6 Diskussion
6.3 Förslag till fortsatt forskning
För att få ytterligare kunskap om hur eleverna i årskurserna F-3 utvecklar läsförståelsen vid högläsning finns det intressanta ingångsvinklar att arbeta vidare med i detta ämne. Ett exempel till vidare forskning är att undersöka om det finns samband mellan elevers resultat vid nationella prov i årskurs 3 i förhållande till hur olika lärare arbetar med högläsning och aktiviteter i samband med högläsningen samt högläsningsfrekvens under de tidiga skolåren. Förslag till arbetssätt vid en sådan studie är intervjuer av lärare, observationer och jämförelse av resultat vid nationella prov. En annan ingång till fortsatt forskning skulle kunna vara högläsningen ur elevers perspektiv genom intervjuer. Då hade man kunnat få ett annat perspektiv på hur de upplever lärarnas arbetssätt. Där hade man även kunnat koppla till elevernas utvecklingspotential, vad eleverna känner själv att de utvecklar när läraren läser högt i klassrummet.
Litteraturförteckning
Ahn, Song-ee.(2016).Aktör-nätverksteori. I:Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (red.).
Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Back, Christina. & Berterö, Carina. (2016). Interpretativ fenomenologisk analys. I: Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Brodin, Jane. & Renblad, Karin. (2019). Improvement of preschool children’s speech and language skills, Early Child Development and Care. DOI: 10.1080/03004430.2018.1564917
Chambers, Aidan. (2014). Böcker inom och omkring oss. (4 uppl.). Stockholm: Gilla böcker.
Cummins, Jim. (2012). The intersection of cognitive and sociocultural factors in the
development of reading comprehension among immigrant students. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal 25 (8): 1973–1990. https://doi.org/10.1007/s11145-010-9290-7
Cummins, Jim. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Damber, Ulla. (2013) Pedagogens roll I klasser och barngrupper där flerspråkiga barn ingår. I: Wedin, Åsa. & Hedman, Christina. (red.). (2013). Flerspråkighet, litteracitet och
multimodalitet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Damber, Ulla. (2015). Read-alouds in preschool – A matter of discipline? Journal of Early
Childhood Literacy, 15 (2), 256–280. https://doi.org/10.1177/1468798414522823
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med
förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2007. Uppsala. Tillgänglig:
http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A169656&dswid=5016
Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (2016). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I: Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Gibbons, Pauline. (2012). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. (Tredje uppl.) Stockholm: Hallgren
& Fallgren.
Gunnarsson Contassot, Maria. (2003). Kartan och terrängen. I: Sverige. Myndigheten för skolutveckling. Det leksamma allvaret - fyra språkutvecklande miljöer. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. 13-38.
Hammond, Jenny. & Gibbons, Pauline. (2005). ‘Putting scaffolding to work: the contribution of scaffolding in articulating ESL education’, Prospect, vol. 20, 6–30.
http://www.ameprc.mq.edu.au/docs/prospect_journal/volume_20_no_1/20_1_1_Hammond.p df
Jönsson, Karin. (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-
3.Malmö: Malmö högskola. Tillgänglig:
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/4089/?sequence=1
Kerry-Moran, Kelli Jo. (2015). Improving Preservice Teachers’ Expression in Read-Alouds.
Early Childhood Education Journal, 44, 661-670. https://doi.org/10.1007/s10643-015-0742-1
Kintsch, Walter. (2009). Learning and constructivism. I: Sigmund. Tobias & Thomas. M. Duffy (Red.). Constructivist Instruction: Success or failure? 223–241. New York:
Routledge.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Langer, Judith. A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och litterär
förståelse. Göteborg: Daidalos.
Ledger, Susan. & Merga, Margaret Kristin. (2018). Reading Aloud: Children's Attitudes toward being Read to at Home and at School, Australian Journal of Teacher Education. 43 (3), 124-139. http://ro.ecu.edu.au/ajte/vol43/iss3/8
Liberg, Caroline & Säljö, Robert. (2014). Grundläggande färdigheter - att bli medborgare. I: Lundgren, Ulf. P., Säljö, Roger. & Liberg, Caroline. (red.). Lärande, skola, bildning:
[grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Lindholm, Anna. (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska: om lässtrategier och
läsutveckling på mellanstadiet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2019. Göteborg.
http://hdl.handle.net/2077/60056
Luke, Allan & Freebody, Peter. (1997). Shaping the social practices of reading. I: Sandy, Muspratt, Allan, Luke. & Peter, Freebody. (Red.). Constructing critical literacies: Teaching
and learning textual practice, 185-225. Cresskill, NJ: Hampton Press.
McCaffrey, Megan. & Hisrich, Katy E. (2017). Read-Alouds in the Classroom: A Pilot Study of Teachers’ Self-Reporting Practices. Governors State University, Reading Improvement, 54 (3), 93-100.
Merga, Margaret. Kristin. & Ledger, Susan. (2019). Teachers' attitudes toward and frequency of engagement in reading aloud in the primary classroom, Literacy, 53, 134-142.
https://doi.org/10.1111/lit.12162.
Merga, Margaret. Kristin. (2017). Interactive reading opportunities beyond the early years: What educators need to consider, Australian Journal of Education, 61 (3), 328–343. https://doi.org/10.1177/0004944117727749
Omar, Ainon. & Saufi, Maizatulliza Mohd. (2015). Storybook Read-Alouds to Enhance Students' Comprehension Skills in ESL Classrooms: A Case Study, Dinamika Ilmu, 15, 99- 113.
Palincsar, Annemarie, S. & Brown, Ann. L. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension- Fostering and Comprehension-Monitoring Activites, Cognition and Instruction, 1 (2) 117- 175. https://doi.org/10.1207/s1532690xci0102_1
Peres, Eliane. (2019). The Importance of Story Time for Brazilian Preservice Teachers. The
Reading Teacher, 73 (1), 95–98. https://doi.org/10.1002/trtr.1804
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-03-05 från
https://www.skolverket.se/getFile?file=4206
Szklarski, Andrzej. (2016). Fenomenologi. I: Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (red.).
Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Tholander, Michael. & Cekaite, Asta. (2016). Konversationsanalys.I: Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2 uppl.) Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev. S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Walldén, Robert. (2019a). Genrekunskaper som ett led i läsförståelsearbetet: textsamtal i årskurs 1 och 6. Forskning om undervisning och lärande, vol. 7, nr 2, 95–110.
Walldén, Robert. (2019b). Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Diss. Malmö: Malmö universitet, 2019. Malmö. http://muep.mau.se/handle/2043/26799
Wedin, Åsa. (2017). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Wood, David., Bruner, Jerome S. & Ross, Gail. (1976). The role of tutoring in problem solving. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 17 89-100.