Lärarna i undersökningen hävdar att specialpedagogen inte är delaktig i APL. Det är därför intressant att undersöka specialpedagogers roll i APL, med tanke på de extra anpassningar och särskilda stöd som kan behöva ges även på elevens APL. Syftet med undersökningen kan vara att undersöka och analysera vilken kunskap om elever som specialpedagoger på yrkesprogram behöver delge yrkesläraren, inför elevernas APL.
41
Metoden kan förslagsvis vara intervjuer med både specialpedagoger och yrkeslärare, för att få båda yrkeskategoriernas syn.
Den forskning som gjorts om APL lyfter ofta elevens egen roll och hur viktigt det är att eleven känner delaktighet. Därför är det angeläget att i forskning ställa frågor till elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Syftet med undersökningen kan i det här fallet vara att undersöka och analysera vilka extra anpassningar eller särskilt stöd eleven upplever att hen får på sin APL, och om eleven varit delaktig i planeringen av detta. För att ta reda på detta är intervjuer med elever en lämplig metod, förslagsvis med elever i andra eller tredje årskursen som har mer erfarenhet av APL.
Att handleda elever på APL ställer stora krav på handledaren. Hen behöver kunskap om handledning och om den specifika eleven som ska undervisas. Den kunskapen får handledaren av läraren, och därför är yrkeslärarutbildningen ett intressant forskningsområde. Vilken kunskap får yrkeslärarna om handledarnas uppdrag och hur kunskapsöverföringen mellan yrkeslärare och handledare kan ske på bästa sätt? För att undersöka detta kan forskaren jämföra lärandemålen i yrkeslärarutbildningen med studenternas upplevelse av i vilken grad de får kunskap om handledning på APL. Syftet med undersökningen är då att undersöka och analysera yrkeslärarstudenters upplevelse av deras utbildnings innehåll av handledning på APL, jämfört med lärandemålen. Metoden kan vara intervjuer med studenter.
Arbetsplatsförlagt lärande, APL, är i ständig fokus för utvecklingsarbete. Ett område som tycks finnas kvar att utveckla är kommunikationen mellan yrkeslärare och handledare och hur denna sker. Jag tror att alla är överens om att kommunikation måste ske, men ett tydligt utvecklingsområde är hur den sker.
42
Referenser
Barajas, Katarina Eriksson, Forsberg, Christina, & Wengström, Yvonne. (2016).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap, Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Bronfenbrenner, Urie. (1979). The Ecology of Human Development - Experiments by
Nature and Design. Harvard University Press.
Bryman, Alan. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Gymnasieförordning (SFS 2010:2039). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/gymnasieforordning-20102039_sfs-2010-2039.
Kvale, Steinar, & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Köpsén, Susanne, & Andersson, Per. (2018). ”Arbetsplatsförlagt lärande - även för yrkeslärare”. i Maria Gustavsson, & Susanne Köpsén, Yrkesutbildning - mellan
skola och arbetsliv (ss. 137-153). Lund: Studentlitteratur AB.
Lauvås, Per, & Handal, Gunnar. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144). Hämtad från Skolverkets webbplats:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program- och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan.
Sappa, Viviana, & Aprea, Carmela. (2014). “Conceptions of Connectivity: How Swiss Teachers, Trainers and Appretices Perceive Vocational Learning and Teaching Across Different Learning Sites”. Vocations and Learning (7), 263-287.
Sappa, Viviana, Choy, Sarojni, & Aprea, Carmela. (2016). “Stakeholders' conceptions of connecting learning at different sites in two national VET systems”. Journal of
Vocational Education & Training (68:3), 283-301.
Skollag (SFS 2010:800). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.
Skolinspektionen. (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken - en
kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar.
Skolinspektionen.
43
Skolinspektionen. (2015). Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott. Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2016). Samverkan för bättre arbetslivsanknytning, En
kvalitetsgranskningsrapport om restaurang- och livsmedelsprogrammet och hantverksprogrammet. Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2018). Rapport 472, Samlad redovisning och analys inom
yrkesutbildningsområdet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer - Arbete med extra
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2016). Det arbetsplatsförlagda lärandet på gymnasiets yrkesprogram. Stockholm: Skolverket .
Skolverket. (2017). Lathund om APL Information och praktiska tips om hur du planerar,
genomför och följer upp arbetsplatsförlagt lärande.
Skolverket. (2019). Gymnasieskolan – genomströmning. Hämtad från Skolverkets webbplats:
https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gy_betyg _genomstromning&p_flik=G&p_programkod=&p_ar=2015&p_lankod=&p_kommunk od=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_skolkod=.
Tynjälä, Päivi. (2008). “Perspectives into learning at the workplace”. Educational
Research Review, (3), 130-154.
Wesselink, Renate, de Jong, Cees, & J. A. Biemans, Harm. (2010). “Aspects of Competence-Based Education as Footholds to Improve the connectivity Between Learning in School and in the Workplace”. Vocations and Learning,
(3), 19-38.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_20 02.pdf
Wärvik, Gun-Britt, Lindberg, Viveca, & Choy, Sarojni. (2018). “Considerations for the Integration of Students' Experiences”. i S. Choy, G.-B. Wärvik, & V. Lindberg,
Integration of Vocational Education and Training Experiences (Vol. 29), 345-
365). Singapore: Springer.
Öquist, Oscar. (2008). Systemteori i praktiken - konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Fortbildning.
44
Bilaga 1
Mitt namn är Anna Nilsson och jag studerar på Specialpedagogprogrammet, Malmö Universitet. Min bakgrund inom restaurangbranschen och som yrkeslärare på gymnasiet gör att jag är särskilt intresserad av hur vi kan utveckla kontakten mellan lärare och handledare så att eleverna när de mål som finns i den utbildning de läser.
På gymnasiets nationella yrkesprogram ingår minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL. På lärlingsprogrammen ska minst halva utbildningen vara APL. Eleven är då på en arbetsplats utanför skolan. Beroende på vilket program eleven går, kan det vara på till exempel en bilverkstad, restaurang, frisörsalong eller vårdavdelning på sjukhus. När eleven är på APL läser den kurser och har kursmål som ska uppfyllas. Mitt examensarbete handlar om informationen handledare får av lärare inför elevers arbetsplatsförlagda lärande. För att ta reda på detta kommer jag att intervjua handledare från olika yrkesområden och yrkeslärare från olika program.
Din anonymitet garanteras. Ditt namn och din arbetsplats namn kommer inte att anges i arbetet. I arbetet kan jag komma att skriva ut citat från intervjuerna men de kan inte kopplas till den intervjuade.
Önskar du ytterligare information kan du kontakta mig på xxx-xxxxx eller mejla på xxxx@xxx.xx.
Min handledare på Malmö Universitet är Ola Fransson. Han nås på telefon xxx-xxxxx eller på mejlen xxx@xxx.xx
Vänligen, Anna Nilsson
45
Bilaga 2
Intervjuguide Frågor till handledare
• Vilken information om eleven brukar du få?
• En del elever har extra anpassningar i skolan. Får du reda på detta? o Följdfråga: hur får du reda på det (muntligt, skriftligt) • Efterfrågar du information om extra anpassningar?
• Vilka skolor brukar du få elever från? Frågor till lärare
• Vad brukar du berätta för handledaren om eleven inför APL? o Följdfråga: vet du vad du får berätta för handledaren?
• Elever som är i behov av extra anpassningar – får handledare information om det? o Följdfråga: hur förmedlar du informationen? (muntligt, skriftligt…) • Tycker du att handledare generellt kan ge elever extra anpassningar? • Vilken roll har specialpedagog i arbetet med APL?