Utifrån tidigare diskussion ser jag ett behov av fortsatt forskning inom två områden.
Det finns redan en mängd forskning kring verksamhetsutveckling, hur man implementerar exempelvis ett systemskifte (Ahrenfelt, 2013). Under specialpedagogutbildningens fjärde kurs om skolutveckling handlade den mesta kurslitteraturen om generell organisationsutveckling, inte om skolutveckling specifikt. Men skolan är en speciell och ganska traditionsbunden värld så jag ser att det behövs mer forskning om systemskifte och verksamhetsutveckling i just skolkontexten, hur skolutveckling kan göras på djupet och på ett sätt där man får med sig alla.
Vad som även blev tydligt i min studie är att det är svårt att omsätta teorier i praktik. Ahrenfelt (2013) talar om tankens fängelse, det vill säga en svårighet att tänka ”utanför boxen”. Detta är enligt min erfarenhet väldigt tydligt i skolans värld. Där tror jag att modellerande har en viktig roll i lärares stressade vardag. Då behöver vi forskning med konkreta exempel på hur det inkluderade klassrummet ser ut och hur man kommit dit, vilka strategier man använder. Det finns, som jag skrev i inledningen, en rad handböcker från olika professioner (Jensen, 2017; Hejlskov Elvén & Sjölund, 2018; Aspeflo & Almsenius, 2019; Wallberg, 2019). En del av dessa bygger på psykologiska teorier om bland annat affektsmitta, en del på kunskap om svårigheter inom det neuropsykiatriska området, andra på utprövad ”autismpedagogik” från särskola och behandlingshem. Det är dock brist på studier i hur dessa teorier i verkligheten kan appliceras på ordinarie skola och de förutsättningar som finns där. Det tror jag hade behövts. Med andra ord: Mer praktiknära forskning!
44
Referenser
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (s. 66-84) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ahrenfelt, B. (2013). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (M. Elfstadius, Övers. 2. uppl.) Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.
Arbetsmiljöverket (2013). Bullrig arbetsmiljö sänker prestationsnivån i skolan. Hämtad 2019- 04-24) från https://www.av.se/press/bullrig-arbetsmiljo-sanker-prestationsnivan-i- skolan/?hl=skolans%2520arbetsmilj%25C3%25B6
Arndt, S. (2014, 16 februari). Svårt att hitta vägen till inkludering. Specialpedagogik. Hämtad från https://specialpedagogik.se/svart-hitta-vagen-till-inkludering/
Aspeflo, U., & Almsenius, E. (2019) I relation till lärande – kommunikationsstöd i undervisningen. Aspeflo & Klamas AB förlag.
Aspelin, J. (2012). How do relationships influence student achievement? Understanding student performance from a general, social and psychological standpoint. International Studies in Sociology of Education 22(1), 41-56.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/09620214.2012.680327
Atici, M. (2007). A small-scale study on student teachers’ perceptions of classroom management and methods for dealing with misbehaviour. Emotional and Behavioural Difficulties 12(1): 15-27. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/13632750601135881 Björklund, J. (2018, 20 april). Skrota idén om lika för alla – ge fler extra skolår. Dagens nyheter [DN]. Hämtad 2019-05-02 från https://www.dn.se/debatt/skrota-iden-om-lika-for-alla-ge-fler- extra-skolar/?forceScript=1&variantType=large
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (B. Nilsson, Övers. 3. uppl.) Stockholm: Liber AB.
45
Diskrimineringslag (SFS 2008:567). Hämtad från riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket: Liber distribution.
Fischbein, S. (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I C. Nilholm & E. Björck- Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (s. 17-35). Stockholm: Vetenskapsrådet.
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23). Hämtad från riksdagen.se
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/departementsserien/fns-konvention- om-rattigheter-for-personer-med_GWB423
Förordning om ändring i högskoleförordningen (SFS 2007:638). Hämtad från Lagboken.se https://www.lagboken.se/views/pages/getfile.ashx?portalId=56&docId=128234&propId=5 Goodman, R. L., & Burton, D. M. (2010). The inclusion of students with BESD in mainstream schools: teachers’ experiences of and recommendations for creating a successful inclusive environment. Emotional and Behavioural Difficulties 15(3): 223-237.
http://www.informaworld.com/openurl?genre=article&id=doi:10.1080/13632752.2010.497662
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today 24, 105- 112. https://www-sciencedirect-com.proxy.mau.se/search/advanced?docId=10.1016/j.nedt.2003.10.001 Grieve, A. M. (2009). Teachers’ beliefs about inappropriate behaviour: challenging attitudes? Journal of Research in Special Educational Needs 9(3), 173-179.
https://doi-org.proxy.mau.se/10.1111/j.1471-3802.2009.01130.x
Göransson, K., & Nilholm, C. (2014). What is ment by inclusion? An analysis of European and North Amarican journal articles with high impact. European journal of Special Needs Education 32(3): 437-451. https://doi.org/10.1080/08856257.2017.1295638
46
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket: Liber distribution.
Hejlskov Elvén, B., Veje, H., & Beier, H. (2012). Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet – om annorlunda barn. Lund: Studentlitteratur AB.
Hejlskov Elvén, B., & Sjölund, A. (2018). Hantera, utvärdera, förändra: med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hugo, M., (2018). Motivationsskapande undervisning och lärmiljö. Skolverkets Lärportalen: Specialpedagogik – Grundskola åk 1-9. Modul: Inkludering och delaktighet – uppmärksamhet, samspel och kommunikation. Del 4: Motivationsskapande undervisning och lärmiljö s.12. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-04-29 från
http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1273170/FULLTEXT01.pdf
Häggblom, P. (2016). Universell design för lärande – konceptet för ett paradigmskifte där vi anpassar lärosäten och inte studenter. Växjö: Linnéuniversitetet. http://hkr.diva- portal.org/smash/get/diva2:893854/FULLTEXT01.pdf
Jensen, J. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd och autism (2. uppl.). Södra Sandby: Be My Rails Publishing.
Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (S. E. Torhell, Övers 2. uppl.). Lund: Studentlitteratur
Larsson, H., & Nilholm, C. (2012). Att utmana eller återskapa traditionen: sex skolors arbete med elever i relationssvårigheter. Örebro universitet, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
http://www.mah.se/PageFiles/16022/Educare%202012.1%20muep.pdf
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan – undervisningsstrategier som fungerar. (Taylor & Francis Group, Övers). Stockholm: Natur och kultur.
47
Monsen, J. J., & Frederickson, N. (2004). Teachers’ attitudes towards mainstreaming and their pupils’ perceptions of their classroom learning environment. Learning environment research 7(2), 129-142. http://dx.doi.org/10.1023/B:LERI.0000037196.62475.32
Monsen, J. J., Ewing, D. L., & Kwoka, M. (2014). Teachers’ attitudes towards inclusion, perceived adequacy of support and classroom learning environment. Learning environment research 17(1), 113-126. http://dx.doi.org/10.1007/s10984-013-9144-8
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Nind, M., & Wearmouth, J. (2006). Including children with special educational needs in mainstream classroom: implications for pedagogy from a systematic review. Journal of Research in Special Educational Needs 6(3): 116-124.
http://dx.doi.org/10.1111/j.1471-3802.2006.00069.x
Rosenqvist, J (2003). Integreringens praktik och teori. I Carlbeck-kommittén, För den jag är om utbildning och utvecklingsstörning: betänkande SOU 2003:35 bilaga 3. (s. 255-274). Stockholm: Fritze.
Rosenqvist, J (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. (s. 36-51). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ryan, T. G. (2009). Inclusive attitudes: a pre-service analysis. Journal of Research in Special Educational Needs 9(3), 180-187.
http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1471-3802.2009.01134.x
Skolinspektionen (2009). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i grundskolan. 2009:6. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2010). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning i gymnasieskolan. 2010:4. Stockholm: Skolinspektionen.
Skollag (SFS 2010:800). Hämtad från riksdagen.se http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.
48
Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket.
Socialdemokraterna. (2019). Sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Publicerad 2019-01-11. Hämtad 2019-05- 02 från https://www.socialdemokraterna.se/aktuellt/2019/Utkast/
Spencer, S. A. (2015). Making the common core writing standards accessible through Universal Design for Learning. [ebok] Hämtad 2019-04-27 från
https://ebookcentral.proquest.com/lib/malmo/reader.action?docID=5165241&ppg=36 Thousand Oaks: SAGE Publications.
SPSM. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. (3. uppl). Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Svenska Unescorådets skriftserie, 2/2006.
Swecogroup. (2017, 14 juni). Emma Newman – tillgänglighetsexpert på Sweco. [Videofil.] Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=jfWEfh8dvxg
Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. (3. Uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, R. (2015). Lärande en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups utbildning.
Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign – en handbok. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Webster, R., & Blatchford, P. (2014). The educational experiences of pupils with a Statement for special educational needs in mainstream primary schools: results from a systematic observation study. European journal of Special Needs Education 28(4), 463-479.
http://dx.doi.org/10.1080/08856257.2013.820459
Webster, R., & Blatchford, P. (2018). Making sense of ‘teaching’, ‘support’ and ‘differentiation’: The Educational Experiences of Pupils with Education, Health and Care Plans
49
and Statements in Mainstream Secondary Schools. European journal of Special Needs Education 34(1), 98-113. http://dx.doi.org/10.1080/08856257.2018.1458474
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åstrand, J. (2019, 15 februari) Har inkluderingstanken gått för långt? [Blogginlägg] Hämtad 2019-04-30 från https://www.lararforbundet.se/bloggar/ordforandebloggen-johanna-jaara- aastrand/har-inkluderingstanken-gaatt-for-laangt
50