Förslag på fortsatt forskning

Regeringen beslutade att skolor ska kunna medverka i Läslyftet (2015) för att ge lärare vetenskapliga metoder och beprövade arbetssätt för att utveckla elevers läsförmåga (Skolverket, Läslyftet 2015).Det vore intressant om forskning kunde visa vad regeringens satsning på att utbilda lärare faktiskt ger. Vi ser att de lärare som medverkat i Läslyftet kan redogöra för begreppet critical literacy. Men vad genererar detta i själva verksamheten. Förmedlas kunskapen och lyckas verkligen dessa lärare förmedla detta förhållningssätt till eleverna? Utvecklar detta verkligen elevers läs- och skrivförmåga? Vi föreslår även att undersöka hur elever kritiskt läser texter och hur lärare i det dagliga arbetet får eleverna att närma sig critical literacy.

54

Referenser

Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning -En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur AB.

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik -att bygga broar. Stockholm: Liber AB

Barton, David & Hamilton, Mary (1998). Local Literacies. Reading and Writing in one

Comunity. London: Routledge.

Bergöö, Kerstin och Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå, språk- och textarbete

med barn. Lund: Studentlitteratur.

Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (2009). Barn läser och skriver -specialpedagogiska

perspektiv. Lund: Studentlitteratur

Bjar, Louise och Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.

Bruner, Jerome S. (2004) Kulturens väv. Utbildning i kulturpsykologisk belysning. Göteborg: Diadalos.

Bryman, Alan (2014). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber Bråten, Ivar (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund Studentlitteratur.

Catts, H.W. & Kahmi, A.G. (Eds.). (2005). Language and Reading Disabilities (kap 2 och 5). Boston, Mass: Pearson.

Clay, Mary (2003). Reading recovery: a guidebook for teachers in training. Aukland: Heinemann Education.

Comber, Barbara & Nixon, Helen (2014) Critical literacy across the curiculum. Learning

to Read, Question, and Rewrite Designs. I: Zacher Pandaya, Jessica & Avilia, Jul iAnna

(2014) Moving critical Literacies Forward. A New Look at Praxis Across Contexts. New Yorke: Routledge.

Dahlin, Monica (2006). TIL: Tidig Intensiv Lästräning. Stockholm: Natur & Kultur. Druid Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter Metodisk

55

Fast, Carina (2008). Literacy – i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Fejes, Andreas och Thornberg, Robert (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.

Giota, J (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling: en litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige, 7:4 (279-305.

Haagensen, Bodil (2007). Dialogpedagogik och motivation: en fallstudie i svenska på

universitetsnivå. Diss. Vasa: Universitet.

Hultin, Eva och Westman, Maria (2015). Att skriva sig till läsning – Erfarenheter och

analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning.

Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2004). Dyslexi: Från teori till praktik. Stockholm: Natur & kultur.

Janks, Hilary & Vasquez, Maria (2011). Editioral: Critical literacy revisited: Writing as

critique. English teaching: Practice and Critique. Vol. 10, Nr1, pp 1-6.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm.

Myndigheten för skolutveckling. I. Persson, Sven och Riddersporre (red.) Utbildningsvetenskap för grundskolans tidigare år. Stockholm: Natur &Kultur.

Jönsson, Karin och Jennfors, Elisabeth (2015). Kritiskt textarbete- att läsa, samtala och

skriva (om) världen. Del 1. Ett kritiskt språk- och kunskapsperspektiv. Skolverket.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009, upplaga 2:1). Den kvalitativa

forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Leimar, Ulrika (1977). Arbeta med LTG en handledning. Lund: Liber.

Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Luke, Alan & Freebody, Peter (1999). A map of possible practice: Further notes on the four resources model. (digital version) Practically Primary, 4, s 5-8.

www.alea.edu.au/freebody.htm. Hämtat 2016-03-10

Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: Vägen till läsning: språklekar i

förskoleklass. Stockholm: Natur & kultur.

Lundberg, Ingvar (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och kultur.

56

Lundberg Ingvar, Frost Jorgen och Ole-Peter Petersen (1988). ”Effects of an Extensive

Program for Stimulating Phonological Awareness in Preschool Children”. Reading Research Quarterly, Vol. 23, No 3, ss. 263-284.

http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/748042?seq=1#references_tab_contents) Hämtat 2016-03-29

Lundberg, Ingvar och Herrlin, Katarina (2006). God läsutveckling. Stockholm: Natur och kultur.

Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, Claes &Wengelin, Åsa (2013). Att ha eller sakna verktyg -om möjligheter och

svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Palincsar, Annemarie Sullivan & Brown, Ann L. (1984). Reciprocal teaching of

comprehension-fostering and comprehension-monitoring activities. Cognition and Instruction, 1(2), 117-175.

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade

textsamtal -för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur

SFS 2011:186 Skollagen. Stockholm: Fritzes

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. Skolverket. http://www.skolverket.se/kompetens-och-fortbildning/larare/laslyftet. Skolverket. http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/bedomningsstod/svenska- och-svenska-som-andrasprak. Skolverket. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/undervisning/critical- literacy-synliggor-maktrelationer-och-motiverar-1.217266.

Skolverket. (2013). PISA 2012 - 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och

naturvetenskap (398). Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/statistik-och-

utvardering/internationella-studier/pisa/pisa-2012-1.167616.

Skolverket. (2012). PIRLS 2011 - Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett

internationell perspektiv (Rapporter, 381) Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pirls/pirls- 2011-1.86064

57

Street, Brian (1995). Social Literacie: Critical Aproaches to Literacy in Development,

Ethnography and Education. Longman London and New York.

Street, Brian (2003). Wath´s”new” in New Literacy Studies? Critical approaches to

literacy in theory and practices. I: Current Issues in Comparative Education, vol.5 (2).

New York, NY: Teachers Collage, Columbia University.

Säljö, Roger (2013). Lärande och kulturella redskap – om lärprocesser och det kollektiva

minnet. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/03/lagstadieloftet-en-lasa-skriva- rakna-garanti/

Takala, Marjatta (2013). Teaching reading through writing: Support for learning, Volume

28, Number 1

Taube, Karin (2007). Läsinlärning och självförtroende – Psykologiska teorier, empiriska

undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Uddevalla: Nordstedts Akademiska

Förlag.

Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsrik läs- och skrivundervisning. Stockholm: Natur och kultur.

Thurén, Thorsten (2013). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Trageton, Arne (2006). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.

Vasquez, Vivian Maria (2004). Negotiating Critical Literacies with young children. Mahwah, New Jersey/London: Lawrwnce Erlbaum Associates, Publishers.

Vetenskapsrådet (2015). Forskningsetiska principer inom humanistisk

samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Hämtad februari 2016.

58

Vygotskij, Lev S (1939;2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.

Westlund, Barbro (2014). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.

Witting, Maja (2010). Wittingmetoden. En metod för läs och skrivinlärning. Stockholm:

Verti AB.

Wolff, Ulrika (2006). Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser. Dyslexi-

aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. Nr 1/2006. Svenska dyslexiföreningens och svenska

dyslexistiftelsens tidsskrift

Wolff, Ulrika (2011). Effects of a Randomised Reading Intervention Study: An

Application of Structural Equation Modelling. Dyslexia. Volume 17, Issue 4

Åsberg, Rodney (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller

för den delen. Det kvalitativa-kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk

59

MALMÖ HÖGSKOLA Bilaga 1

Intervjuguide

 Vilken utbildning har du?

 Hur länge har du arbetat som lärare?  Hur arbetar du med läsundervisningen?

 Använder du något speciellt arbetssätt? Varför/Varför inte?  Vad anser du vara viktigt i läsundervisningen?

 Hur tolkar du begreppet lässvårigheter?

 Hur upptäcker du att en elev har svårigheter i sin läsutveckling?  Vilket stöd får dessa elever i sin läsutveckling?

 Hur arbetar du för att förebygga lässvårigheter?

 Hur funderar du kring måluppfyllelsen i årskurs tre i din läsundervisning?  Hur tänker du kring läsningens betydelse i ett samhällsperspektiv?

 Känner du till begreppet ”critical literacy”?

 Begreppet “critical literacy” innebär att eleverna ska lära sig att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter och utveckla sina egna föreställningar och ifrågasätta innehåll och författarens syfte. Hur tänker du på detta när du planerar din undervisning?

 Hur väl känner du till resultaten från de senaste Pirls och Pisa undersökningarna?

60

MALMÖ HÖGSKOLA Bilaga 2

Informationsbrev

Hej!

Vi är väldigt glada att du tar dig tid att ställa upp på en intervju för vår studie. Vi skall skriva ett arbete inom området specialpedagogik, vid Malmö högskola. I vår studie inriktar vi oss på framgångsaspekter i läsundervisningen samt vilka pedagogiska åtgärder som vidtas när lässvårigheter upptäcks.

Intervjun har vi räknat med skall ta cirka 30 minuter, och vi har tänkt spela in intervjun. Alla som deltar i våra intervjuer kommer att vara anonyma, så även den berörda skolan. Vi är de enda som kommer att hantera intervjumaterialet. Vår handledare Anna-Karin Svensson kommer att kommentera våra sammanfattade intervjuer. Så ingen information kommer att kunna härledas till dig som pedagog eller den berörda skolan. Det färdiga examensarbetet kommer att läsas av vår handledare, examinator samt opponenter och arbetet kommer slutligen att publiceras på Malmö Högskolas databas. Ditt deltagande i vår studie är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan.

Tack på förhand!

Med Vänliga Hälsningar