Förslag till fortsatt forskning

Denna studie har visat på några områden där fortsatt forskning skulle vara av intresse att genomföra. Skolverket skriver på sin hemsida (http://www.skolverket.se) om hur syftet i ämnet beskriver vilka kunskaper som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen. Det avslutas sedan med ett antal punkter som ska fungera som långsiktiga mål. Målen i sig anger vilka kunskaper i ämnet som är grund för betygssättning och där kan man se relationen till kunskapskraven. Undervisningen ska planeras och genomföras med

utgångspunkt i syftet. Just den sista meningen finns intresse av att studera vidare. I vilken omfattning utgår lärare egentligen från ämnenas syfte vid planering av sin undervisning? Genom denna studie har det framgått att många lärare utgår från kunskapskraven för att se vad målen är och vad eleverna förväntas kunna. Andra utgår från det centrala innehållet i sin planering. Om detta fenomen skriver Wahlström (2015):

Lärare som börjar med att läsa ämnets syfte och planerar sin undervisning efter det, utgår från vilka övergripande förmågor eleverna ska ges möjlighet att utveckla. Om läraren däremot tar sin utgångspunkt i det centrala innehållet för ett ämne, så handlar undervisningen mera om vilka ämnesavsnitt och vilka ämnesteman som blir viktiga att få med i kursen. Ytterligare andra lärare gör en baklängesplanering, det vill säga börjar med att läsa in sig på kunskapskraven och fundera över vad som kan komma att tas upp på de nationella proven. Därefter läggs undervisningen upp med målet att eleverna ska nå fram till ett tänkt slutresultat (Wahlström, 2015, s.1).

Det vore därför intressant att studera vidare hur lärare arbetar med att utforma sin undervisning utifrån läroplanen och om Skolverkets syfte misslyckats med att nå ut i verksamheterna.

Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning är att jämföra undervisning i historieämnet hos lärare i mellanstadiet, mellan lärare som har genomgått ämnesdidaktisk fördjupning och lärare som har en mer övergripande erfarenhet. Även om klasslärarsystemet är dominerande för mellanstadiet (Stolare, 2014), finns det säkert undantag bland landets många skolor. En sådan studie skulle kunna identifiera om behov finns för mer specifika ämnesdidaktiska studier för historieundervisande lärare i mellanstadiet.

Avslutningsvis vore ett intressant område att forska vidare kring just hur revideringsförslagen faktiskt implementeras i verksamheterna. På skol- och organisationsnivå såväl som lärares arbete i praktiken. Det senare ger också möjlighet att ur ett läroplansteoretiskt perspektiv studera realiseringsarenan, som handlar om hur läroplanen gestaltar sig genom vad som sker i klassrummet (Linde, 2014), vilket inte skett inom ramen för denna studie.

Referenslista

Ammert, N. (2013). Historia som kunskap: innehåll, mening och värden i möten med historia. Lund: Nordic Academic Press.

Ammert, N. (2014). What do you know when you know something about history? Historical

Encounters: A journal of historical consciousness, historical cultures and history education, 1(1), 50-61. Från: http://hej.hermes-history.net/index.php/HEJ/article/view/32/16

Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur AB.

Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V. & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg- till

grund för akademiska studier. Lund: Studentlitteratur AB.

Bergström, K., & Boréus, G. (Red.). (2018). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur AB.

Björkqvist, K. (2012). Introduktion till vetenskapsteori och forskningsmetodik för

beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur AB.

Brantefors, L. (2015). Between culture and cultural heritage: curriculum historical preconditions as constitutive for cultural relations – the Swedish case. Pedagogy, Culture &

Society, 23(2), 301-322. doi: 10.1080/14681366.2014.994663

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos.

Dahllöf, U. (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Dahllöf, U. (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet- en tillbakablick. Pedagogisk

forskning i Sverige, 4(1), 5-29. Från: https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1051

Eliasson, P. (2014). Historieämnet i de nya läroplanerna. I K-G, Karlsson & U. Zander (Red.),

Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning (s. 249-272). Lund:

Studentlitteratur AB.

Englund, T., Forsberg, E. & Sundberg, D. (Red.). (2012). Vad räknas som kunskap?

Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber.

Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.). (2019). Handbok i kvalitativ analys. (3. uppl.). Stockholm: Liber.

Hallam, R. N. (1970). Piaget and Thinking in History. In M. Ballard (Red.), New Movements

Hallin, A., & Helin, J. (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Håkansson, J., & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring

och måluppfyllelse. Stockholm: Natur och kultur.

Karlsson, K-G. & Zander, U. (Red.). (2014). Historien är närvarande: historiedidaktik som

teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur AB.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.

Lilliedahl, J. (2015). The recontextualisation of knowledge: towards a social realist approach to curriculum and didactics, Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 2015(1), 40-47, Från: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3402/nstep.v1.27008

Linde, G. (2014). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur AB.

Lipsky, M. (1980). Street-Level Bureaucracy: Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russell Sage Foundation.

Lozic, V. (2011). Historieundervisningens utmaningar- Historiedidaktik för 2000- talet. Malmö: Gleerups.

Lundgren, U. (1979). Att organisera omvärlden. En introduktion till läroplansteori. Stockholm: Liber Förlag.

Mård, A. (2019). Between stability and contingency: A case study of the social, political and fantasmatic logics of Swedish history classroom practice. Nordidactica: Journal of Humanities

and Social Science Education (1), 132-155. Från: http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1305858/FULLTEXT01.pdf

Nygren, T. (2012). The Contemporary Turn: Debate, Curricula and Swedish Students’ History. (Doctoral dissertation, Umeå University, educational institution). Från: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:415882/FULLTEXT02.pdf

Patel, R., & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. (5. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Persson, H. (2019). Historia i futurum: Progression i historia i styrdokument och läroböcker 1919–2012 (Review). Nordic Journal of Educational History, 6(1). Från: http://journals.ub.umu.se/index.php/njedh/article/view/135/113

SAOB. (tryckår 1938). Ordbok över svenska språket, utgiven av Svenska Akademien. Lund 1893–. Hämtad 2020-01-28 från: www.saob.se

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2015:1047. Förordning med instruktion för Statens skolverk. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2018). Modelluppdrag inför revidering av kurs- och ämnesplaner. (2018/1453).

Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2019). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2019b). Ändringsförslag till kursplanen i historia. (2019/173). Hämtad 2020-02-03 från :

https://www.skolverket.se/download/18.32744c6816e745fc5c31737/1576593375276/HISTO RIA_GR.pdf

Skolverket. (2019c.) Redovisning av förslag till ändringar i kursplaner, kunskapskrav och

ämnesplaner. (2019/173, 2019:770) Hämtad 2020-02-03 från:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2019/forslag-till-andringar-i-kursplaner-kunskapskrav-och-amnesplaner

SOU 2014:5. Staten får inte abdikera- om kommunaliseringen av den svenska skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stolare, M. (2014). På tal om historieundervisning: Perspektiv på undervisning i historia på mellanstadiet. Acta Didactica Norge, 8(1), 1-19. Från:

https://journals.uio.no/adno/article/view/1101/980

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wahlström, N. (2015, 24 september). När kunskap blev ett krav, Pedagogiska Magasinet, (3). Från: https://pedagogiskamagasinet.se/nar-kunskap-blev-ett-krav/

Wahlström, N. (2016a). Discursive institutionalism: towards a framework for analysing the relation between policy and curriculum. Journal of education policy, 33(1), 163-183. Från: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/02680939.2017.1344879

Wahlström, N. (2016b). Läroplansteori och didaktik. (2 uppl.). Malmö: Gleerups.

Widen, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ

Wray, M., & Houghton, A-M. (2019). Implementing disability policy in teaching and learning contexts – shop floor constructivism or street level bureaucracy?, Teaching in Higher

Education, 24(4), 510-526. doi: 10.1080/13562517.2018.1491838

Young, M. (2014). Powerful knowledge as a curriculum principle. In M. Young, D. Lambert, C. Roberts and M. Roberts, Knowledge and the Future School: Curriculum and social justice. (p. 65-88). London: Bloomsbury Academic.

Zander, U. (1997). Historia och identitetsbildning. I C. Karlegärd & K-G. Karlsson (Red.).

Bilagor

Bilaga 1. Intervju lärare

Uppsatsens frågeställning:

• På vilket sätt kommer revideringsförslagen påverka lärarnas arbete med lektionsplanering eller bedömning i ämnet historia?

Uppvärmningsfråga: Kort presentation. Vem är du? (ålder, antal år i yrket, ämnesbehörighet, ämnen du undervisar i just nu)

Intervjufrågor:

Generella uppfattningar om Lgr11 (2019).

• För och nackdelar med läroplanen, berätta om din uppfattning. • Vad anser du om läroplanen i förhållande till ditt handlingsutrymme? • Fungerar läroplanen som stöd eller som hinder för dig i ditt arbete? Det centrala innehållet i revideringsförslaget

Syftet med revideringen var att underlätta arbetet för lärare, det centrala innehållet har därför reviderats med följande delar: se bifogad tabell (Centralt innehåll)

• Vad är dina tankar kring de bortplockade områdena?

• Skulle de nya formuleringarna kunna påverka ditt sätt att planera lektioner? På vilket sätt?

Kunskapskraven i revideringsförslaget

I kunskapskraven anges olika begrepp som beskriver hur elevens prestationer ska bedömas eller betygsättas. Kunskapskraven har reviderats med följande delar: se bifogad tabell (Kunskapskrav)

• Vad tänker du när du läser de nya formuleringarna? Både de som försvunnit och de som ersatt.

• Kommer revideringen av kunskapskraven att påverka ditt bedömningsarbete? På vilket sätt?

Bilaga 2. Intervju rektorer

Uppsatsens frågeställning: Hur kan implementeringen komma att se ut i verksamheterna?

Uppvärmningsfråga:

Kort presentation. Vem är du? (ålder, jobbat antal år som lärare/rektor, ämnesbehörighet)

Generella uppfattningar om Lgr11 (2019).

• För och nackdelar med läroplanen, berätta om din uppfattning. • Vad anser du om läroplanen i förhållande till ditt handlingsutrymme? Skolverket skriver:

"Vi kommer att stötta huvudmän, skolchefer och lärare att börja arbeta utifrån de reviderade kurs- och ämnesplanerna. Stödet består av olika informations-, utvecklings-, och stödinsatser. Vi tar bland annat fram material som kan används för det lokala implementeringsarbetet och om vad förändringarna i de reviderade kurs- och ämnesplanerna innebär för undervisningen i de olika ämnena."

Implementeringsprocessen går att beskriva som fyra faser:

1- Behovsinventering (Skolverket)

2- Installation (Skolverket, huvudmän och rektorer)

3- Användning (Rektorer och lärare)

4- Vidmakthållande

Nästa steg är således fas 2.

Grundläggande frågor som behöver tydliggöras i det förankringsarbetet är:

Varför, på vilket sätt, vilka berörs, vilka resurser finns respektive behövs, vad krävs av mig, vad krävs av organisationen samt vilka potentiella hinder och framgångsfaktorer finns?

Implementering i skolan.

• Hur skulle ett förberedande arbete kunna se ut för din del? • Finns det faktorer som skulle kunna underlätta arbetet? • Utbildning och handledning av personalen, tankar kring det?

Bilaga 3. Samtyckesbrev

Hej *****, hoppas allt är bra med dig!

Jag är nu mitt i skrivandet av mitt examensarbete och är i behov av mellanstadielärare att intervjua.

Examensarbetet handlar om de nya revideringsförslagen i läroplanen som Skolverket skickat in och intervjuerna kommer handla om och i vilken grad de nya förslagen kan tänkas påverka till exempel utformning av undervisningen och bedömningen.

Huvudfokus ligger på historieämnet och hur ämneskunskaperna åter betonas i allt högre grad och "förmåga att” ersätts med ”kunskap om” i kursplanerna. Syftet är att synliggöra

skolpersonalens tankar kring revideringarna och tillkommande implementeringsarbete. Jag räknar med att intervjuerna kommer ta 30-40 minuter och hoppas att du har möjlighet och lust att ställa upp?

Alla namn och arbetsplatser avidentifieras och allt insamlat material hanteras på så vis att ingen obehörig kan ta del av det, samt raderas efter avslutad transkribering.

För att jag ska hinna transkribera och sammanfatta intervjuerna behöver jag genomföra dem under v.11 eller 12, så vill och kan du delta någon dag under dessa veckor passar vore det toppen! En bokad tid innebär att du ger ditt samtycke till att medverka i denna studie, du kan självklart avbryta din medverkan när som helst!