Förslag på vidare forskning kring kollegialutveckling i grupper kan vara att intervjua flertalet specialpedagoger för att ta del av deras syn och erfarenheter av grupputveckling. Vidare kan vara intressant att göra en studie där specialpedagoger beskriver sin nuvarande funktion till att utveckla kollegial utveckling på förskolor och skolor. Frågor att vidareutveckla skulle kunna vara: Vad är specialpedagogens funktion för att stimulera gruppers utveckling? Hur skulle specialpedagogen kunna påverka vidareutveckling av gruppers kollegiala arbete?
45
Referenser
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber AB.
Aktionsforskning i förskolan, Skolverket, Stockholm, 2013 Tillgängligt på internet:
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.225663
Agazarian, Yvonne., & Peters, Ruth. (1981). The visible and invisible group. Two
perspectives on group psychiatry and group processes. London: Routledge.
Bergman, Susanne & Blomqvist, Camilla (2012). Uppskattande samtalskonst: om att
skapa möjligheter i samtalets värld. Lund: Studentlitteratur
Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av specialpedagogers handledningssamtal.(Doktorsavhandling). Karlstad universitet: Universitetstryckeriet.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Boolman, Lee G. & Deal, Terrence E. (2012). Nya perspektiv på organisation och
ledarskap. Lund: Studentlitteratur
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Gjems, Liv. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Hare, A. Paul (1976). Handbook of small group research. New York: Free Press
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lewin, Kurt (1951). Field theory in social science: selected theoretical papers. New York: Harper & Brothers.
Lundahl, Christian & Öquist, Oscar (2002). Idén om en helhet: utvärdering på
systemteoretisk grund. Lund: Studentlitteratur.
Lusher, Dean., Kremer, Peter., & Robins, Gary. (2014). Cooperative and competitive structures of trust relations in teams. Small group research, 45(1), 3-36
Läroplan för förskolan Lpfö 98, [Ny, rev. utg.], Skolverket, Stockholm, 2010 Tillgänglig
46
Normell, Margareta (2002). Pedagog i en förändrad tid: om grupphandledning och
relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur
Nylund, Monica (2010). Aktionsforskning i förskolan - trots att schemat är fullt. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Näslund Johan (2004) Insyn i grupphandledning, Ett bidrag till förståelsen av ett av de
människobehandlande yrkenas hjälpredskap. Linköping: Linköpings universitet,
Utbildningsvetenskap
Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Liber
Rönnerman, Karin (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, Jörgen., Targama, Axel., (2000). Ledning och förståelse: Ett
kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Skollagen SFS nr: 2010:800 Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet,
Utfärdad: 2010-06-23 Källa: Regeringskansliet / Lagrummet.se.
Stivers, Tanya & Sidnell, Jack (2012). The Handbook of Conversation Analysis [Elektronisk resurs]. Wiley-Blackwell
Svedberg, Lars (2000). Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådets rapportserie (2011). God forskningssed.1:2011.
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Zhang Meilan, Mary Lundeberg & Jan Eberhardt (2011) Strategic Faciliations of Problem-Based Discussion for Teacher Professional Development. Journal of the
learning sciences 20(3).
Åberg Karin (2009) Anledning till handledning, Skolledares perspektiv på
grupphandledning. ARK-Tryckaren AB, Huskvarna
Öquist, Oscar (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia.
47
Bilagor
Informationsbrev; Bilaga 1
Mitt namn är Maria Kågebäck och jag studerar till specialpedagog på Malmö Högskola. Jag har varit i kontakt med er tidigare men vill med detta brev förtydliga syftet mitt examensarbete. Ni kommer genom en kollegial samtalsgrupp aktivt arbeta med modellen aktionsforskning. För att underlätta bearbetning av intervjuerna kommer dessa att spelas in och transkriberas efterhand (ni kommer att få ta del av transkriberingarna då de har anonymiserats).
Enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) kommer alla som medverkar i undersökningen garanteras anonymitet och skolan kommer att avidentifieras. Som student på Malmö högskola har vi undertecknat skolans sekretessavtal. Ni som medverkar kan när som helst avbryta er medverkan i undersökningen.
Examensarbetet kommer att publiceras på Malmö Högskolas sida för publikationer (MUEP) Du når mig på mkageback@hotmail.com
48 Bilaga 2
(enkäter 1-3) Frågor enkät ett:
Hur upplever du att ditt deltagande och agerande har bidragit till dagens diskussioner och resultat?
Fick du möjlighet och utrymme att ventilera och agera under diskussionen? (förklara) Hur tror din arbetsroll som förskollärare kommer att förändras genom forskningsprocessen? Hur tror du att tillämpandet av vetenskap kommer att förändra hanteringen av ett problem som berör dig som förskollärare?
Hur upplever du att gruppen som helhet deltagit och organiserat sig kring dagens aktionsforskning
Vilken betydelse har gruppen har haft för dig i detta samtalssammanhang?
Vad ser du för möjligheter/nackdelar till gemensam utveckling inom gruppen med aktionsforskning?
Hur tror du att aktionsforskning kan påverka förskolans pedagogiska utveckling? Frågor till enkät två:
Hur upplever du att ditt deltagande och agerande har bidragit till dagens diskussioner och resultat?
Fick du utrymme att ventilera och agera under diskussionen? (förklara)
Hur upplever du att gruppen som helhet deltagit och organiserat sig kring aktionsforsknings processen?
Vilken betydelse har gruppen haft för dig i detta samtalssammanhang?
Vilka perspektiv inom aktionsforskningen har utmanat samtalet i gruppen idag? (har ni sett några nya infallsvinklar av ämnet, något som provocerat gruppen?)
Vilka faktorer anser du har haft betydelse för aktionsforskningens metoder? Vad har fungerat/ej fungerat?
Frågor enkät tre:
Hur upplever du att ditt deltagande och agerande har bidragit till dagens diskussioner och resultat?
Har aktionsforskningen påverkat din roll om förskollärare? (Beskriv)
Hur har tillämpandet av vetenskap förändrat hanteringen av ett problem som berör dig som förskollärare?
Hur upplever du att gruppen som helhet deltagit och organiserat sig kring aktionsforsknings processen?
49
Vilken betydelse har gruppen haft för dig i detta samtalssammanhang?
Vad ser du för möjligheter/nackdelar till gemensam utveckling inom gruppen med aktionsforskning?
Vilka nya perspektiv inom aktionsforskningen har utmanat/provocerat gruppen?
Vilka faktorer anser du har haft betydelse för aktionsforskningen? (Exempelvis samtalstid, vetenskap, ledarroll etc)
Hur tycker du att metoderna för aktionsforskningens process fungerat? (tydliga/otydliga, svårhanterliga etc)
Hur tycker du att aktionsforskningen har påverkat förskolans pedagogiska utveckling?
Hur tror du att aktionsforskning som konstant metod i smågrupper skulle kunna påverka organisationens utveckling?
Tror du att processer som aktionsforskning kan utveckla grupprelationer och samarbete mellan personalgrupper? Beskriv hur det skulle kunna synas i verksamheten?