjuat. Vi
48
gjorde valet att informanterna inte fick ta del av intervjufrågorna i förhand, för att informanterna inte skulle påverkas i förväg av våra frågor.
En svårighet i processen har varit att försöka beskriva och analysera informanternas svar på ett så rättvist och korrekt sätt som möjligt. Kvale & Brinkman (2017) menar just att det är en etisk aspekt ifall den utskrivna texten är lojal mot informanternas muntliga uttalanden, men också hur djupt intervjuerna kan analyseras. I vår resultatdel har vi valt att presentera en del av informanternas svar i form av citat, för att tydliggöra deras uttalanden. Larsson (1986) anser att beskrivningen av informanternas uppfattningar i fenomenografiska studier alltid brukar illustreras av citat. Dessa citat är en hjälp för läsaren att fånga innebörden i den gestaltning som informanten gjort av en uppfattning.
Vi menar att utformningen av undersökningsgrupperna har haft en stor påverkan på tillförlitligheten i denna studie, bland annat då det förekommit bortfall under studietidens gång.