Inkludering är bara inkludering om eleven känner sig inkluderad. Det hade därför varit intressant att även ta del av elevperspektivet av inkluderande undervisning. Nilholm och Alm (2010) menar att det är nödvändigt att elevers röster får en plats i forskningen om inkluderande skolor. Även Roos (2019) lyfter, baserat på sin litteraturstudie värdet av att ta med elevernas röst i forskningen kring inkludering. Hur upplever eleverna det? När känner sig inkluderade? Intressant hade också varit att göra observationer av skolor och klassrum som arbetar inkluderande eller att fokusera på kooperativt lärande i matematik, ett arbetssätt som enligt flera forskare främjar inkludering.
41
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram i praktiken – Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Bentley, P-O. & Bentley, C. (2011). Det beror på hur man räknar – matematikdidaktik för grundlärdare Stockholm: Liber.
Bentley, P-O. & Bentley, C. (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen. Stockholm: Liber.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development. Experiments by Nature and Design. USA: Harvard University Press.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Flem, A. Moen, & T. Gudmundsdottir, S. (2004). Towards inclusive schools: a study of
inclusive education in practice. European Journal of Special Needs Education, 19(1) 85-98.
Forsmark, S. (2009). Att lära matematik – främjande och hindrande faktorer. A. Ahlberg (Red..), Specialpedagogisk forskning – En mångfasetterad utmaning (s.213–230) Lund: Studentlitteratur AB.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Hattie, J. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2016). Att platsa i en skola för alla – Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur.
Holgersson, I. (2009). Teacher ́s awareness of student learning. (Kristianstad University College, Kristianstad, Sweden). Hämtad 20190417: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:346089/FULLTEXT01.pdf
42
Holgersson, I. & Wästerlid, C. (2018). Specialisering barn och elevers matematikutveckling. B. Bruce. (Red.). Att vara speciallärare, (s 41-56) Malmö: Gleerups.
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning - Lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Malmö studies in Educational Sciences No. 81. Malmö: Holmbergs.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige, 17( 3–4), 152-170.
Lakkala, S., Uusiautti, S., Määttä, K. (2016). How to Make the Neighbourhood School a School for All? Finnish Teachers' Perceptions of Educational Reform Aiming towards Inclusion. Journal of Research in Special Educational Needs, 16(1) 46-56
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Livréna AB.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: Matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv Stockholm: Liber.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemma – Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Manrique, A.L., Ely A.T., Dirani, A. F., Frere, Geraldo E., Moreira, Pedro M., Arezes, (2019). "Teachers’ perceptions on inclusion in basic school". International Journal of Educational Management, 33(2), 409-419.
Marton, F. (1981). Phenomenography - Describing conceptions of the world around us. Instructional Science. Elsevier Scientific Publishing Company 10(1981) 177-200 McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. Nationellt centrum, NCM. Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan - undervisningsstrategier som fungerar.
Stockholm: Natur & Kultur.
Optitz, E. M., Grob, U., Wittich, C., Häsel-Weide, U., Nührenbörger, M. (2018). Fostering the Computation Competence of Low Achievers Through Cooperative Learning in Inclusive Classrooms: A Longitudinal Study. Learning Disabilities – A Contemporary Journal, 16(1) 19 – 35.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
43
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Alm, B. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teachers strategies, and children's experiences. European Journal of Special Needs Education, 25(3), 239-252.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning- vad kan man lära av forskningen? (FoU skriftserie nr 3). Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse- att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB.
Roos, H. (2019). Inclusion in mathematics education: an ideologi, a way of teaching or both? Educational Studies in Mathematics, 100(1), 25-41.
Sandström, M. & Nilsson, L. (2014). Inkluderande matematikundervisning. M. Sandström, L. Nilsson, J. Stier. (Red.), Inkludering–möjligheter och utmaningar. (s.125–144) Lund: Studentlitteratur AB.
Segerby, C. (2014). Reading strategies in mathematics: a Swedish example. In S. Pope (Ed.) Proceeding at BSLRM conference in Nottingham (pp. 311-318). Nottingham: British Society for Research into Learning Mathematics.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli - Vad är det då? En multimetodstudie av elev i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Umeå universitet, Umeå. Skolinspektionen. (2009). Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och
ändamålsenlighet (2009:5) Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 190312 från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter /kvalitetsgranskningar/2009/matematik/granskningsrapport-matematik.pdf
Skolverket. (2003). Lusten att lära: med fokus på̊ matematik: nationella kvalitetsgranskningar 2001–2002. Stockholm: Skolverket. Hämtad 190116 från: https://www.mah.se/pages/45519/lustattlara.pdf
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan Lgr 80.Stockholm: Liber SFS 2010:800 Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Svenska Unescorådet. (2006). 2/2006 Salamancadeklarationen och Salamanca + 10 Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006 Hämtad 190116 från http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/09/Salamancadeklarationen- och-Salamanca-+-10-ersätter-1-2001.pdf
44
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Lidberg. (Red.), Lärande skola bildning – Grundbok för lärare. (s.203-264) Stockholm: Natur & Kultur.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Tight, M. (2016). Phenomenography: the development and application of an innovative research design in higher education research. International Journal of Social Research Methodology, 19(3), 319-338.
Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna, Umeå universitet, Diss. Umeå : Umeå universitet.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 190206 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
45
Bilaga 1
Lärande och samhälle
20190116
Hej,
Jag heter Malin Sjöberg och studerar sista terminen på speciallärarprogrammet vid Malmö Universitet vilket innebär att jag nu ska skriva mitt examensarbete och tar examen i juni. Syftet med arbetet är att undersöka hur några lärare arbetar för att skapa en inkluderande undervisning i matematik. Jag är intresserad av vad man lägger i begreppet inkludering och vilka möjligheter och hinder man ser kring detta. Mitt fokus är att se hur läraren planerar och genomför sin undervisning för att tillgodose elevernas olika behov och vilka faktorer som är väsentliga för att en inkluderande undervisning ska vara möjligt. Jag funderar vidare på hur samverkan ser ut mellan olika lärare, speciallärare och vårdnadshavare. Jag önskar därför genomföra en intervju med dig som beräknas ta ca 1 h. Samtalet
kommer att spelas i och senare transkriberas. Jag utgår i från Vetenskapsrådets forskningsetiska
principer vilket innebär att materialet jag samlar in enbart kommer att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när jag är examinerad. Vidare kommer alla deltagare och verksamheter att avidentifieras vid transkription och i det färdiga examensarbetet. Medverkan i studien är frivillig och du kan när som helst avbryta din medverkan utan påföljder.
Hör av dig om du vill medverka i min studie och dela med dig av dina erfarenheter kring inkluderande undervisning i matematik.
Vänliga hälsningar
Ansvarig lärare/handledare på Malmö Universitet:
Malin Sjöberg Bernt Gunnarsson,
a.malinsjoberg@gmail.com bernt.gunnarsson@mau.se
070X – XXX XXX 040 – XXX XXX
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Malmö Universitet skriver studenterna ett
examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen
vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika
verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö Universitets databas MUEP
46
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrund: Vilket uppdrag har du på skolan? Vilken utbildning har du? Hur många år har du arbetat som matematiklärare? Skola Berätta lite om skolan och dess elever Hur organiseras matematikundervisningen på skolan? Övergripande: Vad innebär begreppet inkluderande matematikundervisning för dig?Vilka är de stora fördelarna med inkluderande undervisning menar du? Vilka nackdelar kan finnas? Vilka strategier har du som skapar en inkluderande undervisning? Gör du några speciella anpassningar: -för alla? - för en del elever? Samverkan/organisation Hur ser din samverkan ut med eleverna? Hur ser din samverkan ut med matematikkollegor? Speciallärare? Specialpedagog? Vilken roll anser du en speciallärare med inriktning matematikutveckling ha i detta arbete? Hur ser din samverkan med vårdnadshavare ut? Vilka möjligheter och hinder ser du på̊ skolan vad gäller inkludering av elever i behov av stöd i matematik!