I arbetet med vår uppsats får vi ta del av några pedagogers berättelser kring hur de anser att de arbetar med elever i pragmatiska svårigheter i lärandemiljön. Vidare forskning på området kan vara att få ta del av hur eleverna upplever stöttningen i lärandemiljön. Vi menar att det är intressant att se om elevernas upplevelser stämmer överens med det pedagogerna berättar. Ett annat perspektiv som är intressant att ta del av är hur föräldrar uppfattar stöttningen som deras barn får. Upplever föräldrarna någon skillnad i barnens språk- och samspelsutveckling till följd av relevant stöttning?
Ett annat förslag på vidare forskning är att följa upp de elever som gått på språk- och kommunikationsskolan (F-5) och se hur de klarar sig i högstadiet där kunskapskraven är högre och där relationerna är fler.
49
Referenser
Ahlberg, Ann (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk
Forskning i Sverige, Årg, 12 (Nr 2), s. 84-95.
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik – Ett kunskapsområde i utveckling. I Nilholm, Claes & Björk-Åkesson, Eva (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik - sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 66-85). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Ahlberg, Ann (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik och Epilog. I
Specialpedagogisk forskning – En mångfasetterad utmaning (s. 9-28, 341-346).
Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, Ulla (2007). Situation för samspel. En studie om en elevs delaktighet i
skolarbetet. Göteborgs Universitet.
Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? Göteborg Studies in Educational Sciences 248. Göteborgs Universitet.
Baxendale, Janet, Lockton, Elaine, Adams, Catherine & Gaile, Jacqueline (2013). Parent and teacher perceptions of participation and outcomes in an intensive communication intervention for children with pragmatic language impairment. International Journal
of Language & Communication Disorder. Vol. 48, No. 1, pp. 41–53.
Bishop, Dorothy V.M. (1997). Uncommon understanding. Development and disorders of
language comprehension in children. East Sussex: Psychology Press.
Bishop, Dorothy V.M. (2000). Pragmatic language impairment: A correlate of SLI, a distinct subgroup, or part of the autistic continuum? I Bishop, Dorothy V.M. & Leonard, Laurence B. (Red.), Speech and language impairments in children: Causes,
characteristics, intervention and outcome (s. 99-113). East Sussex: Psychology
Press.
Bruce, Barbro (2006). Språkliga svårigheter hos skolbarn. I Bjar, Louise (Red.), Det
hänger på språket! (s. 349-371). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro (2014-09-26). Pragmatik. Eriksberg. Konferensbidrag. Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Cole Michael (1996). Cultural psychology – a once and future discipline. Cambridge, Massachusetts: The Belknap Press of Harvard Univeristy Press.
50
Dysthe, Olga (2003). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande och Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I Dialog, samspel och
lärande (s. 7-27, 31-74). Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, Annika (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Ingemar, Persson, Bengt & Rosenqvist (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber.
Fejes, Andreas & Thornberg Robert (2009). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Goodyer, Ian M. (2000). Language difficulties and psychopathology. I Bishop, Dorothy V.M. & Leonard, Laurence B. (Red.), Speech and language impairments in children:
Causes, characteristics, intervention and outcome (s. 227-244). East Sussex:
Psychology Press.
Hansson, Kristina (2010). Att bedöma barns språk och kommunikation. I Bjar, Louise (red.), Barn utvecklar sitt språk. (s. 193-213). Lund: Studentlitteratur.
Hayes, Dervla (2013). The use of promting as an evidence-based strategy to support children with ASD in school settings in New Zealand. Kairaranga. Vol. 14, Issue 2, pp. 52-56.
Hundeide, Karsten (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning – Framgångsfaktorer
i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003). Relationskompetens – i pedagogernas värld. Stockholm: Liber.
Linell, Per (1982). Människans språk. Malmö: Gleerups.
Morgan L. David (1998). The focus group guidebook. – Focus group kit 1. Thousand Oaks, California: Sage Publications.
Morgan L. David (1998). Planning focus groups – Focus group kit 2. Thousand Oaks, California: Sage Publications.
Nettelbladt, Ulrika (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn Pragmatik –
teorier, utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Nettelbladt, Ulrika & Reuterskiöld Wagner, Christina (2003). När samspelet inte fungerar – pragmatisk språkstörning. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (Red.), Barn utvecklar
51
Nettelbladt, Ulrika & Salameh Eva-Kristina (2007). Språkutveckling och språkstörning
hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik – Vilka är de grundläggande perspektiven?
Pedagogisk Forskning i Sverige, Årg, 10 (Nr 2), s. 124-138.
Rausch, Marilyn J. (1998). Analyzing and reporting focus group results. I Krueger Richard A. Analyzing & reporting focus group results – Focus group kit 6, p. 94-95. Thousand Oaks, California: Sage Publications.
Rosenqvist, Jerry (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk
Forskning i Sverige, Årg, 12 (Nr 2), s. 109-118.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockall, Nancy (2011). Cooperative groups: engaging elementary students with
pragmatic language impairments. Teaching Exceptional Children. Vol 44, nr. 2, pp. 18-25.
Säljö, Roger (2013). Lärande & kulturella redskap – Om lärprocesser och det kollektiva. Stockholm: Norstedts.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev S (1978). Mind in society – The development of higher psychological
processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Vygotskij, Lev S (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Von Wright, Moira (2000). Vad eller Vem? – En pedagogisk rekonstruktion av G. H.
Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Wertsch, James (1991). Voices of mind – A sociocultural approach to mediated action. Cambridge, Massachusetts: Harvard Univeristy Press.
Wibeck, Victoria (2000). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper – Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Wood, David, Bruner, Jerome S. & Ross, Gail (1976). The role of tutoring in problem solving. Child Psychol. Psychiat. Vol. 17, pp. 89-100.
52
Bilaga 1
Information om svårighet inom pragmatik (social kommunikation)
Fritt taget från Bruce samt Nettelbladt och Reuterskiöld-Wagner
Svårigheter inom pragmatiken (social kommunikation) innebär problem med att använda språket på ett lämpligt sätt i en viss situation. Symptom på pragmatiska svårigheter är följande:
- att barnet bryter samtalsregler till exempel börjar prata utan ”varsel” - att barnet ofta vägrar att svara
- att det förekommer så kallad ämnesglidning, det vill säga att samtalet till synes okontrollerat driver iväg
- att barnet ger till synes irrelevanta kommentarer, så kallat ”god dag yxskaft”-svar - att barnets tal är påfallande långrandigt eller övertydligt, det vill säga barnet talar om
sådant som är självklart för samtalspartnern
- eller det motsatta, att barnet ger för lite information och tar för givet att samtalspartnern förstår
- barnet har svårt med kunna sätta sig in i hur en annan person tänker och att ta dennes perspektiv i samtalet
Det är den situationsanpassade språkförståelsen alltså samtal i en viss situation som kan leda till problem inom pragmatiken. Speciellt problematiskt kan det vara för barnet att förstå samtal i grupp där det finns samtidigt tal och ovidkommande ljud. Barnet har ofta svårt att förstå skämt eller ironi och tolkar ofta det sagda bokstavligen till exempel vilket underbart väder (när det ösregnar). Vidare kan barnet ha svårt att förstå bildspråk - äta som en häst, hungrig som en varg samt underförstådd mening - maten är på bordet, klockan är mycket.
Frågor:
Känner du igen ovan beskrivna svårigheter hos någon elev som du har eller som du har haft? Fundera på ett fall (case) där du känner igen ovan beskrivning. Tänk efter i vilka situationer du uppmärksammade svårigheterna och hur svårigheterna yttrade sig hos eleven?
Vilka strategier användes för att stötta eleven? Från dig och/eller från skolan?
Vilken betydelse anser du att du hade för elevens utveckling inom språk och samspel? Fanns det någon hjälp för dig att få i detta arbete?