Rektorernas tankar kring implementering av revideringsförslagen

Nedan följer svaren på de intervjufrågor som var relaterade till frågeställningen: Hur kan

implementeringen av revideringen komma att se ut i verksamheterna?

• Generella uppfattningar om Lgr11 (Skolverket, 2019).

Intervjupersonerna fick i denna inledande del frågor om deras generella uppfattningar om Lgr11 som den ser ut idag, dess för- och nackdelar samt hur den påverkar handlingsutrymmet vad gäller planering och bedömning.

Lena:

Lena har på grund av sin långa erfarenhet i läraryrket möjlighet att jämföra med tidigare läroplaner och hon tycker att Lgr11 blev ett positivt lyft för skolans del. Hon beskriver det såhär:

Jag tillhör den kategorin som tycker allt blir bättre och bättre och ser bara nästan bara fördelar när det kommer något nytt. När Lgr11 kom med alla sina förmågor så kändes det jättepositivt och jag tänkte att de verkligen kan berika mellan ämnena då förmågorna är gemensamma mellan ämnena (Lena).

Lena uttrycker att hon trivs väldigt bra med Lgr11 och tycker att den bidragit till en frihet för läraren samtidigt som målen med arbetet ändå blev tydligare. Hon tänker särskilt på när man undervisar i många ämnen i mellanstadiet att arbetet underlättades när införandet av förmågorna innebar att man kunde arbeta mer tematiskt. "Det sparar tid och berikar lärandet" (Lena). Hon

anser dock att tolkningsbredden i läroplanen som den ser ut idag förutsätter ett kollegialt samarbete för att säkerställa att lärare resonerar likadant:

Jag håller med om att många formuleringar i läroplanen varit luddiga och svårtolkade. Men den utformningen förutsätter att samtal mellan kollegor sker. Det är i de samtalen som utvecklingen förs framåt. Om allt är glasklart och inte behöver tolkas, då kan jag ju bara stänga dörren för mina kollegor och köra mitt eget race (Lena).

Hon anser därför att det är positivt att man inte är helt säker på hur läroplanen ska tolkas i alla lägen och att det skapar tillfällen för lärande och utveckling i kollegiet.

Kristina:

Kristina har under sina år som lärare innan hon blev rektor hunnit med att arbeta från såväl Lgr11 som den föregående läroplanen. Det hon upplever blev den stora skillnaden var den stoffträngsel som Lgr11 innebar.

Det många lärare missuppfattat är att stoffet, alltså det centrala innehållet, är bara medlet för att nå målet men det går inte heller att undvika. Vissa lärare fastnar i att bara jobba med förmågorna och det funkar inte heller. Faktakunskaperna ska istället vara grunden för att utveckla förmågorna (Kristina).

Kristina anser också att en av missarna vid implementeringen av Lgr11 var att lyfta syftet med ämnet.

Det är därifrån man ska utgå som lärare. Med att fundera, vad är syftet med mitt ämnet, varför finns mitt ämne i skolan? Istället utgår många från kunskapskraven och hamnar sedan i görandet, hur ska vi göra för att nå målen (Kristina)?

Kristina tänker att handlingsutrymmet finns som lärare, men också att det är viktigt att inte stressa upp sig. "Det är viktigare att eleverna lär sig något konkret, det står ingenstans vilken tid som ska läggas ner på vilket område och vad som är utlärt och vad som faktiskt är inlärt är två helt skilda saker "(Kristina). Det viktigaste tycker Kristina är att eleverna får med sig en struktur och en studieteknik för att sedan kunna bygga vidare på kunskapen.

• Implementering i skolan.

Under denna del av intervjun ställdes rektorerna frågor kring hur implementeringsarbetet skulle kunna se ut i deras verksamhet, såväl det förberedande arbetet som det aktiva och senare det utvärderande.

Lena:

Lena berättar att det förberedande arbetet inför nämnda revideringar var planerat till kompetensutvecklingsdagarna i juni 2020. Lärarna hade då uttryckt en önskan om att skjuta på arbetet till hösten eftersom de ansåg att K- dagarna i juni lämpar sig bättre för att avsluta, utvärdera och diskutera läsåret som varit. "Tidsmässigt var arbetet planerat till k- dagarna nu i juni.

Vi lyfte frågan i vår kvalitetssamordnargrupp där lärarna fick lämna synpunkter. De önskade då själva att få skjuta på det till hösten, för det man gör i juni är oftast inte så mycket värt utan då vill man hellre sammanfatta läsåret än att börja på något nytt (Lena).

De ansåg att eventuell ny information inte kunde tas tillvara på bästa sätt vid de tillfällena och därför sköts implementeringsarbetet upp till hösten 2020. Lena nämner också att ifall inte revideringen verkställs i sommar kan utbildningsarbetet tänkas skjutas upp ytterligare och spridas ut över kommande läsår. Faktorer som skulle kunna underlätta arbetet tänker Lena skulle vara stöd- och utbildningsmaterial från Skolverket.

Jag tänker att Skolverket brukar ha jättebra stöttning kring sånt här. Deras material har ju blivit bättre och bättre med åren och mer heltäckande. Vad jag förstår kommer de bidra med något stödmaterial till implementeringen. Då är det man ska följa, det måste bli det bästa och det borde få störst genomslagskraft (Lena).

Hon anser alltså att det skulle få bäst genomslagskraft och öka likvärdigheten om implementeringsarbetet utgick från sådant material och därför följde samma ramar i alla landets skolor. En svårighet i implementeringen tänker hon kan bli för exempelvis mellanstadielärare som ofta undervisar i väldigt många ämnen. För dem kan det bli svårt att hinna sätta sig in i förändringarna i alla sina ämnen. Där tänker hon att de kanske får välja några ämnen att fördjupa sig i och sedan ta del av förändringarna i de övriga ämnena genom kollegialt utbyte. "Någon kanske väljer att, jag läser in mig på och är företrädare för revideringarna i engelska och idrott till exempel" (Lena). Implementeringsarbetet kan därför bli enklare på högstadiet där lärare ofta undervisar i ett eller två ämnen. Lena tänker därför att beslutet med fördel kan verkställas nästa år i stället för att ge verksamheterna tid på sig att ta till sig förändringarna.

Det skulle tala för att skjuta på verkställandet, att ge längre tid för personalen att läsa in sig på förändringarna. Alternativet är att lärarna får sätta sig in i arbetet parallellt med att de undervisar, vilket i sig också kan vara positivt, en del lärare tar inte till sig information förrän det är skarpt läge (Lena).

När det gäller utbildning och handledning av personalen tänker Lena att det med fördel kan arbetas kollegialt med låg-, mellan- och högstadiegruppering men också gemensamt och övergripande för alla årskurser. Med det sagt menar hon att samtidigt som lärarna behöver bli experter på just sina årskurser finns behov av att veta vad förändringarna inneburit för eleverna i tidigare år samt vad de innebär i framtiden. "Man behöver organisera både och, för det är klart man behöver bli expert på de tre åren man ska undervisa eleverna, men samtidigt ha kunskap om alla nio åren" (Lena).

För att utvärdera arbetet med implementeringen tänker Lena att lärarna på gruppnivå behöver träffas och reflektera kring arbetet som utförts. Hon menar att de förslagsvis kan använda samma upplägg som utbildningsarbetet men istället får lärarna reflektera kring hur det faktiskt gått.

Jag tänker att först måste man gå de här stegen och få träffas i de forum som behövs i både mindre och större grupper. När det sen blir dags för utvärdering kan man gärna göra det på gruppnivå också, för det spelar ju inte så stor roll vad jag som individ tycker. Det handlar ju om kollektivet och att få till en förändring i arbetssätt hos alla (Lena).

En sak som ofta efterfrågas i svensk skola är just tid och Lena tror utifrån den aspekten att revideringsförslaget med fördel kan verkställas först nästa år.

Kristina:

Kristina tänker att Skolverkets utlovade moduler och implementeringsstöd kommer vara till stor hjälp och en betydande faktor i implementeringsarbetet. "Jag brukar köra de stegen som finns på hemsidan vid implementeringar, det är ofta för omfattande arbete för att börja ta fram något eget material" (Kristina). När arbetet väl ska implementeras tänker Kristina att det ska delas upp på ämnesnivå. Det ger lärarna möjlighet att fördjupa sig i just sina ämnen. De arbetar liknande just nu genom att alla lärarna på Kristinas skola arbetar med Office 365 och lägger ämnesplaneringar där tillsammans med passande länkar. "Vissa har svårare att komma in i det och vissa har lättare, men det är ju så att digitala verktyg är framtiden. Det spelar ingen roll vad vi anser, det är ingen fluga som kommer försvinna" (Kristina). Hon tänker också att lärandet och uppföljningen måste ske kollegialt och för hennes del innebär det att undersöka hur lärarna tagit till sig information som de fått. "Det blir egentligen mitt ansvar då att ställa mig själv frågan, hur kan jag se revideringarna i lärarnas undervisning? Att både beskriva och notera det när jag gör verksamhetsobservationer" (Kristina). Kristina tänker att tid för implementeringen kan tas från exempelvis arbetslagsträffar, i den mån det är möjligt.

Tiden räcker inte till inom skolan för att ha arbetslagsträffar, tyvärr är det så. Vi har en timme varje tisdag men då ska allt möjligt klämmas in på dagordningen. Däremot kan man lägga in arbetslagstider men det är svårt schemamässigt. Vi använder oss mycket av K- dagar också (Kristina).

I övrigt tänker Kristina att det är bra att läroplanen ses över och tror att revideringarna kommer bli ett bra verktyg för lärarna. "Jag tror att det är bra, samhället förändras och det innebär att skolan förändras jättemycket. Det går fort och sedan 2011 har mycket hänt så det behöver absolut ses över" (Kristina).