En hel del forskning och erfarenhet visar att för eleverna är det mer avgörande hur lärare och klasser fungerar, än hur skolan är organiserad på mer övergripande nivåer (Nilholm & Göransson, 2013). Detta resultat är av stor vikt i arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro eftersom klassen och klassläraren/mentorn har en stor betydelse för huruvida eleven vill gå till skolan eller ej, såvida det inte råder annan problematik till grund för skolfrånvaron. Läraren har en central roll i elevens liv, då eleven varje dag i skolan har träffat denne och dess roll är i många fall viktig för eleven. Henry (2007), Kearney (2008) och Malcolm (2003) lyfter fram att lågt humör och depression är den tredje mest bidragande faktorn till problematisk skolfrånvaro och den fjärde bidragande faktorn är oro, ångest och nervositet. Att hantera psykiska problem hör inte till lärarnas uppdrag men de kan tidigt signalera till elevhälsoteamet. Kännedom bland lärare om tidiga tecken på psykiska hälsoproblem och riskfaktorer för skolfrånvaro kan dock hjälpa till att upptäcka elever som behöver specifika ingripanden eller anpassningar (a.a.). Dock anser många lärare, att det inte ingår i deras uppdrag och att de redan har en betungande administrativ arbetsbörda och har möjligheten att välja att vara en viktig del i elevens liv eller inte. Baserat på vad som framkom från intervjun från rektor två så upplevde hon att det kunde vara svårigheter/utmaningar i samarbetet med personal på skolan som inte anser att det ligger i deras uppgift, i deras kärnuppdrag att involvera sig och vara en del i processen under tiden som skolan arbetar med att få tillbaka eleven till skolan. Rektor två menar, att det arbetet är komplext, att lärarens uppdrag är bredare och att samhället förändras där psykisk ohälsa ökar och då kan inte skolan ha ett sådant isolerat tänk längre utan att ju tidigare lärarna och de alla tillsammans tar tag i jobbet med dessa elever, desto mindre arbete blir det i slutänden.
När skolan behandlar fall med elever som har problematisk skolfrånvaro kan det bero på flera orsaker, vilket lärare bör känna till påpekar Kearney (2001) och att elevens beteende sannolikt kommer att upplevas brådskande av föräldrar och skolpersonal. Många olika hypoteser om orsak till problemet behöver diskuteras och stor försiktighet tas under screening och schemaläggningsprocessen för att lyssna på alla relevanta parter och bestämma det sanna brådskande i situationen betonar Kearney (2001). Utifrån den empiri som samlats in från
45
intervjuerna, framkom det att lärare har en möjlighet att frånsäga sitt ansvar om fortsatt kontakt med elever med problematisk skolfrånvaro och därmed blir elevhälsoteamets ansvarsområde. Fortsatt forskning om problematisk skolfrånvaro skulle kunna vara att undersöka fler fenomen, exempelvis hur lärare kan arbeta mer långsiktigt med dessa elever och inte lämna dem ensamma.
46
Referenser
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning, En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Gerhard, Carlbring, Per, Havik, Odd E, Gjestad, Rolf, Nordgreen, Tine (2018) The effectiveness of guided internet-based cognitive behavioral therapy for social anxiety disorder in a routine care setting. Internet Interventions september 2018 13:24-29.
Andersson, Gunvor (2002). Utvecklingsekologi och sociala problem. I Meeuwisse & Swärd (red), Perspektiv på sociala problem, sid. 204. Stockholm: Natur och kultur. Antonovsky, Aaron (2008). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Aspelin, Jonas (2019). Enhancing pre-service teachers’ socio-emotional competence.
International Journal of Emotional Education (11)(1) ss.153 – 168.
Barajas – Eriksson, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013).
Systemiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Bryman, Alan (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Ceci, Stephen J. (2006). Urie Bronfenbrenner (1917–2005). American Psychologist, Vol. 61 Issue 2, p173-174.
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Eriksson, Malin, Ghazinour, Mehdi & Hammarström Anne (2018). Different uses of Bronfenbrenner’s ecological theory in public mental health research: what is their value for guiding public mental health policy and practice? Social Theory & Health,
(16)(4), pp. 414-433.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Ferguson, Reid A, Sung, Justin, McKelvie, James (2018). New Zealand childhood ocular trauma study: Analysis of 75 601 cases of ocular injury from 2007 to 2016. Clinical
and Experimental Ophthalmology, (47)(6) pp. 718-725.
Fish, Jillian & Syed, Moin (2018). Native Americans in Higher Education: An Ecological Systems Perspective. Journal of College Student Development 59(4):387–403.
Helle, Hedegaard (2012). Motivation: Motivationsteorier & praktisk tillämpning. Malmö: Liber.
47
Hendron, Marisa; Kearney, Christopher A. (2016) School Climate and Student Absenteeism and Internalizing and Externalizing Behavioral Problems. Children &
Schools: v38 n2 pp.109-116.
Ingul, Jo Magne & Nordahl, Hans M (2013). Anxiety as a risk factor for school absenteeism: what differentiates anxious school attenders from non-attenders?
Annals of General Psychiatry. Vol. 12 Issue 1, pp. 25-33.
Jakobsson, Ulf (2008). KASAM-instrumentets utveckling och psychometriska egenskaper — en översikt. Vård i Norden. 28(1):53–55.
Johansson, Katarina (2018). Problematisk skolfrånvaro: Ungdomars egna berättelser om
vägen till hemmavarande. Högskolan Väst: Institutionen för individ och samhälle, Avd. för utbildningsvetenskap och språk.
Karlsudd, Peter (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering.
Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, Nr 6
Kearney, C.A. (2001). School refusal behavior in youth: a fundamental approach to assessment and treatment. Clinical Case Studies, (1)(1) pp. 67-80.
Kessler, R.C., et al. (2007). Lifetime prevalence and age-of-onset distributions of mental disorders in the World Health Organization’s World Mental Health Survey Initiative.
World Psychiatry (6)(3): 168–176.
Krieger, N. (2001). Theories for social epidemiology in the 21st century: An ecosocial perspective. International Journal of Epidemiology, 30: 668–677
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin, (2013) Inkluderande undervisning – vad kan man
lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten: Skriftserie nr 3. ss.6-90.
Malmö högskola och Mälardalens högskola.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”– Vad betyder det
och vad vet vi? Forskning i Fokus nr 28, Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, Claes (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Reiss, David (1981). The Family’s Construction of Reality. Camebridge, Mass. Harvard University Press. Journal of Marriage and Family. 44(3):816–817.
48
Skolinspektionen (2016). Omfattande ogiltig frånvaro i Sveriges grundskolor. Stockholm: Skolinspektionen. Myndigheten för skolutveckling.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (reviderad 2019). Nordstedts: Stockholm.
UNICEF, 2009, artikel 28.
Utbildningsutskottets betänkande 2015/16:UbU19. Tilläggsbelopp för särskilt stöd till barn och elever: 1-13.
Whiteford, H.A., L. Degenhardt, J. Rehm, A.M. Baxter, A.J. Ferrari, H.E. Erskine, F.J. Charlson, R.E. Norman, A.D. Flaxman, N. Johns, R. Burstein, C.J.L. Murray, and T. Vos (2013). Global burden of disease attributable to mental and substance use disorders: Findings from the Global Burden of Disease Study 2010. Lancet 382: 1575–1586.
World Health Organization (WHO) (2005). Promoting mental health: Concepts,
emerging evidence, practice. Geneva: WHO. Accessed March 7, 2016.
Öquist, Oscar (2011). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia förlag.