Ett verktyg för ökad kommunikation

Under följande tema presenteras förskollärarnas konstruktioner av digital teknik som medel, konstruktioner av undervisningsformer, konstruktioner av digital teknik som medel samt konstruktioner av språk och kommunikation som mål

6.3.1 Förskollärares konstruktioner av digital teknik som medel

Förskollärarna förklarar att bland barnen verkar digital teknik vara något som har hög status.

Förskollärarna berättar att de upplever att när digital teknik används i undervisningen konstrueras ofta en positiv och lättsam atmosfär bland barnen. Förskollärarna upplever att barnen tycker mycket om de aktiviteterna, att de blir väldigt intresserade och nyfikna på det som sker. Vidare uttrycker de att barnen visar fascination över det de erfar och den digitala teknikens möjligheter. Dess möjligheter, där omedelbarhet lyfts som en väsentlig aspekt, är något som förskollärarna pekar på:

Eva Det här med att man använder digital teknik med barnen, det blir som så direkt för dem. Det är inte som att man sitter själv och tar bilder och sen ska man skriva ut dem

25

och sen ska man visa dem och så ska man återkoppla sen. Det blir som så direkt för barnen. Man har med sig barnen på ett annat sätt. [hummande medhåll från kollegorna]

Karin Det känns som…

Eva Ett verktyg.

Karin Ja, ett verktyg

Eva Ett verktyg i verksamheten [hummande medhåll från kollega]

Förskollärarna menar att med digital teknik sker något direkt. Det blir en kortare, mer omedelbar, process än när delar görs analogt, vilket ger förutsättningar för barnen att få en direkt koppling mellan skeenden. Den direkta kopplingen upplever de gör att de har med sig barnen på ett annat sätt när digital teknik är en aktör. Detta kan förstås som att förskollärarna konstruerar digital teknik som ett verktyg med möjlighet att tillvarata barnens engagemang.

Vidare förklaras att det digitala blir som en samlingsplats, något att samlas kring och samtala om. Förskollärare uttrycker det som följande:

Det digitala blir något att samlas runt om. Jag menar att gör man en film, någonting att samlas kring. Grejer att samlas kring om man vill utveckla språket. Det blir ett samtalsämne.

[hummande medhåll från kollegorna]

De digitala verktygen är ju som mer ett redskap, ett medel än ett ändamål. [hummande medhåll från kollegorna] Att samspela och kommunicera är ju ändamålet medan de digitala grejerna är ju medlet, va? Blir det så? De digitala grejerna är ju redskapet mot att vi ska kunna samspela, prata med varandra. Utveckla vårt språk. [hummande medhåll från kollegorna]

Citeringarna kan förstås som att förskollärarna inte konstruerar digital teknik som ett mål i sig, utan som ett medel för att nå mål - såsom språkliga sådana.

6.3.2 Förskollärares konstruktioner av språk och kommunikation som mål

I relation till språkutveckling formuleras att språk är mycket mer än det verbala, att språk förmedlas med hela kroppen. Förskollärarna lyfter att de barn som inte har det verbala språket säger vad de önskar med kroppsspråk - de förmedlar sig genom att peka och visa.

Förskollärarna understryker att exempelvis att dans och musik, rytmen, också är språk. Som exempel anger de att de använder sig mycket av rörelsemusik. Det är ett språk som de uppger att barnen älskar och som förskollärarna ofta försöker ge dem möjlighet till i utbildningen, likväl som de främjar övriga uttryckssätt såsom TAKK. Vidare berättar förskollärarna om vikten av att vägleda, visa, förklara och att ställa öppna frågor. Tankar lyfts kring att de ibland har för bråttom, att de ställer en fråga men svarar själva, och att de kan behöva ge barnen lite mer tid. Förskollärarna förklarar sitt förhållningssätt:

Karin Ja, man tänker språk och kommunikation i allt, hela tiden.

Anna Ja, allt vi gör! Man känner sig som en upprepare för man pratar hela tiden, men man inser ju att det är jätteviktigt. De behöver…

Eva Upprepning.

Anna Upprepning och höra några gånger.

Maria Det blir som ett ordbad - badar i ord!

Anna Ja, precis!

Maria Kanske mer nästan dränkt.

26

Förskollärarna uttrycker att de stundom känner att de pratar för mycket, men reflekterar samtidigt över att det behövs i yrket för att barnen ska få möjlighet att utveckla språket.

Förskollärarna uttrycker en medvetenhet om vad språkutveckling i förskolan handlar om, att och att de gestaltar detta i allt som sker tillsammans med barnen. Det förefaller som att förskollärarna ser språkutveckling som vitalt för hela utformningen av utbildningen, som ett mål som de ständigt strävar mot.

6.3.3 Förskollärares konstruktioner av undervisningsformer

I resultatet framträder att förskollärarna har en samstämmig inställning till språk och

att de syftar till att i alla situationer och aktiviteter lyfta språket. När förskollärarna diskuterar kring digital teknik i relation till språkutveckling framkommer att deras konstruktion av undervisning är att den kan vara spontant uppkommen, likväl som planerad. Förskollärarna har en medvetenhet om språkutvecklande förhållningssätt som de gestaltar både i spontan och planerad undervisning där de i aktiviteterna lägger grunden för kommunikation både mellan pedagoger och barn och mellan barn och barn.

Förskollärarna lyfter analog och digital programmering som ett exempel på undervisningsaktivitet där kommunikation är essentiellt för att kunna förstå varandra. De förklarar att de skapar filmer tillsammans med barnen som de sedan tittar på tillsammans med dem. Förskollärarna ger uttryck för att det finns medvetenhet kring att det som skapas med barnen genererar material som de kan samlas och kommunicera kring och att där finns en uttalad tanke om att detta används i syfte att främja språkutvecklingen:

Karin Även när vi har fotograferat. Då tittar man ju med projektorn på väggen. Det blir ju mycket med språk. Ja, du får ju med många bitar.

Anna De har ju pekat på bilden på väggen och vi har pratat om hur det ser ut, vilka färger...och vi har räknat. [hummande medhåll]

Anna För vi får inte glömma att vi som pedagoger är jätteviktiga. Vi måste ju vara med och forska med dem och med i deras undervisning [hummande medhåll från kollegor]

när vi har digitala verktyg.

Maria Visst säger forskningen det också? Att det är så? [jakande svar från kollegor]

Förskollärarna konstruerar ett forskningsbaserat ställningstagande till att närvaron av en medforskande förskollärare är viktigt för barnens utveckling och att den digitala tekniken brukas i en social kontext. Vidare förklarar förskollärarna att barnen skriver på dator som kopplats till projektorn för att det som skrivits ska bli visuellt på storbild. De har även talsyntes till datorn så att barnen kan höra de fonem som skrivs. Detta kan förstås som en strävan att möjliggöra för barnen att upptäcka koppling mellan fonem och grafem, det vill säga mellan språkljud och symbol. Skrivande, likväl som verbalt berättande, till egna foton i Bookcreator är också något förskollärarna använder sig av i undervisningen. Det verbala ordet blir till symbolspråk via Bookcreator: ”Barnen tar kort och så lägger man in i Bookcreator och så kan de skriva så de får träna på att skriva. Eller så kan de tala in och berätta vad är det för något”.

Berättande i olika former är något som förskollärarna använder i sin undervisning. De har använt sig av berättande till rörlig bild där uppbyggnaden av berättelser i olika steg var primärt.

27

Barnen har också fått skapa ritsagor i Bookcreator som spelats in. Likväl som att barnen får använda språket i eget berättande får de också lyssna på andras berättelser. Via appen Ugglo kan barnen få lyssna på böcker och emellanåt ser de på programmet Bokstavslandet via UR.

Både appen och programmet används utifrån tanken språkutveckling då de är utformade ur ett språkutvecklande syfte.

I resultatet framkommer att förskollärarna arbetar tematiskt och att de nu har temat jobb/yrken, kring vilket de redogör för mer ingående. Förskollärarna förklarar att de inledningsvis inventerade vilken digital teknik som fanns i utbildningen. Detta efterföljdes med barnintervjuer för att få fatt i barnens uppfattningar om de tekniska objekten. Genom detta fick barnen möjlighet att verbalt uttrycka tankar, öva på förmågan att uttrycka sig på sådant sätt att de kan göra sig förstådda samt att exklusivt bli lyssnad på. Därefter förbereddes för att barnen skulle få intervjua städ- och kökspersonal om vad de gjorde på sina arbeten. Förskollärarna blev då varse att barnen inte hade förståelse för hur frågor ställs:

Upptäckte när vi förberedde för att intervjua att barnen hade svårt att förstå hur man ställer en fråga. Barnen verkar vara mer van att svara på frågor. Efter den upptäckten försökte vi belysa vad en fråga är. För att få mer förståelse för hur man gör när man ställer en fråga har vi på samlingen en mikrofon som skickas runt och barnen får ställa frågor och svara varandra. Detta gör vi fortfarande på samlingen.

Förskollärarna arbetade således vidare utifrån barnens erfarenheter med att belysa fenomenet frågor där mikrofon kan förstås som ett verktyg som används med syfte att stimulera kommunikationen. Vidare förklarar förskollärarna att barnen använde diktafon när de genomförde intervjuerna samt att de också då fotograferade. När intervjuerna genomförts reflekterade förskollärarna och barnen tillsammans över vad barnen fått höra och se, vilket också dokumenterades tillsammans. Reflektioner och dokumentationer skapar ytterligare möjligheter för barnen att öva på att uttrycka sig. Förskollärarna uttrycker ”Med skrift får man hjälp att komma ihåg och föra upptäckter vidare”. Förskollärarna förklarar att dokumentationerna belyser det skrivna språket och dess betydelse för minnet samt för möjligheten att bevara och sprida kunskap. Kunskapen som temaarbetet på förskolan möjliggjort har också bevarats genom att förskollärare och barn tillsammans skapat olika filmer samt berättelser i Bookcreator. Dessa filmer och berättelser har sedan kopplats till QR-koder för att på så sätt bevara och möjliggöra kunskapsdelning.

Sammanfattningsvis visar resultatet under detta tema på att förskollärarna besitter kunskap gällande hur de främjar barns språkutveckling och att de medvetet arbetar språkstärkande i alla undervisningsaktiviteter - både spontant uppkomna och planerade. Det som framkommer i förskollärarnas samtal är konstruktioner av digital teknik som motivation och som samlingsplats i relation till språkutvecklande undervisning, det vill säga en konstruktion av digital teknik som sekundärt mål. Detta kan förstås som att förskollärarna konstruerar språkutvecklande undervisning som en ständigt pågående aktivitet där digital teknik är ett verktyg för att öka kommunikationen.

28