Skolans inkludering

Informanterna lyfte fram på den andra frågan: På vilket sätt arbetar skolan med inkludering av

elever som har lång och oroande frånvaro? att arbetet sker i elevhälsoteamen. Deras

arbetsmetoder är utformade av erfarenhet och beprövad erfarenhet baserad på forskning och fortbildning. Deras olika metoder framkom tydligt i resultatet och arbetet kan kopplas till skolans organisation, genom lärarnas yrkesutövning inom det professionella området, som skolutveckling och kompetensutveckling samt påbyggnadskurser i ämnesutveckling för att bredda sina kunskaper inom psykisk ohälsa bland elever (Öquist, 2011). Informanterna hävdade att deras uppdrag var att åter få tillbaka eleven till skolan. De menade att hjälpa inte bara eleven utan även att stötta familjen var viktigt i det profylaktiska arbetet. Men de var alla överens om att målet skulle vara att arbeta framåt och inte fastna i det som varit. Det salutogena perspektivets har stor betydelse i arbetet eftersom det är det som är målet: att arbeta mot hälsobringande livsfaktorer (Jakobsson, 2008) som kan få eleven att återvända till skolan igen. Arbetet i elevhälsoteamen är en stor del i arbetet med oroande frånvaro och skola ett har en särskild frånvarogrupp som kontinuerligt träffas och jobbar profylaktiskt. Specialpedagogiska inriktningar har som första mål, att genom kompensatoriska åtgärder verka för att eleven ska passa in i skolmiljön och den andra inriktningen är att anpassa omgivningen till eleven, enligt Karlsudd (2011).

40

8.2.3 Stödinsatser

Framgångsrika faktorer som efterfrågades i den tredje frågan genom: Vilken form av stöd

eleverna behöver? och samtliga informanter medgav att det har varit att upptäcka frånvaron i

tid och att så snabbt som möjligt förebygga den genom att se till frånvaron utifrån varje individuell elev. Att på ett tidigt stadium uppmärksamma frånvaron och agera menar de samtliga informanter som ingick i intervjuerna. Tidig upptäckt och tidigt ingripande behövs med tanke på den omfattning som uppmätts välden över men det är endast möjligt om länder förebygger och prioriterar psykisk ohälsa (Whiteford, 2013). Kännedom bland lärare om tidiga tecken på psykiska hälsoproblem och riskfaktorer för skolfrånvaro kan dock hjälpa till att upptäcka elever som behöver specifika ingripanden eller anpassningar (Henry, m.fl, 2007). Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr11 har rektor ansvar för att undervisning och att elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver. Behandlingen av elevers beteende med problematisk skolfrånvaro är en utmaning, men som framgångsrikt kan slutföras med en omfattande utvärderingsprocess och en komplex receptbelagd behandlingsstrategi. Dessutom bör terapeuter förbli medvetna om de snabba framstegen inom detta område med respekt för bedömning och behandling, (Kearney 2001). Utifrån vad samtliga informanter angav i intervjuerna, har de sökt stöd och hjälp både och/eller av BUP och HAB men dessvärre utan framgång. Ansvarig personal har därför bett vårdnadshavarna att själva söka hjälp till sitt barn eftersom skolan gång på gång får avslag från både BUP och HAB, vilket de tror beror på överbelastning och krympande kommunresurser. Bronfenbrenners ekologiska system överväger interaktioner inom och mellan de olika systemen som både kan rekommenderas och vara användbara och dessa studier kan vara rekommendationer på vad som fungerar för att förhindra psykisk ohälsa. Därför betonar Eriksson m.fl. (2018) att interaktioner mellan systemen på ett tidigt stadium, kan ge vägledande värdefulla resultat av tidiga offentliga hälsoinsatser och denna användning av teorin erbjuder ett sätt att samtidigt fokusera på de intrapersonliga och miljömässiga faktorer och det dynamiska samspelet mellan dessa faktorer för att fastställa psykisk hälsa.

8.2.4 Framgångsfaktorer

På den fjärde frågan eftersöktes: Vilka faktorer som har varit framgångsrika för dessa elever

för att få tillbaka dem till skolan? och att blicka framåt är något som informanterna i

41

arbeta vidare med elever som har problematisk skolfrånvaro. Några av informanterna poängterade att insatser från skolan kan leda till att eleven återvänder till skolan, får en chans att uppnå målen för att kunna gå vidare. Informanterna medgav under intervjuerna betydelsen av att kontakten mellan skolan och eleven, hur värdefull den verkligen är. Att bekräfta eleven och att skolan, lärarna och klasskamraterna saknar eleven. Det är viktigt att visa omtanke och att inte ge upp, framkom det från samtliga av informanterna. Detta har varit framgångsrikt och elever har kommit tillbaka. Antonovsky (2008) lyfter fram att det har framkommit att professionernas synsätt och bemötande som att de bryr sig om i ett både känslomässigt och delaktigt engagemang gentemot eleverna har givit resultat.

Sammanfattningsvis vill jag summera empirin genom att hävda att psykisk ohälsa är det största skälet till att elever isolerar sig från skolan och detta kan grunda sig i djupgående familjerelaterade problem där eleven har utvecklat sin psykiska ohälsa av de slitningar och negativa följder som kan medföljas av en skilsmässa. När elevens frånvaro blir större och större, är det svårt att återvända på grund av att eleven halkat efter i skolarbetet och det blir även kämpigt att möta kamraternas frågor. Inkludering av eleven sker via arbetet i elevhälsoteamen där diskussioner sker kontinuerligt om hur eleven ska integreras i skolan samt skolans normer och värden diskuteras och förhållningssätt utifrån både en egen, kommunal och statlig handlingsplan. Specialpedagogen har en viktig roll i elevhälsoteamet där de tillsammans har som första mål ska verka för att eleven ska passa in i skolmiljön och den andra inriktningen är att anpassa omgivningen till eleven (Karlsudd, 2011).

Skolan arbetar med att på ett tidigt stadium uppmärksamma frånvaron av eleven och vill sätta in åtgärder så snabbt som de misstänker en längre tids frånvaro av eleven. Dessa insatser kan vara att de har kontinuerlig kontakt med eleven och vårdnadshavare där de talar om att eleven är saknad i skolan. Hemundervisning är en insats men den anpassningen väljer skolan som sist. I första hand försöker skolan anpassa skolgången genom att ge eleven lugnare miljö, antingen i speciella klassrum på skolan eller att undervisningen sker på annat ställe, t ex på biblioteket. Eleven kan även få arbeta via sin dator hemma med hemuppgifter. Det skolan upplevde som största skälet att få tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro, var genom bekräftelse och att de inte gav upp eleven. Arbetet med vårdnadshavarna har varit betydelsefullt men ett ödmjukt bemötande är den framgångsfaktor som skolan upplever har fått eleven att komma tillbaka till skolan.

I ett tidigt skede av studien hade jag avsikten att undersöka huruvida mobbning och kränkande särbehandling kunde vara en underliggande orsak till problematisk skolfrånvaro. Detta framkom dock inte under arbetets gång och därför avfärdade jag den inriktningen.

42

Däremot talar psykisk ohälsa på att något inte står rätt till, detta uttal baserat på att samtliga informanter hävdade att det är ett växande problem bland elever och att det är den största anledningen till att elever inte vare sig kan eller vill komma till skolan.

8.2 Metoddiskussion

Inför detta examensarbete bestämde jag mig för att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning för att på så vis samla in en empiri genom en kvalitativ ansats. Jag tänkte att detta kunde vara en god metod för att få fram det underlag som behövdes till studiens uppbyggnad. En god kvalité grundar sig på hur intervjun genomförs och dess innehåll vilket kan eftersträvas genom att studien genomförs grundligt anser Fejes och Thornberg, (2019).

För att öka reliabiliteten kan en eller flera feltolkningar av frågor och svar utifrån frågeformuläret förekomma både hos informanten eller hos intervjuaren menar Stukát (2001) och även yttre störningar under intervjun. Detta upplevdes dock inte under de samtliga intervjutillfällena, då samma intervjufrågor (se bilaga 4) användes till informanterna. Stukát (2011) anser att det är viktigt, om än svårt, att försöka få ett mått eller en värdering på sin undersöknings validitet. Viktigt är att genom det mätinstrument som används, att täcka det som avses att undersökas och för att på så sätt öka validiteten. Det som skulle kunnat tillföra studien ytterligare material skulle varit om fler informanter varit involverade i insamlandet av empirin. Dessa informanter skulle varit det centrala huvudämnet i arbetet, nämligen elever med problematisk skolfrånvaro. Intressant skulle också varit att sett vilka resultat en kvantitativ undersökning kunde gett, genom att kartlägga olika kommuners statistik gällande elever med oroande skolfrånvaro.