I de berättelser som ligger till grund för denna studie har det utkristalliserat fyra teman. Dessa teman återkommer på ett eller annat sätt i alla intervjuerna och det är dessa teman som presenteras, analyseras och tolkas. Resultatet beskrivs utifrån rubrikerna: Läsningen och
skrivningen går hand i hand, motivation, om läsandet blir svårt och läsa för livet. Under
temarubrikerna har vi valt att ge exempel från våra intervjupersoner i form av citat. Detta för att öka trovärdigheten i vår studie.
5.1 Läsningen och skrivningen går hand i hand
I intervjuerna framkom det att ingen av lärarna i studien använder sig av en läsinlärningsmetod. De använder sig av olika arbetssätt i sin läsundervisning och blandar olika metoder. En lärare menar att det är viktigt att vara insatt i olika metoder och arbetssätt för att kunna hjälpa alla elever på olika sätt.
Man måste använda hela verktygslådan, en del lär sig läsa, helt enkelt att koda av orden. En del lär sig genom att skriva. Det är så olika. Man måste använda många olika vägar in. Men det är viktigt att man tidigt lägger en grund (Cecilia).
Lärarna ansåg det viktigt att eleverna lär sig ljuden för bokstäverna för att sedan kunna ljuda ihop till ord. De tycker att det är viktigt att eleverna får arbeta med olika sinnen vid bokstavsarbetet. De ska få måla, skapa, se film med mera. Lärarna uttrycker även att det finns barn som lär sig läsa genom att känna igen ordbilder. Men de menar att eleverna måste kunna ljuda, i vilket fall som helst, om de kommer till ett svårt eller obekant ord. Ett exempel på detta uttrycker Cecilia:
Det måste du ha förr eller senare, även om du lär dig läsa genom helordsmetoden, så måste du även kunna ljuda. Där kommer du bara en viss bit. På sikt måste du kunna ljuda ut obekanta ord. Kunna språkljuden och sätta ihop dom till ord (Cecilia).
De lärare som inte använder sig av bokstavsarbete i sin läsundervisning har sagor, skönlitterära böcker och gemensamma texter som grund i undervisningen. En lärare menar att många elever redan kan läsa när de börjar ettan och att det är viktigt att utmana dem vidare.
34
Att bara sitta och arbeta med bokstäver, att alla arbetar med samma bokstav tror jag nog är svårt. Många barn kan alfabetet och alla bokstäver när de börjar i ettan. Vi skriver om gemensamma upplevelser. Att det skrivna blir viktigt (Ida).
Majoriteten av de intervjuade lärarna använder sig av metoden Att skriva sig till läsning i sin läsundervisning. De menar att läsning och skrivning går hand i hand och att dessa inte får ses som isolerade delar.
Jag blandar ljudmetoden, helordsmetoden och skrivandet. Det finns flera ingångar till läsningen. Läsningen och skrivningen går hand i hand. Viktigt att se sambanden mellan dessa (Gunilla).
Lärarna anser att de elever som har svårt med pennan nu kan skriva långa berättelser på datorn. De menar att hantverket inte ska hindra eleverna från att skriva. En av lärarna utrycker sålunda:
Det här med datorer, de som har svårt med pennan, de kan nu skriva jättelånga berättelser. Det hade de inte kunnat om vi jobbat på ett annat sätt. Då hade de knåpat där med bokstäverna (Una).
Eleverna är väldigt nyfikna på datorerna och lärarna uttrycker att det här med teknik intresserar många barn. Det är spännande att skriva på datorn och eleverna skriver långa texter utan att egentligen kunna skriva. En av lärarna väntar helt med pennan till årskurs två och har fokus på innehåll och berättande.
De skriver alltid två och två. Den ena berättar vad den andre ska skriva. Och det funkar bra. När jag började med det i höstas så var det bara två par som skrev med bokstäver, de andra blandade spökskrift med vanligt. Idag skriver alla utan att använda spökskrift. Så det har blivit som det ska enligt Trageton (Signe).
Samma lärare berättar att klassen alltid utgår ifrån ett tema när de ska skriva texter på datorn. De samtalar i helklass om ämnet för att alla elever ska känna att de är förberedda innan de sätter igång med att skriva på datorn.
När de har Att skriva sig till läsning så har de alltid ett tema, till exempel i onsdags så jobba vi med olika sporter. Och då pratar vi först om vad det finns för sporter, sen ska de skriva vad de gillar för sporter. Sen sätter vi ihop det till böcker, det brukar vi göra (Signe).
35
I intervjuerna framkom det att läsförståelse och lässtrategier är viktigt i läsundervisningen. Det är viktigt att eleverna förstår vad de läser och kan prata om det. De lärare som går Läslyftet använder sig av Läsfixarna i sin undervisning. De funderar en hel del kring hur elever ska ta till sig olika texter. De anser att det är bra om eleverna tränar på att återberätta och läsa mellan raderna.
Men att man jobbar med text på det viset. Och att då ha en gemensam text att utgå ifrån och hitta strategier, att ta sig an den texten och förstå den och ge dem en kanske vidgad förståelse med både gruppens hjälp och själv (Maja).
Lärarna i studien använder sig av högläsning i sin undervisning. De anser att det är viktigt att skapa en lässtund med gemensamt bokprat efteråt. Upplevelsen av få höra en bok läsas och samtala om texten leder eleverna in i läsningen. En lärare uttrycker att högläsning är viktigt hela tiden.
Det är väldigt viktigt med högläsning, man återberättar och pratar om vad som kommer hända sen (Maja).
Lärarna säger att det är viktigt att veta var eleverna befinner sig i sin läsutveckling och att de får läsa böcker utifrån den nivån där de befinner sig. De menar att alla är på olika nivåer och att läsprocessen går olika fort hos olika barn. Signe uttrycker ett exempel på detta:
Jag har delat in böckerna i grönt, gult och rött så väljer de bok utifrån sin nivå. Jag har kommit överens med varje barn vilken hylla de ska låna bok på (Signe).
I en grupp har eleverna kommit olika långt och det är viktigt att de får jobba utifrån var de befinner sig. Lärarna menar att det är en stor utmaning att hitta varje elevs nivå och samtidigt utmana dem vidare i sin läsning.
5.1.1 Analys
Samtliga lärare uttrycker att de inte använder sig av en läsinlärningsmetod i sin undervisning. De använder olika arbetssätt och olika metoder. Att de intervjuade lärarna inte använder sig av en specifik läsmetod har likheter med lärarnas arbetssätt i Tjernbergs (2013) studier. Liberg (2006) menar att en bra läsundervisning ger eleverna möjlighet att komma i kontakt med olika metoder. Enligt Tjernberg (2013) ska en skicklig lärare ha goda teoretiska kunskaper om den
36
syntetiska och den analytiska grenen och praktisera olika metoder och tillvägagångssätt. Detta för att läsundervisningen ska främja alla elevers olika förutsättningar (a.a.).
Lärarna i studien uttrycker att det är viktigt att individanpassa undervisningen och att eleverna får läsa och skriva utifrån den nivån de befinner sig på. De menar att det kan vara en utmaning att hitta varje elevs nivå och samtidigt utmana dem vidare i sin läsutveckling. Enligt Vygotskijs (2001) teorier är det viktigt att kunna bestämma den proximala utvecklingszonen för sina elever eftersom denna är individunik och eleven måste få utmaningar på rätt nivå för att utvecklas.
Vikten av att anpassa undervisningen och möta varje enskild elev där den befinner sig poängteras i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011). En av vinsterna med Att skriva sig till läsning är, enligt Hultin och Westman (2015), att den passar alla elever, eftersom arbetssättet möjliggör individualisering.
Majoriteten av lärarna använder sig av Att skriva sig till läsning i sin undervisning och låter eleverna arbeta tillsammans och lära av varandra. Trageton (2016) anser att elevernas text- och språkvärldar utvecklas när de lyssnar på varandra och läser vad de har skrivit. Vygotskij (2001) menar att elever lär sig i samspel med andra och i samarbete kan barnet alltid göra mer än vad det kan på egen hand.
De lärare som utbildas i Läslyftet (Skolverket 2015) arbetar med lässtrategier i sin undervisning. De använder sig av strategierna: förutsäga, klargöra, ställa frågor och sammanfatta för att främja läsförståelsen (Palincsar och Brown 1984). Reichenberg och Lundberg (2011) menar att alla elever gynnas av gemensam undervisning av läsförståelsestrategier. Lärarna i studien arbetar med elever i årskurs ett till tre och Westlund (2014) menar att elever behöver utveckla sin förmåga att tillämpa olika lässtrategier redan i de tidigare skolåren. Det räcker inte med att eleverna kan läsa flytande och svara rätt på innehållsfrågor om eleverna ska utveckla sin läsförståelse genom hela skoltiden (a.a).
5.2 Motivation
Det framkommer i intervjuerna att samtliga lärare anser att motivationen är mycket viktig för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. De menar att vi lärare måste göra läsningen intressant,
37
spännande och rolig för eleverna. Genom att ha ett varierat arbetssätt och lära eleverna att förstå vitsen med att lära sig läsa skapas motivation. Det måste vara meningsfullt nämner flertalet av lärarna.
Läsundervisningen måste vara spännande, den måste vara intressant för eleverna. De ska få känna sig nyfikna och det allra viktigaste, att veta varför de ska lära sig att läsa. De måste förstå nyttan med att lära sig läsa, de måste veta vad de ska använda sina kunskaper till. I ordet motivation tänker jag på nyttan med att kunna läsa och skriva. Motivationen kan då vara att skriva eller läsa en liten hälsning till eller från mormor och morfar eller till ett husdjur, eller vad för något som helst (Lisa).
Faktorer som material och miljö som inbjuder till läsning nämns som viktiga delar för att skapa motivation. Att till exempel använda och ta hjälp av våra sinnen i undervisningen nämns av flera lärare.
Något som jag gör vid bokstavsinlärningen är att jag jobbar mycket med alla sinnen. Vi målar, sjunger, skapar och äter bokstäverna… Om vi ska ta bokstaven R till exempel. Då brukar vi skala räkor, äta räkor, leta fakta om räkor, se en film om räkor och skriva en gemensam text om vad vi gjort och så vidare (Gunilla).
Att läsprocessen går olika fort hos olika barn är en erfarenhet som delas av samtliga lärare. En del elever lär sig läsa jättefort medan andra behöver lite mer tid. Under hela läsprocessen är motivation och uppmuntran till läsning viktigt.
Det är ju viktigt med motivationen så de inte tappar gnistan. För ibland så är det tufft och ibland så går det lätt (Anne-Maj).
Att hitta böcker som passar eleverna och som fångar deras intresse är viktigt (Karolin).
Motivationen och intresset spelar stor roll när vi läser. Och vi måste hjälpa dom att göra det intressant. Och där kan samtal om text vara viktigt. Men absolut att skapa motivation är det absolut viktigaste. Att få dom att hitta lusten att läsa. Det tror jag man gör om man kommer över den där barriären där det är svårt och där man faktiskt inte till fullo förstår. Ja man måste över den och det får ju inte vara tråkigt under tiden. Då måste vi göra så att det är spännande fast man inte riktigt på egen hand kan (Maja).
Lärarna anser det viktigt att man pratar med eleverna om var de befinner sig i sin läsning och att man tar vara på deras intressen. Ett par av lärarna uttrycker vikten av att läraren uppmuntra och stöttar när det kan kännas tungt och jobbigt i läsprocessen hos en del elever.
38
5.2.1 Analys
Samtliga lärare anser att motivationen är mycket viktig för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. De menar att vi lärare måste göra läsningen intressant, spännande och rolig för eleverna. En av lärarna säger: “motivationen och intresset spelar stor roll när vi läser och vi måste hjälpa dom att göra det intressant”. Enligt Haagensen (2007) är motivationen en energikälla för lärande. Att eleverna ska förstå “nyttan med att lära sig” nämns i intervjuerna. Detta kan relateras till inre motivation som enligt Westlund (2014) skapar lust till ett livslångt lärande. Westlund (2014) nämner även att lärare bör sträva efter att i största mån skapa inre motivation hos eleverna, så att de vill läsa för egen skull och inte för någon annan.
Faktorer som material och miljö kan påverka motivationen. Läraren som beskrev bokstavsarbetet med bokstaven R och räkan ovan ser att sociala funktioner som, känsla av samhörighet och sinnenas betydelse i lärprocessen utgör en viktig del för elevens drivkraft. Detta går att relatera till Bergöö och Jönssons (2012) beskrivning på att den inre motivationen ofta växer fram i samspel med andra elever och i identitetsskapande relationer. Att se på motivation ur ett som ovan beskrivet, sociokulturellt perspektiv, gör att undervisningens utformning blir oerhört viktig och inte lika avgörande som elevens bakgrund och sociokulturella status.
Många av lärarna nämner att läsprocessen går olika fort hos olika barn. En del elever lär sig läsa ”jättefort” medan andra behöver lite mer tid. Under hela läsprocessen är motivation, uppmuntran och stöttning i läsningen viktigt. Det nämns av några lärare hur viktigt det är att läraren pratar med eleven om var den befinner sig i sin läsning och stöttar eleven i det. Även detta går att relatera till inre motivation som enligt Jenner (2004) innebär att den inre motivationen utgår från individen själv och har sin grund i önskningar och förväntningar. Den yttre motivationen kan däremot relateras till att individen motiveras av belöning eller beröm (Jenner, 2014).