Förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att komplettera denna studie med en observationsstudie av nyanlända elevers matematikundervisning för att få en mer allsidig bild och på detta sätt få syn på hur matematikundervisningen organiseras och genomförs. Ett annat intressant forskningsområde hade varit att titta på hur stöd ges av speciallärare i matematik till nyanlända elever som befinner sig i matematiksvårigheter då en del av informanter upplever att de hamnar i matematiksvårigheter även på sitt eget modersmål.
40
Referenser
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2.,
[förändrade] uppl.) Stockholm: Liber.
Bentley, P.O. & Bentley, C. (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen:
matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: en forskningsöversikt om nyanlända elever i
den svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Cummins, J. (2000). Language, power and pedagogy: bilingual children in the crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Elmeroth, E. (2017). Möte med andraspråkselever. Lund: Studentlitteratur.
Ganuza, N. & Hedman, C. (2017). The impact of mother tongue instruction on the
development of biliteracy: Evidence from Somali- Swedish bilinguals. Oxford
University. Press.
García, O. & Wei, L. (2018). Translanguaging: flerspråkighet som resurs i lärandet. Stockholm: Natur & kultur.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analyses in nursing
research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
education today, 24(2), 105-112
Hansson, Å. (2011). Ansvar för matematiklärande: effekter av undervisningsansvar i det
flerspråkiga klassrummet. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.
Hattie, J. & Yates, G. (2014). Hur vi lär: synligt lärande och vetenskapen om våra
lärprocesser. Stockholm: Natur & Kultur.
Helenius, O. & Johansson, M. (2018). Att bli lärare i matematik. Stockholm: Liber. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lahdenperä, P. (2017). From monocultural to intercultural ways of thinking on
integration and development of education. Torshavn, Fareo Islands: Nordiska
ministerrådet.
Lainio, J. & Norberg Brorsson, B. (2016). Flerspråkiga elever och deras tillgång till
utbildning och språk i skolan. Lisetten. (1, 10-13). Hämtad 2019-10-28 från
41
Löwing, M. & Kilborn, W. (2008). Språk, kultur och matematikundervisning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, J. & Bunar, N. (2016). Educational Responses to Newly Arrived Students in
Sweden: Understanding the Structure and Influence of Post-Migration Ecology
Norberg Brorsson, B. & Lainio, J. (2015). Flerspråkiga elever och deras tillgång till
utbildning och språk i skolan. Västerås: Akademin för utbildning, kultur och
kommunikation, Mälardalens högskola.
Norén, E. (2018) från Helenius, O. & Johansson, M. (2018). Att bli lärare i matematik. Stockholm: Liber.
Schüler-Meyer, A., Prediger, S., Kuzu, T., Wessel, L., Redder, A. (2019). Is formal
language proficiency in the home language required to profit from bikingual teaching intervention in mathematics? A mixed method study on fostering multilingual students´conceptual understanding. Int J of Sci and Math Educ.
Sjöblom, M. (2015). Promoting student-to-student interactions in mathematics: a study
in a multilingual upper secondary classroom. Licentiatavhandling Malmö: Malmö
högskola, 2015. Malmö.
Skollag (2010). SFS 2010:800. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-09-20 från http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sundgren, E. (2017) från Lahdenperä, P. & Sundgren, E. (red.) (2017). Nyanlända,
interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet. Stockholm: Liber.
Sundström, B., Thunberg, S. & Vennberg, A. (2014). Räkna med språk: verktyg för
språkinriktad matematikundervisning. (1. upplagan). Stockholm: Hallgren &
Fallgren.
Svensson, G., Khalid, I. Transspråkande för utveckling av flerspråkighet från Lahdenperä, P. & Sundgren, E. (red.) (2017). Nyanlända, interkulturalitet och
flerspråkighet i klassrummet. Stockholm: Liber.
Sverige. Skolverket (2008). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans
verksamhet. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2014). Introduktionsprogram. Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmålet: att stödja
42
Sverige. Skolverket (2016a). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap,
läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-09-20 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/internationella-jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa- internationell-studie-om-15-aringars-kunskaper- i- matematik-naturvetenskap-och- lasforstaelse.
Sverige. Skolverket (2016c). Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. Sverige. Skolverket (2018a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018 b) www.skolverket.se/skolutveckling/statistik
(Elever i gymnasieskolan läsåret 2018/19. PM 2019-03-07, Dnr 2018:00718 Sverige. Skolverket (2019a) Hämtad 2019-09- 20 från
www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/introduktionsprogram
Sverige. Skolverket (2019b) Forskning om flerspråkighet. Stockholm: Skolverket. Sverige. Skolverket (2019c). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse,
matematik och naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Språkrådet (2011). Språklagen i praktiken, riktlinjer för tillämpning av språklagen. Stockholm: Språkrådet.
Sverige. Skolöverstyrelsen (1976-1990). Skolförordningen (SFS 2011:185). Skollag och
skolförordning: grundskoleförordning, gymnasieförordning, vuxenutbildning, särskoleförordning m m. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv . Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv . Stockholm:
Norstedts.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
43
Bilaga 1
INTERVJUGUIDE Bakgrundsfrågor:
1. Hur länge har du bott i Sverige? 2. Hur gammal är du?
3. Vilka språk pratar du förutom svenska?
4. Har du studerat/ lärt dig matematik i något annat land? 5. Hur länge har du läst matematik i hemlandet?
6. Skiljer sig ämnet matematik i skolan från ditt eget hemland?
Intervjufrågor
Undervisning i matematik och matematiska begrepp
1. Vilka svårigheter och utmaningar stöter du på i matematikundervisningen? 2. Hur arbetar ni med matematiska begrepp?
3. På vilket sätt tycker du att läraren utgår i matematikundervisningen utifrån dina egna erfarenheter och bakgrund?
Anpassningar och stöd
4. Vilka anpassningar har läraren gjort för dig i matematik? 5. Vilket stöd får du i undervisningen?
6. Vilket stöd anser du att du behöver?
Elevers behov i matematikundervisningen
7. Hur skulle undervisningen i matematik kunna förbättras för de som kommer från andra länder?
44
Bilaga 2
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION
Datum: 19 - 09- 24