I vår studie har vi följt barn/elever från förskolan till årskurs 4. Det hade varit intressant att komplettera undersökningen med de ämnesprov de kommer att göra i åk 6 för att se om resultaten blivit annorlunda. De utvärderingar som gjorts på TRAS är genomförda i Norge. Det hade varit intressant med en studie kring materialet ur svensk synvinkel då det är ett vanligt förekommande material i svenska förskolor.
Konklusion
Vi kan i vår undersökning inte se en tydlig prediktion av framtida läs- och skrivsvårigheter med hjälp av TRAS. Detta kan ha flera orsaker. En av orsakerna kan vara att de TRAS- observationer vi har med i vårt arbete, är de första som gjordes i kommunen. Eftersom materialet var nytt för pedagogerna måste vi räkna med en viss felmarginal på båda hållen. En annan orsak kan vara att eleverna som visade brister i TRAS bara har varit sent utvecklade. En tredje orsak kan vara att de elever som når målen i TRAS men inte når målen i ämnesproven har en specifik läs- och skrivsvårighet som upptäcks först när barnet ska lära sig läsa och skriva. Vi har inte tagit hänsyn till att det finns elever som har diagnoser av olika slag eller har ett annat modersmål.
Vi noterar att det inte hänt så mycket nytt kring den språkliga medvetenheten sedan Lundberg publicerade sin artikel 1988. Med dessa kunskaper kring språkutveckling och införandet av dokumentation i förskolan, borde observationsmaterial som TRAS vara överflödiga. Enligt Skolverket (2008) är TRAS ett vanligt material som används en hel del av förskolor som diagnosmaterial. Vår bedömning är att TRAS är ett värdefullt material under förutsättning att det används enligt författarnas intentioner och där specialpedagogerna har en kvalitetssäkrande roll. När bedömningen av enskilda barn används för att utveckla verksamheten ser vi att det kan ge resultat på både kort och lång sikt. Däremot har det för oss blivit mycket synligt att kunskapen kring barnens behov inte tas tillvara vid övergången mellan förskola och förskoleklass och vidare upp i skolåren. Detta har gett oss ett mera kritiskt förhållningssätt till generella kartläggningar utan tydligt syfte. Vet vi inte vad orsaken till kartläggningen är och vad vi skall använda underlaget till blir problemet lätt elevens istället för att utveckla verksamheter för alla elever. Att använda all den kunskap vi har och därigenom skapa väl genomtänkta åtgärder kan då bli ett värdefullt underlag till den kvalitetssäkring av verksamheten som Skolverket vill se framöver. Då blir bedömning ett stöd för både elevens och verksamhetens utveckling. Genom tidig kartläggning med exempelvis TRAS och med en specialpedagog som är delaktig i det språkstimulerande arbetet, samt pedagoger som samarbetar över stadiegränser ser vi att detta är fullt möjligt.
Referenser
Aneer, Lillemor (2010) Kunskap och bedömning- etiska ställningstagande. I R. Helldin & B. Sahlin (red) Etik i specialpedagogisk verksamhet. (s 155 – 174) Lund: Studentlitteratur. Bruce, Barbro (2007) Problems of language and communication in children: Identification
and intervention. (Doctoral Dissertation Series, 14). Lund: department of Logopedics, Phoniatrics and Audiology, Clinical Sciences, Lunds University.
Bruce, Barbro (2010). Bokstavsbarnen och bokstäverna I L. Bjar & C. Liberg (red.) Barn utvecklar sitt språk. (s 255-278) Lund: Studentlitteratur.
Byrne, Brian, Samuelsson, Stefan, Wadsworth, Sally, Hulslander, Jaqueline, Corley, Ropin, Dwefries Johan C, Quain Peter, Willcutt, Erik G, & Olson, Richard K. (2007)
Longitudinal twin study of early literacy development: preschool through Grade 1. Reading and Writing 20: s 77-102.
Cox Eriksson, Christine (2010). Läs- och skrivpedagogisk forskning vid Stockholms universitet – Specialpedagogiska institutionen. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 15 (2), s 13.
Davidsen, Hilde Skaar, Löge, Inger Kristine, Lunde, Olav, Reikerås, Elin & Dalvang, Tone (2008). Handledning till MIO Matematiken – Individen – Omgivningen Varberg: Argument.
Espenakk, Unni, Frost, Jörgen, Klepstad Faerevaag, Margaret, Horn, Erna, Löge, Inger Kristine, Solheim, Ragnar Gees, Hansen Wagner, Åse Kari & Paulsson, Anna (2013) TRAS, Observation av språk i dagligt samspel. Helsingborg: Nypon förlag.
Franzén, Lena (1997) Diagnostisering av elever med läs- och skrivsvårigheter. Solna: Ekelunds förlag.
Frost, Jörgen, Madsbjerg, Sigrid, Niedersö, Jan, Olofsson, Åke & Möller Sörensen, Peer (2005). Semantic and Phonological Skills in Predicting Reading Development: From 3- 16 Years of Age. Dyslexia. 11 s 79-92.
Frost, Jörgen, Klepstad Faerevaag, Margeret, Horn, Erna & Espenakk, Unni (2013) Vad är TRAS och hur används det. I U. Espenakk, J. Frost, M. Klepstad Faerevaag, E. Horn, I K.
Löge, R G. Solheim, Å K. Hansen Wagner & A. Paulsson. TRAS, Observation av språk i dagligt samspel. (s 17-31) Helsingborg: Nypon förlag.
Furnes, Bjarte & Samuelsson, Stefan (2011) Phonological awareness and rapid automatized naming predicting early development in reading and spelling: results from a cross- linguistic longutudianl study. Learning and individual differences. (21), I, s 5-96
Hansen Wagner, Åse Kari (2013) Ordproduktion. I U. Espenakk, J. Frost, M. Klepstad Faerevaag, E. Horn, I K. Löge, R G. Solheim, Å K. Hansen Wagner & A. Paulsson. TRAS, Observation av språk i dagligt samspel. (s 149-162) Helsingborg: Nypon förlag.
Hart, Betty & Risley, Todd R. (2005) Meaningful differences in the everyday experience of young American children. Baltimore-London-Sidney; Brooks Publishing Co.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1996) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Horn, Erna (2013) TRAS för åldersgruppen 0-2 år. I U. Espenakk, J. Frost, M. Klepstad Faerevaag, E. Horn, I K. Löge, R G. Solheim, Å K. Hansen Wagner & A. Paulsson. TRAS, Observation av språk i dagligt samspel. (s 41-54) Helsingborg: Nypon förlag.
Horn, Erna, Espenakk, Unni, Ottem, Ernst & Solheim, Ragnar Gees (2013) Utvärdering av TRAS, I U. Espenakk, J. Frost, M. Klepstad Faerevaag, E. Horn, I K. Löge, R G. Solheim, Å K. Hansen Wagner & A. Paulsson. TRAS, Observation av språk i dagligt samspel. (s 33-40) Helsingborg: Nypon förlag.
Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1997) Dyslexi. Från teori till praktik. Borås: Natur och Kultur.
Johansson, Maj-Gun & Rockberg, Sonja (1994) Stavning M. Östersund: LPC Läspedagogiskt Centrum.
Johansson, Maj-Gun (2004) LS Klassdiagnoser i Läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet. Stockholm: Psykologiförlaget.
Järpsten, Birgitta & Taube, Karin (2011) DLS Handledning för skolår 4-6. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget.
Klepstad Faerevaag, Margaret (2013) Införandet av TRAS i förskolan. I U. Espenakk, J. Frost, M. Klepstad Faerevaag, E. Horn, I K. Löge, R G. Solheim, Å K. Hansen Wagner &
A. Paulsson. TRAS, Observation av språk i dagligt samspel. (s 177-185) Helsingborg: Nypon förlag.
Krantz, Lena (2012). En studie av tidiga språkliga och kognitiva förmågor och senare läsutveckling Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. 17 (3), s 13-15.
Lundberg, Ingvar, Frost, Jörgen & Petersen, Ole-Peter (1988) Effects of an extensive program for stimulating phonological awareness in preschool children. Reading Reserch Quaterly, volyme 23, No 3, Summer.
Lundberg, Ingvar (2001) Vilken bild är rätt? En enkel klassdiagnos av läsförståelse. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, Ingvar (2007) Bornholmsmodellen Vägen till läsning Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, Ingvar (2011). Vad har vi lärt oss av 35 års forskning om relationen mellan fonologisk medvetenhet och läsinlärning? Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter , 16 (4), s 4-6.
Lundberg, Ingvar & Strid, Anna (2009). Det lönar sig att öva: Effekten av fonologiska lekar i förskoleklass. Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 14 (1), s 9-12.
Lundberg, Ingvar & Strid, Anna (2010). Kan man förutsäga framgång eller misslyckande i läsinlärningen utifrån fonologisk medvetenhet i förskoleklass? Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 15 (2), s 4-6.
Lutz, Kristian (2009) Kategoriseringar av barn i förskoleåldern. Styrning och administrativa processer. (Malmö Studies in Educational Sciences No. 44) Malmö: Holmbergs.
Lyytinen, H, Ahonen, T, Eklund K, Guttorm, T, Kulju P, Laakso, M.-L, Leiwo, M, Leppänen, Lyytinen, P, Poikkeus, A.-M, Richardson, U, Torppa, M & Viholainen, H (2004). Early Development of Children at Familial Risk for Dyslexia – Folow-up from Birth to School Age. Dyslexia. 04 (10), s 146-178.
Magnusson, Eva & Nauclér, Kerstin (1997) Handledning Ordläsningsprov OS 64 och OS120 Meningsläsningsprov SL60 och SL40. Lund: Pedagogisk design.
Myrberg, Mats (2001) Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=791.
Myrberg, Mats (2007) Dyslexi- en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 2:2007. Bromma: Vetenskapsrådet
Nathan, Lis, Stackhouse, Joy, Goulandris, Nata & Snowling, Margaret J (2004) The development of Early Litteracy Skills Amon Children With Speech Difficulties: A Test of the ”Critical Age Hypotehesis” Journal of Speech, Language and Hearing Research, 47 s 377-391.
Ny skollag i praktiken (2011) Stockholm: Svensk Facklitteratur AB.
Palla, Linda (2011) Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. (Malmö Studies in Educational Sciences No. 63) Malmö: Holmbergs.
Partanen, Petri (2007) Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonniers.
Poskiporta,E., Niei, P och Vauras, M. (1999) Who Benefits from Training in Linguistic Awareness in the First Grade, and what Components Show Training Effects? Journal of Learning Disabilities. Sept-Oct 32 (5) s 437-446
Samuelsson, Stefan (2009) Beteendegenetisk läs- och skrivforskning. I Samuelsson (m fl) Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. s 71-88 Stockholm: Natur & Kultur. Scarborough, Hollis (2005) Developmental Relationships Between Language and Reading;
Reconciling a Beautiful Hypothesis With Some Ugly Facts. I H W. Catts & A G. Kamh (Eds) The connection between language and reading disabilities. s 3-22 New Jersey: Lawrence Eribaum Associates, Inc Publishers.
Scarborough, Hollis S (1998) Early identification of children at risk for reading disabilities. Phonological awareness and some other promising predictors. I B K. Shapiro, P J. Accardo & A J. Capute (red), Specific reading disabilities. A view of the spectrum. s 75- 119 Timonium, MD: York Press.
SFS 2010:800. Skollag
Skolinspektionen (2011) Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Kvalitetsgranskning. Rapport 2011:8 Stockholm.
Skolverket (2008) Tio år efter förskolereformen. Nationell utvärdering av förskolan. Rapport 318:2008 Stockholm.
Skolverket (2010) Stödja och styra. Om bedömning av yngre barn. Stockholm.
Skolverket (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm; Fritzes.
Stanovich, Keith E (1986) Matthew effects in reading: some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading research quarterly, 21 (4), 360-406. Stockholms universitet (2013). Språkinterventionsprojekt SPRINT. Tillgänglig på Internet:
http://sprint.ling.su.se/index.php?meny=hem (Hämtat 26.7 2013).
Stukát, Staffan (2011) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Vallberg Roth Ann-Christine (2012) Därför måste vi diskutera bedömning i förskolan. I L. Mathiasson Uppdrag Lärare – en antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar. s 129-135 Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011 Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev S (1934/2010) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. Wahlgren, Lars (2008) SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur.
Wiklund, Christina (2013). Ordförrådets betydelse för läsning Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter. 18 (1), s 24-27.
Åsén, Gunnar & Roth, Ann- Christine Vallberg (2012) Utvärdering i förskolan- en forskningsöversikt. Vetenskapsrådet. Bromma 2012
Bilagor
Bilaga A
Frågor till Förskollärare som arbetar i förskolan och som genomför TRAS
1. Hur länge har du använt TRAS?
2. Vad ger TRAS dig för information? Är det något område som ger dig mer information?
3. Upplever du ett stöd i TRAS, att du hittar elever som har svårigheter som du annars skulle missat?
4. Hur använder du den information som TRAS ger dig? Vilket stöd ger specialpedagogerna mot förskolan dig?
5. Har din syn på barnens språkutveckling förändrats sedan du började använda TRAS
Bilaga B
Frågor till Förskollärare som arbetar i F-klass
1. Hur säker känner du dig på TRAS och vad det testar? 2. Är informationen du får från TRAS värdefull?
3. Har TRAS påverkat ditt arbetssätt? 4. Ja- Hur? Nej- Varför?
Bilaga C
Frågor till specialpedagoger mot förskolan
1. Hur länge har TRAS använts i din kommun?
2. Har TRAS påverkat arbetet i förskolan? På vilket sätt?
3. Ser du någon förändring över tid? Har kvaliteten på observationer förändrats? Har arbetet i förskolegruppen förändrats?
Bilaga D
Hej
Vi, Martina Arnving och Annika Ingelström-Nilsson, arbetar som specialpedagoger. Just nu skriver vi en uppsats på magisterkursen i specialpedagogik vid Malmö högskola. Vi har valt att undersöka om man redan i förskolan kan förutsäga läs- och skrivsvårigheter utifrån de observationer som görs inom TRAS, Tidig Registrering Av Språkutveckling.
Vi har sammanställt resultaten av TRAS på eleverna som idag går i årskurs 5 på våra två skolenheter och jämfört dem med resultaten på de Nationella Proven för årskurs 3. Förutom resultaten vill vi komplettera undersökningen med intervjuer på våra enheter med
Pedagoger vid förskolan
Pedagoger i förskoleklassen
Specialpedagoger inom förskolan
Frågeställningen kommer att skilja sig mellan intervjugrupperna men samtliga kommer att handla om och hur införandet av TRAS har påverkat verksamheten. Samtliga svar är anonyma och de olika skolenheternas svar kommer inte att särredovisas.
Intervjuerna planeras att ske veckorna 24 och 25 och ni kommer att få ta del av frågorna före intervjutillfället så att ni kan förbereda er. Intervjun beräknas ta ca 40min. Ni kommer också att få ta del av resultatet som beräknas vara klart i augusti.
Önskar du ytterligare information får du gärna kontakta
Martina Arnving Annika Ingelström-Nilsson
Tel 0705/626797 Tel 0734/398615
e-post martina.arnving@klippan.se e-post annika.ingelstrom-nilsson@klippan.se
Handledare: Barbro Bruce, Malmö högskola
Bilaga E
Kartläggningar i årskurs 2 och 4
Tabell 13 Elevernas staninevärde vid kartläggning av ordavkodning, H 4
Åk 2 Åk 4
staninepoäng Alla Pojkar Flickor Alla Pojkar Flickor
1 2 2 0 6 3 3 2 4 2 2 6 3 3 3 7 2 5 5 4 1 4 3 3 0 4 1 3 5 7 3 4 7 4 3 6 2 1 1 1 0 1 7 3 1 2 0 0 0 8 1 1 0 0 0 0 9 0 0 0 0 0 0 Totalt 29 15 14 29 15 14
H 4 består av 153 ord. Under en minut läser eleven högt så långt hon hinner. Endast korrekt avlästa ord ger underlag för resultatet.
Tabell 14 Elevernas staninevärde vid kartläggning av läsförståelse i åk 2, Vilken bild är rätt
staninepoäng Alla Pojkar Flickor
1 0 0 0 2 3 2 1 3 4 3 1 4 7 3 4 5 5 2 3 6 6 3 3 7 0 0 0 8 4 2 2 9 0 0 0 Totalt 29 15 14
Vilken bild är rätt är en enkel klassdiagnos av läsförståelse, vilket innebär att eleverna läser en eller två meningar och avgör sedan vilken av fyra bilder som passar till texten. Diagnosen genomförs under en begränsad tid då man vill ”få veta med vilken precision, säkerhet och snabbhet som eleverna kan läsa och förstå hela meningar och mindre texter” (Lundberg 2001, s. 3).
Tabell 15 Elevernas resultat vid kartläggning av läsförståelse i åk 4, SL 40
Meningsläsningsprov SL 40 kartlägger elevens färdigheter att läsa meningar. Eleven läser en eller två meningar och avgör sedan vilken av fem bilder som passar till texten. Diagnosen är tidsbegränsad.
Nivå Alla Pojkar Flickor
A 2 1 1 B 12 6 6 C 3 1 2 D 1 0 1 E 2 2 0 F 9 5 4 Totalt 29 15 14
Tabell 16 Elevernas resultat i kartläggning av ordförståelse i åk 4, DLS 4-6
staninepoäng Alla Pojkar Flickor
1 1 0 1 2 3 0 3 3 8 6 2 4 4 0 4 5 6 5 1 6 5 3 2 7 1 1 0 8 1 0 1 9 0 0 0 Totalt 29 15 14
Ordförståelse DLS 4-6 Eleven läser 40 prövningsord eller uttryck som ingår i en fras. Eleven skall sedan välja vilket av fyra föreslagna ord som betyder samma sak som det angivna ordet.
Tabell 17 Elevernas resultat vid kartläggning av stavning i åk 4, Stavningsprov M
staninepoäng Alla Pojkar Flickor
1 0 0 0 2 1 1 0 3 8 5 3 4 5 3 2 5 11 4 7 6 4 2 2 7 0 0 0 8 0 0 0 9 0 0 0 Totalt 29 15 14
Stavningsprov M består at 36 ord som eleven skall skriva. Läraren läser upp en mening och eleven får sedan veta vilket av orden hon ska skriva.