Sammanfattande analys

De intervjuade lärarna är helt eniga om att motivationen är mycket viktigt för elevers läsutveckling. Enligt Haagensen (2007) är motivationen avgörande för lärande. Enligt Westlund (2014) bör lärare sträva efter att skapa inre motivation hos eleverna, så att de vill läsa för sin egen skull. Den inre motivationen är enligt Westlund (2014) den som skapar lust till ett livslångt lärande genom läsning. Liberg (2010) menar att en god läsförmåga är en avgörande förutsättning för allt lärande i skolan. Att se på motivation ur ett sociokulturellt perspektiv gör att undervisningens utformning blir oerhört viktig och inte lika avgörande som elevens bakgrund och sociokulturella status.

Samtliga lärare uttrycker att de inte använder sig av en läsinlärningsmetod i sin undervisning. De använder olika arbetssätt och olika metoder. Inom läs- och skrivundervisningen finns olika metoder som förespråkas av olika forskare. Enligt Bråten (2008) är det två grenar som dominerar syntetisk och analytisk som utgör två olika läger inom läsforskningen. Majoriteten av lärarna i studien använder sig av metoden Att skriva sig till läsning som är en analytisk metod då man går från helheten till delarna, där ett sammanhang är viktigt. Hultin och Westman (2015) menar att en av vinsterna med Att skriva sig till läsning är att den passar alla elever, eftersom

46

arbetssättet möjliggör individualisering. Lärarna i Takalas (2013) undersökning ansåg inte Att

skriva sig till läsning var tillräcklig för att täcka hela den tidiga läs- och skrivundervisningen,

utan de kompletterade med andra metoder. Lärarna i vår studie svarar att de använder sig av olika metoder samtidigt. Några lärare anser det viktigt att eleverna lär sig ljuden för bokstäverna för att sedan kunna ljuda ihop till ord, vilket är en syntetisk läsinlärningsmetod (Bråten 2008).

Samtliga lärare ”kopplar in” speciallärare redan under första skolåret om det finns misstankar om lässvårigheter. Eleverna får då oftast extra stöd i form av lästräning och ett par lärare använder sig av metoden tidig intensiv lästräning, TIL (Dahlin 2006). Enligt Wolffs (2011) studie leder enskild undervisning i fonologisk medvetenhet i kombination med läsförståelsestrategier till förbättringar i elevers läsutveckling.

Samtliga intervjuade lärare poängterade att det är ”jätteviktigt” att kunna läsa för att klara av att leva i dagens samhälle. Det handlar om att ta till sig och reflektera över den information som flödar i dagens samhälle för att kunna leva som en demokratisk samhällsmedborgare. Jönsson och Jennfors (2015) menar att det handlar om att förstå relationen mellan makt, texter och meningsskapande och sedan kunna omvandla den kunskapen till handling och att man som samhällsmedborgare agerar och vill bidra till ett mer jämlikt samhälle. En benämning på att arbeta med läsningen och språket utifrån ett holistiskt synsätt är critical literacy (Street 2003). De lärare som arbetat med modulen “kritiskt textarbete” på Läslyftet kan ge en klar och tydlig bild över hur de planerar sin undervisning utifrån begreppet critical literacy jämfört med de lärare som inte medverkat i Läslyftet.

47

6 Diskussion

Vi har i vår studie intervjuat tio klasslärare som undervisar i svenska i årskurserna ett till tre. Vårt syfte är att belysa en grupp lärares erfarenheter och uppfattningar om vad som är viktigt för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. Vi vill ta del av lärares erfarenheter om hur de identifierar elevers eventuella lässvårigheter och hur de stödjer de elever som är i lässvårigheter. Genom denna studie vill vi även bidra med att analysera och förstå hur lärare resonerar kring att deras elever ska utvecklas till läsande demokratiska samhällsmedborgare. Utifrån syfte och frågeställningar diskuteras i detta kapitel vårt val av metod samt de resultat vi kommit fram till. Vi tar även upp specialpedagogiska implikationer och förslag på framtida forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med vår studie är att belysa en grupp lärares erfarenheter och uppfattningar om vad som är viktigt för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. Vi vill ta del av lärares erfarenheter om hur de identifierar elevers eventuella lässvårigheter och hur de stödjer de elever som är i lässvårigheter. Genom denna studie vill vi även bidra med att analysera och förstå hur lärare resonerar kring att deras elever ska utvecklas till läsande demokratiska samhällsmedborgare.

Vi har varit intresserade av att få fram en varition i lärarnas erfarenheter och uppfattningar kring läsundervisning, lässvårigheter och critical literacy. Dock har det varit svårt att hitta olikheter i berättelserna och det kan bero på olika saker. De intervjuade lärarna har varit verksamma i minst tio år och är erfarna lärare med stor kompetens. Lärarna har gått liknande lärarutbildningar och samma typ av fortbildningar under samma tidsperiod. Vi har kanske fått liknande resultat då det förefaller finnas en kollektiv läraruppfattning i intervjusvaren.

Vi har valt att diskutera resultatet utifrån rubrikerna: Lärares uppfattningar om framgångsrika aspekter gällande läsutveckling, Lärares erfarenheter av att identifiera och åtgärda lässvårigheter, Lärares syn på läsning ur ett samhällsperspektiv.

48

Lärares uppfattningar om framgångsrika aspekter gällande läsutveckling

Lärarnas uppfattning om vad som är framgångsrika aspekter för elevers läsutveckling stämmer väl överens med tidigare forskning. De aspekter som diskuteras i vår studie är motivation, variation av läsinlärningsmetoder samt individanpassning. Samtliga lärare i vår studie menar att elevers motivation, att inte använda sig av en läsinlärningsmetod i undervisningen och individanpassning är framgångsrika aspekter i elevers läsutveckling. Enligt Haagensen (2007) är elevens motivation avgörande för lärande. Om lärare är väl insatta i motivationens betydelse för inlärning kan detta få avgörande betydelse för hur elever kommer att utvecklas i sin läsning. Kunskaper om begreppen inre och yttre motivation är då nödvändiga. Hur väl insatta de intervjuade lärarna är i begreppen inre och yttre motivation har vi inte undersökt. Lärarna menar att eleverna blir motiverade av att skriva egna texter om sitt liv och sin värld. Av lärarnas svar tolkar vi att de syftar på den inre motivationen. Lärarna i vår studie använder sig inte av en läsinlärningsmetod. Liberg (2006) och Tjernberg (2013) anser att elever ska ges möjlighet att möta olika metoder i läsundervisningen. Vi tänker att lärarnas val att inte använda en läsinlärningsmetod beror på att de har lång erfarenhet av läsundervisning och kunskap om att elever lär på olika sätt. Vi anser att lärarna i vår studie individanpassar sin läsundervisning genom att använda olika läsinlärningsmetoder. Lärarna menar att de individanpassar undervisningen när eleverna får läsa och skriva utifrån den nivån de befinner sig på. Druid Glentow (2006) samt Catts och Kahmi (2005) menar att elever ska få arbeta på en för dem rätt nivå.

Lärares erfarenheter av att identifiera och åtgärda lässvårigheter

Samtliga lärare uppger att de upptäcker läs- och skrivsvårigheter i det dagliga arbetet och då ”kopplar de in” specialläraren för extra lästräning. Wolffs (2011) studie bekräftar att en-till-en- undervisning i fonologisk medvetenhet kombinerat med läsförståelsestrategier leder till märkbara förbättringar gällande elevers läsning. Vi kommer i vår yrkesroll som speciallärare ge elever stöd, enskilt eller i grupp, utifrån deras behov och därför bör vi ha goda kunskaper när det gäller läsforskning. Av lärarnas svar kan vi uttyda att de anser att speciallärarens roll är att arbeta med den enskilde eleven för att åtgärda lässvårigheter. Endast en lärare i vår studie utrycker att skolans speciallärare har en handledande roll. Vi anser det viktigt att specialläraren tillsammans med övriga lärare utvecklar skolans lärandemiljöer för att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Ahlberg (2013) beskriver att inom det relationella perspektivet ses inte

49

svårigheter ligga hos den enskilda individen utan som en svårighet som uppstått i samspel med miljön.

Majoriteten av de intervjuade lärarna avvänder sig av metoden Att skriva sig till läsning (Trageton 2006) i sin läsundervisning. De ser en fördel med att de elever som har svårt med pennan nu kan skriva långa berättelser på datorn. De menar att hantverket inte ska hindra eleverna från att skriva. Ingen av lärarna i vår studie nämner att metoden faktiskt kan fungera som ett kompensatoriskt hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Hultin och Westman ( 2015) menar att när elever skriver på datorn så flyttas fokus från att forma bokstäver till att skapa innehåll. Detta gynnar alla elever men i synnerhet elever med motoriska svårigheter. Skrivandet på datorn, med rättstavningsprogram och talsyntes till hjälp, underlättar skrivprocessen för elever med läs- och skrivsvårigheter (Hultin & Westman 2015). Ingen av de intervjuade lärarna uttrycker någon form av kritik mot att inte använda sig av penna och papper.

Lärares syn på läsning ur ett samhällsperspektiv

Regeringen beslutade att skolor ska kunna medverka i Läslyftet (2015) för att ge lärare vetenskapliga metoder och beprövade arbetssätt för att utveckla elevers läsförmåga (Skolverket, Läslyftet 2015). De lärare som deltagit i Läslyftet och arbetat med modulen ”Kritiskt textarbete” säger att de känner till begreppet critical literacy. Vi menar att lärarna kan känna till begreppet men det är kanske inte säkert att de har en djupare kunskap och förståelse för begreppets innebörd. Enligt Street (1995) handlar critical literacy om att inta ett förhållningssätt och en syn på språket där språkutvecklande aktiviteter inbegriper mer än att bara se förmågorna läsa och skriva. Säljö (2013) menar att critical literacy handlar om att kunna dra slutsatser, göra associationer, förhålla sig kritiskt och koppla det man har läst till omvärlden. De lärare som intar ett critical literacy förhållningssätt kan i sin tur förmedla det i sin undervisning och därav stödja elever i att kunna analysera, tolka och förstå sin omvärld. Lärarna i vår studie som känner till critical literacy kan beskriva begreppet men det behöver inte innebära att de har applicerat förhållningssättet i undervisningen. De lärare som inte har deltagit i Läslyftet känner inte till begreppet critical literacy. Detta kan enligt vår uppfattning leda till att elever inte ges möjlighet till att lära sig att dra egna slutsatser, göra associationer, kritiskt granska och göra kopplingar mellan det lästa och omvärlden.

50

De lärare som arbetar med metoden Att skriva sig till läsning beskriver att eleverna ofta får skriva egna texter vilket kan vara positivt ur ett critical literacy perspektiv. Detta sker inte automatiskt. Lärarna måste vara medvetna om hur elever ska ges möjlighet att inta ett kritiskt förhållningssätt till texter. Enligt Jönsson & Jennfors (2015) handlar även critical literacy om att få en vidare syn på vardagstexter och en grundtanke inom critical literacy är att texter aldrig är neutrala. Vi ställer oss frågande om lärarna som använder sig av Att skriva sig till läsning är medvetna om fördelarna med denna metod för att eleverna ska ges möjlighet att närma sig ett

critical literacy förhållningsssätt.

Vasques (2004) lär eleverna att läsa världen och använder vardagstexter som fokuserar på sociala frågor och likaså använder hon barnlitteratur för att lyfta sådana frågor.

Lärarna i vår studie anser skönlitteraturen och skrivandet av egna texter viktigt i en lyckad läsundervisning. Vi har som ovan nämnts varit intresserade av variation i denna undersökning. Vi ser dock i resultatet att svaren från de lärare som gått Läslyftets fortbildning är väldigt lika. Vi ser även en viss likhet i de svar vi fått av de lärare som arbetar med Att skriva sig till läsning. Då nämns bland annat “att läsning och skrivning går hand i hand” av flera lärare. Att vi ser så lite variation kan bero på att de lärare vi intervjuat arbetar på relativt små arbetsplatser och fortbildningarna har då varit liknande.

Pirls- och Pisaresultaten visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats. I intervjuerna framkom det att lärarna anser att läsförståelse och lässtrategier är viktigt i läsundervisningen. De lärare som går Läslyftet använder sig av Läsfixarna i sin undervisning (Palincsar och Brown 1984) och Westlund (2014). I Pisaundersökningen läggs stor vikt vid att eleverna ska kunna sätta kunskaper i ett sammanhang, tolka processer, reflektera och lösa problem. I Pisaundersökningen betonas även det livslånga lärandet (Skolverket 2013). Vi tänker att om lärare undervisar utifrån ett critical literacy perspektiv så kan det ge eleverna möjlighet att se sammanhang, tolka, reflektera, lösa problem och tänka kritiskt.

6.2 Metoddiskussion

Valet av metod för att samla in data i denna undersökning var kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade intervjuer med tio klasslärare som undervisar i svenska i årskurserna ett till tre. Syftet med vår undersökning var att ta del av en grupp lärares erfarenheter och uppfattningar

51

om vad som är viktigt för att elever ska lyckas i sin läsutveckling. Att utforma en kvantitativ undersökning utifrån samma syfte och frågeställningar hade förmodligen inte gett samma resultat. Då hade möjligheten till fördjupande följdfrågor i intervjuerna uteblivit och vi hade då inte fått ta del av lärarnas erfarenheter på samma djup.

När det gäller intervjuerna så ser vi både för- och nackdelar. Vi utförde två pilotintervjuer för att se om våra intervjufrågor gav svar som stämde överens med frågeställningar och syfte. Pilotintervjuerna gav dock inte de djup och den variation vi hade räknat med vilket bidrog till att vi utvecklade vår intervjugiuide och genomförde ytterligare en pilotintervju. Genom pilotintervjuerna fick vi en vana och säkerhet som gjorde att vi kände oss bekväma i de fortsatta tio intervjuerna som ligger till grund för denna undersökning. Efter pilotintervjuerna utvecklade vi våra intervjufrågor och frågor som berörde critical literacy tillkom.

Samtliga lärare som vi intervjuade var kända för oss sedan tidigare vilket innebar att vi redan hade en del förförståelse om dem och det är något vi är medvetna om. En positiv aspekt av att lärarna redan kände oss är att de naturligt kände en trygghet och kunde vara mer avspända i samtalet. Det vi ser som en risk i intervjuerna är att lärarna medvetet eller omedvetet kan ha försökt tillfredsställa oss, alltså ge oss de svar de tror att vi vill ha. För att öka studiens trovärdighet och tillförlitlighet har vi varit noga med att följa vår intervjuguide. Vid de tillfällen som följdfrågor ställdes dokumenterade vi det i transkriberingarna. Det finns även en risk att vi vill tolka lärarna ”väl” eftersom vi känner dem. Detta kan ha bidragit till att vi inte varit tillräckligt kritiska i vår analys. Detta är givetvis något vi förhållit oss till under analysprocessen. Vi är medvetna om att den analys vi gjort av lärarnas erfarenheter och uppfattningar kan vara färgad av vår förförståelse. Studiens resultat ställer vi relation till tidigare forskning.