7. Diskussion
7.4 Förslag till fortsatt forskning
Denna studie indikerar på vikten av kompetensutveckling för att förtrogenhet med digital teknik ska erhållas och för att digital teknik ska kunna implementeras i utbildningen.
Förskollärarna i denna studie konstruerar digital teknik som ett verktyg med viktig roll i språkutvecklande undervisning. Det skulle vara intressant att forska vidare hur förskollärare med liknande, likväl som annorlunda, bakgrund av kompetensutveckling konstruerar den digitala teknikens roll för språkutvecklande undervisning samt hur förskollärare själva efterfrågar möjligheter att utveckla sin kompetens. Det skulle också vara av intresse att sedan undersöka hur de rektorer som är kopplade till de undersökta förskolorna konstruerar kompetensutvecklingens vikt.
Referenslista
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 8–16). Liber.
Berger, P. L. & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet (S. Olsson, Övers.; 3. uppl.). Wahlström & Widstrand. (Originalutgåvan publicerad 1966)
Bijker, W. E. (2009). How is technology made?: That is the question!, Cambridge Journal of Economics 2010, 34, 63-76, http://doi.org/10.1093/cje/bep068
Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan (2 uppl.). Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Liber.
Bruce, B. (2016). Omsorgsfullt samspråkande. I B. Riddersporre & B. Bruce (Red.), Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund (s. 145–160). Natur & Kultur.
Bruce, B. & Riddersporre, B. (2019). Kärnämnen och digitala verktyg. I S. Kjällander & B.
Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (s. 41–60). Natur &
Kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Liber.
Dahlbeck, P. & Westlund, K. (2015). En förskola i rörelse. I P. Dahlbeck & K. Westlund (red.), Förskola i rörelse och förändring: barn och pedagoger skapar mening tillsammans (s. 11–26).
Studentlitteratur.
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande: postmoderna perspektiv - exemplet förskolan (3. uppl.). Liber.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 81–92). Liber.
Digitaliseringskommissionen (2016). Gör Sverige i framtiden: digital kompetens (SOU 2015:28). Fritzes.
https://www.regeringen.se/49bbaa/contentassets/e0acd9a7659d4c138c6666d2d5e21605/
gor-sverige-i-framtiden--digital-kompetens-sou-201528
Dunkels, E. (2019). I mediepanikens fotspår: barns rätt till digital kompetens och säkerhet på nätet. Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan. I S. Kjällander & B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (s. 283–299). Natur & Kultur.
Edgren, H. (2015). Folkskolan och grundskolan. I E. Larsson & J. Westberg, J. (Red.).
Utbildningshistoria: en introduktion (2. uppl., s. 113–130). Studentlitteratur.
Eidevald, C. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man? (2:a rev. uppl.). Liber.
Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Liber.
Eidevald, C., Engdahl, I., Frankenberg, S., Lenz Taguchi, H., & Palmer, A. (2018).
Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt (s. 81–91). Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3932
Ekberg, N. (2012). Lärares möten med sociala medier: applikationer i behov av explikationer.
[Doktorsavhandling, Luleå Tekniska Universitet]. DIVA.
http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:990309/FULLTEXT01.pdf
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap:
upptäcka, utforska, lära i förskola och skola (2. uppl.). Liber.
Emilsson, I.-L. (2014). Sandlådan med nya ögon. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 81–91). Liber.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 34–54). Liber.
Ersgård, J. (2016). De fem stora inom skolforskning: Fullan, Hattie, Timperley, Wiliam, Dweck. Natur & Kultur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E. & Wängnerud, L.
(2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (5 uppl.). Wolters Kluwer.
Folke-Fichtelius, M. (2008). Förskolans formande: statlig reglering 1944–2008. Diss. Uppsala universitet.
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:172509/FULLTEXT01.pdf
Gallardo, M. (2019). IKT-undervisning för de allra yngsta barnen: En diskursanalys om pedagogers styrning av IKT-undervisning i förskolan. [Magister Uppsats, Stockholm Universitet]. DiVA.
www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1379066/FULLTEXT01.pdf
Gjems, L. (2018). Förskolans arbete med tidig litteracitet: på barns villkor. Studentlitteratur.
Gummesson, E. (2004). Fallstudiebaserad forskning. I B. Gustavsson (Red.). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen (3 uppl., s. 115–144). Studentlitteratur.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod. Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Gleerups.
Holmberg, K. & Lagergren, A. (2019). Diskursiv kamp kring barn och digital teknik. I K.
Holmberg, A. Lagergren, T. Hjartarson och E. Bøen (Red.). Lek och lärande med digitala verktyg i nordiska förskolor (s. 95–108). Nordplus.
http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1358757/FULLTEXT01.pdf
Johansson, E. (2005). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngre barnen i förskolan. Myndigheten för skolutveckling.
Johansson, B. & Svedner, P.O. (2003). Så erövrar barnen språket: utveckling, störningar, stimulans. Kunskapsföretaget.
Jäverbring, K. (2019). En digitalare förskola. Natur & Kultur.
Kelley, E. & Kinney, K. (2017). Word Learning and Story Comprehension From Digital Storybooks: Does Interaction Make a Difference?, Journal of Educational Computing Research, 55(3), 410–428, https://doi.org/10.1177/0735633116669811
Kjellsdotter, A. (2020). Didactical Considerations in the Digitalized Classroom. Diss.
(sammanfattning). Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/63174/5/gupea_2077_63174_5.pdf
Kjällander, Susanne (2016). Plattan i mattan – Digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan. Diss. Stockholms universitet.
https://www.uppsala.se/contentassets/ef5f63b9d1d44487a99c96096077246e/plattan-i-mattan.pdf
Kjällander, S. (2019). Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan. I S. Kjällander & B.
Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (s. 21–40). Natur &
Kultur.
Kjällander, S. & Riddersporre, B. (2019). Inledning. I S. Kjällander & B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (s. 11–20). Natur & Kultur.
Kristensen, I. (2018). Digital kompetens i förskolan: barns rätt att förstå sin omvärld. Gothia fortbildning.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl.).
Studentlitteratur.
Kyrk Seger, E. (2014). Ett nytt lärarskap växer fram. I U. Lundgren Öhman (Red.), Mediepedagogik på barnens villkor (s. 39–52). Natur & Kultur.
Larsson, K. (2016). Att få barnets språk att växa: strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma. Stefan Hertz utbildning.
Liberg, C. (2014). Att vara lärare: den didaktiska reliefen. I Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (3. rev. utg., s. 335–355). Natur &
kultur.
Lieberman, D., Demartino, C. & So, J. (2009). Young Children´s Learning With Digital Media.
Computers in the Schools, 26(4), 271–238.
https://www.researchgate.net/publication/232818900_Young_Children´s_Learning_With_Di gital_Media
Lindmark, D. (2015). Hemundervisning och läskunnighet. I E. Larsson & J. Westberg, J. (Red.) (2015). Utbildningshistoria: en introduktion (2. uppl., s. 69–82). Studentlitteratur.
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Studentlitteratur.
Lund, A., Furberg, A., Bakken, J., & Lyngvær Engelien, K. (2014). What does professional digital competence mean in teacher education? Nordic journal of digital literacy, 9(4), 281–
299.
https://www.researchgate.net/publication/288078369_What_Does_Professional_Digital_Com petence_Mean_in_Teacher_Education
Lundgren Öhman, U. (red.) (2014). Mediepedagogik på barnens villkor. Lärarförlaget.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K.
Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 144–156). Liber.
Marklund, L. & Dunkels, E. (2016). Digital play as a means to develop children’s literacy and power in the Swedish preschool, Early Years, 36(3), 289–304, https://doi.org/10.1080/09575146.2016.1181608
Moinian, F., Kjällander, S. & Dorls, P. (2019). Translanguaging: nya villkor för mångfald och flerspråkighet i den digitaliserade förskolan. I S. Kjällander & B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (s. 323–344). Natur & Kultur.
Nilsen, M. (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan [Elektronisk resurs]. Diss. Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57483/1/gupea_2077_57483_1.pdf
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektsskapande. Liber.
Palaiologou, I. (2016). Teachers’ dispositions towards the role of digital devices in playbased pedagogy in early childhood education. Early Years, 36(3), 305–321.
https://doi.org/10.1080/09575146.2016.1174816
Palmér, H. & van Bommel, J. (2016). Problemlösning som utgångspunkt:
matematikundervisning i förskoleklass. Liber.
Patel, R. & Davidsson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (5 uppl.). Studentlitteratur.
Pihlgren, A. S. (2017). Undervisning i förskolan: att skapa lärande undervisningsmiljöer.
Natur & Kultur.
Rantala, A, (2016). Snälla du! Kan du sätta dig?: om vägledning i förskolan [Elektronisk resurs]. Diss. Umeå universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:975078/FULLTEXT02.pdf
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 220–236). Liber.
Riddersporre, B. & Kjällander, S. (2019). Digitalisering: ledarskap och medarbetarskap i förändring. I S. Kjällander & B. Riddersporre (Red.), Digitalisering i förskolan på vetenskaplig grund (s. 235–256). Natur & Kultur.
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A. & Vourinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden:
a profession in change. Educational Research, 53(4), 415–437.
https://doi.org/10.1080/00131881.2011.625153
Sheridan, S. & Williams, P. (2018a). Läroplanen och förskolans undervisning: ett forskningsperspektiv. I S. Sheridan & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt (s. 20–30). Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3932
Sheridan, S. & Williams, P. (2018b). Forskning om förskolans undervisning. I S. Sheridan &
P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt (s. 31–48). Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3932
Scherp, H. (2013). Lärandebaserad skolutveckling: lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat. Studentlitteratur.
SKL (2016). Rekommendationer och erfarenheter från Huvudmännens expertråd för skolutveckling.
https://skr.se/download/18.4829a209177db4e31aa42477/1615814084903/Expertr%C3%A5d et%20slutsatser%20och%20rekommendationer%2020160403.pdf
Skollagen (SFS 1985:1100). Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-19851100_sfs-1985-1100
Skollagen (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolinspektionen (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning (Dnr 40-2011:2928). Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/
tkg/2012/it/pm-it-iundervisningen.pdf
Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag. Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar (Dnr 2015:5671). Skolinspektionen.
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/
2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse: ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan (Dnr 2015:3 364). Skolinspektionen.
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/
regeringsrapporter/redovisning-av-regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf
Skolverket (2010). Ny skollag och förtydligad läroplan för förskolan: Skolverket ger förskolechefen stöd. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a656ffb/1553960352863/pdf2455.
Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659d3f/1553964384353/pdf2808 .pdf
Skolverket (2018a). Digitalisering i skolan - möjligheter och utmaningar. Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3971
Skolverket (2018b). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=4001
Svenning, C. (2000). Metodboken: Samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling:
klassiska och nya metoder i IT-samhället (4 uppl.). Lorentz.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 208–219). Liber.
Svensson, P & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2 uppl., s. 17–31). Liber.
Tallberg Broman, I. (2017a). Att utveckla profession och ledarskap i förskolan. I Rubinstein Reich, L., Tallberg Broman, I. & Vallberg Roth, A. Professionell yrkesutövning i förskola:
kontinuitet och förändring (s. 37–56). Studentlitteratur.
Tallberg Broman, I. (2017b). Förskola i förändring. I Rubinstein Reich, L., Tallberg Broman, I. & Vallberg Roth, A. Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring (s.
23–36). Studentlitteratur.
Tallberg Broman, I. (2017c). Vetenskaplig grund och vetenskapligt förhållningssätt. I Rubinstein Reich, L., Tallberg Broman, I. & Vallberg Roth, A. Professionell yrkesutövning i förskola: kontinuitet och förändring (s. 99–110). Studentlitteratur.
Vallberg Roth, A.-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria (2 uppl.). Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska _principer_VR_2002.pdf
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Westberg, J. (2015). Förskolans historia. I E. Larsson & J. Westberg (Red.), Utbildningshistoria: en introduktion (2. uppl., s. 95–111). Studentlitteratur.
Wibeck, V. (2011). Med fokus på interaktion. I K. Fangen & A. - M. Sellerberg (Red.), Många möjliga metoder (s. 13–35). Studentlitteratur.
Williams, P. & Sheridan, S. (2018). Förskollärarkompetens – Skärningspunkten i undervisningens kvalitet, Barn 3 (4), 127–146.
Informationsbrev Bilaga 1 Hej,
Jag är blivande förskollärare som studerar vid Luleå tekniska universitet, Ltu, och skriver nu mitt examensarbete. Studiens syfte är att analysera förskollärares konstruktioner av digital teknik i relation till språkutvecklande undervisning.
Min önskan är att du delger dina perspektiv, tankar och erfarenheter kring digital teknik och språkutvecklande undervisning i en fokusgruppsdiskussion tillsammans med andra förskollärare. Fokusgruppsdiskussionen kommer, på grund av rådande pandemi, att genomföras digitalt via Zoom där jag också önskar att få spela in hela diskussionen för att underlätta mitt analysarbete. Materialet kommer endast att användas av mig och raderas efter examensarbetet blivit godkänt. Fram till dess förvaras ljudinspelningen så att ingen obehörig har åtkomst. Inför detta arbete har jag tagit del av och beaktat Vetenskapsrådets (2002; 2017) riktlinjer om god forskningssed (se Vetenskapsrådet och Vetenskapsrådet). Deltagandet i studien är frivilligt och medverkan kan när som helst avbrytas och samtliga uppgifter och allt material kommer att behandlas konfidentiellt.
Efter godkännande kommer examensarbetet publiceras och finnas tillgängligt via Luleå Tekniska Universitets databas, Diva.
Detta informationsbrev skickas via mail. Samtycke till deltagande i studien lämnas muntligt vid tillfället för genomförandet av fokusgruppsdiskussionen.
Om du har några frågor är du när som helst välkommen att kontakta mig.
Med vänlig hälsning
Malin Mollwing Handledare:
molmal-7@student.ltu.se Sara Cervantes
07xx-xxxxxx sara.cervantes@ltu.se
Diskussionsfrågor Bilaga 2
• Berätta för mig om vilka ni är och hur länge ni jobbat inom förskola.
• Beskriv vilka erfarenheter ni har att arbeta med digital teknik. Ge konkreta exempel.
• Hur arbetar ni med digital teknik i relation till språkutvecklande undervisning i er praktik?
• Vilka möjligheter ser ni med att använda digital teknik när ni arbetar med språkutvecklande undervisning er praktik?
• Vilka utmaningar ser ni med att använda digital teknik när ni arbetar med språkutvecklande undervisning i er praktik?