Utifrån tidigare forskning och vår studie är det uppenbart att det bör bedrivas fortsatt forskning i ämnet. Att ändra ett befintligt system är trögt och därför behövs det ytterligare information och forskning som underlättar utvecklingen. Idag arbetar en rad instanser med att ta fram material för skolor som arbetar med elever som har svenska som andraspråk.
I Skolverkets (2013a) ”Nyanlända elever i fokus” beskrivs de olika insatser som nu görs för att skapa bättre och gemensamma förutsättningar för nyanlända elever. Skolverket arbetar nu med att ta fram ett gemensamt kartläggningsmaterial så att alla skolor får samma stöd att planera sin undervisning för nyanlända elever. Underlaget ska också ligga till grund för vilken årskurs och skolform eleven ska placeras i.
Vidare ska Skolverket (2013a) ta fram ett bedömningsmaterial som ger läraren stöd i sin bedömning av elevens språkutveckling. Detta är även något som Boyesen (2006) har utarbetat i Norge, och som kommer att översättas till svenska. I nuläget är det endast de stora
språkgrupperna som är aktuella för översättning. Vi har också fått kännedom om att Eslövs kommun håller på att arbeta fram ett utredningsmaterial utarbetat just för andraspråkselever. Ett förslag till vidare forskning i ämnet är att undersöka om nyanlända läs- och skrivsvaga elever blir hjälpta av specifikt riktat språkstöd utanför den ordinarie gruppen eller de med tanke på att de är nyanlända hade varit bättre hjälpta i en större gemenskap.
Ett ytterligare förslag på forskning är hur det arbetas på skolorna med samarbetet mellan olika yrkeskategorier och hur det är organisatoriskt upplagt.
Referenser
Abrahamsson, Niclas (2011). Andraspråksinlärning.Lund: Studentlitteratur. Abrahamsson, Niclas & Bylund, Emanuel (2012). Andraspråksinlärning och
förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext. I K. Hyltenstam, M. Axelsson & C. Linberg (red) Flerspråkighet- En forskningsöversikt. Stockholm. Vetenskapsrådet 5: 2012.
Abrahamsson, Tua& Bergman, Pirkko (2004). Bedömning av språkfärdigheten hos andraspråkselever. Hyltenstam, & Lindberg, (red) Svenska som andraspråk – forskning,
undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, Monica (2012). Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren.Hyltenstam ,Axelsson, & Lindberg, (red) Flerspråkighet- En forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet 5: 2012.
Axelsson, Monica (2013). Flerspråkighet och lärande. I K. Hyltenstam, & C. Lindberg, (red)
Svenska som andraspråk – forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010).Barn utvecklar sitt språk, Lund: Studentlitteratur. Boyesen, Liv (2006). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Bjar Louise. (red) Det
hänger på språket! Danmark: Studentlitteratur.
Björck-Åkesson, Eva (2007). Specialpedagogik – Ett kunskapsområde med många
dimensioner. Reflektioner kring specialpedagogik- sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie5:2007.
Carlström, Margareta (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. Ericsson, Birgitta (red) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Falk Rodén, Anna & Nordström, Sara (2010). Åldersreferenser för TROG-2 på svenska för
flerspråkiga elever i årskurs 7 och 8. Lund: Lunds Universitet.
Fridolfsson, Inger (2011). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Frylmark, Astrid (2012). Testbatteriet, Språk- och minnesprov. www.nyponforlag.se Gibbons, Pauline (2006).Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010).Språkinriktad undervisning, En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hedman, Christina (2009). Dyslexi på två språk, en multipel fallstudie av spansktalande
ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Stockholms universitet.
Hjörne, Eva (2011). Livet i en särskild undervisningsgrupp. I A-L Eriksson Gustavsson, K. Göransson, & C. Nilholm (red.), Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth ( 2010). Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga. I Britta Ericson, (red) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth & Milani, Tommaso M (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar, modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning. I K.
Hyltenstam, M. Axelsson & C. Lindberg (red.), Flerspråkighet- En forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet 5: 2012.
Håkansson Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, Gisela & Norrby, Catrin (2010). Introduktion till sociolingvistik. Stockholm: Norstedts.
Jacobson, Christer (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift.
Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2012). Låt språket bära, genrepedagogik i
praktiken, Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Johansson, Magnus (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Malmö: Institutionen för urbana studier Malmö högskola.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan (2011). Kvalitativ analys- exemplet fenomenografi. Linköping: Linköpings universitet.
Lilja, Sally (2000). Den mångkulturella skolan. Ideal kontra verklighet. Göteborg: Göteborgs universitet.
Lgr 11, Läroplan för grundskolan, www.skolverket.se.
Malm, Morit (u.å). Alfabetisering i grundskolans årskurs 7-9, Prelitterata elevers väg till
läsning, skrivande och kunskapsutveckling.www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-
fr%C3%A5gor/nyanl%C3%A4nda/det.
Myndigheten för skolutveckling (2003).Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på
forskning och beprövad erfarenhet.
Nilholm, Claes & Alm, Barbro (2011). Lärarna är också snälla, dom gör så gott dom kan. I A- L. Gustavsson Eriksson, K. Göransson, & C. Nilholm, (red) Specialpedagogisk verksamhet i
grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, Mikael & Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I K. Hyltenstam, & I. Lindberg, (red) Svenska som andraspråk – forskning, undervisning och
samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Pienemann, Manfred (1998). Language Processing and Second Language Development:
Development Processability Theory, Amsterdam: John Benjamins.
Rosenqvist, Jerry (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. Reflektioner
kring specialpedagogik- sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna.
Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.
Salameh, Eva-Kristina (2003). Språkstörning upptäcks senare hos tvåspråkiga barn. Lund: Lunds Universitet, Medicinska Fakulteten.
Salameh, Eva-Kristina (2012). Flerspråkighet i skolan. Språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Samuelsson, Stefan (2006). Skriftspråklig utveckling och dyslexi, Bjar, Louise (red) Det
hänger på språket. Danmark: Studentlitteratur.
Samuelsson, Stefan (2011). Beteendegenetisk läs- och skrivforskning. Samuelsson, Stefan m.fl. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur. Skollagen (2010:800) med lagen om införande av skollagen (2010:801). Vällingby: Nordstedst Juridik AB.
Skolverket (2013a). Nyanlända elever i fokus.
Skolverket (2013b).Studiehandledning på modersmål – att stödja kunskapsutvecklingen hos
flerspråkiga elever.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken, bland plugghästar och fusklappar. Finland: Nordstedts förlag.
Stukát, Staffan (2008). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Tetler, Susan & Langager, Sören (2009). Specialpedagogik i skolen. Köpenhamn: Gyldendals lärarbibliotek.
Tetler, Susan, Ferguson, Dianne L, Baltzer, Kirsten & Boye, Connie (2011). Inkluderat i
skolens läringsfällesskab.Fredikshavn: Dafolo.
Vetenskapsrådet (u.å).Forskningsetiska principer inom humanistiskt-
samhällvetenskapligforskning, www.Codex.vr.se/texts/HFSR.pdf.
Vygotskij, Lev Semenovich (1978). Mind in Society: the development of Higher
Psychological Process, United states of America: Harvard university press.
Wetso, Gun-Marie (2011). Pojken med tidningarna. I A-L Gustavsson Eriksson,
K.Göransson, & C. Nilholm, (red.), Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/Funktionsnedsattningar/Las--och-skrivsvarighet. www.lul.se.
Bilaga I
Intervjufrågor
Vad gör ni/hur jobbar ni med de elever som ni misstänker har läs- och skrivsvårigheter innan ni kan utreda dessa?
Vad får en att misstänka att eleven har läs- och skrivsvårigheter? Hur långt ska eleven ha kommit i sin språkutveckling för att ni ska misstänka läs- och skrivsvårigheter?
Hur märker ni skillnad på andraspråksproblematik och läs- och skrivsvårigheter? Hur utreder man?
Vilka tester används? Varför används dessa? Hur och varför används modersmålsläraren?
Bilaga II
Vi, Katarina Hansson och Charlotta Nilsson, skriver den här terminen vårt examensarbete vid speciallärarprogrammet på Malmö högskola. Vårt arbete kommer att handla om läs- och skrivsvårigheter hos andraspråkselever och hur det går till när man kartlägger dessa elever. För att undersöka detta kommer vi att genomföra ett antal intervjuer med några
speciallärare/specialpedagoger och några lärare i svenska som andraspråk.
I samband med våra intervjuer tar vi hänsyn till de forskningsetiska principer som gäller för svensk forskning. Dessa principer innebär att du kommer att få information om
undersökningens syfte, du deltar frivilligt och har när som helst rätt att avbryta din
medverkan, du kommer att vara anonym, och de uppgifter som samlas in kommer endast att användas för studiens syfte.
Vi är tacksamma för att du ställer upp och bidrar till att vi kan genomföra vår undersökning! Vid frågor får ni gärna kontakta:
Katarina Hansson Charlotta Nilsson
Jag ger mitt medgivande att delta i er studie