I intervjuerna framkom det från informanterna vilka metoder de använder på respektive skola för att kunna arbeta tillbaka eleven till skolan. Tillvägagångssätt som inte alltid fungerar men som genom beprövad erfarenhet och tillförsiktliga åtgärder används på ett ödmjukt vis. Rektor på skola ett berättar:
- De fördjupade utredningar vi gör kan ibland visa på enkla åtgärder kan göra skillnad, det är superviktigt att göra den fördjupande utredningen för att så nära som möjligt komma fram till orsaken till skolfrånvaron, det är jätteviktigt.
Specialpedagog ett säger att de på skolan har många elever med problematisk frånvaro och att de på den skolan använder begreppet ELOF, det vill säga Elever med Lång Oroande Frånvaro. De har i elevhälsoteamet startat en frånvarogrupp för att få ner antalet elever med långvarig frånvaro och som ska arbeta förebyggande. Rektor ett berättar:
- Vi har ju vårt team, ELOF (elever med långvarig oroande frånvaro), där vi följer en viss handlingsplan och vi har ju en tjej här som jobbar bara med de eleverna som har problematisk skolfrånvaro. De kan träffas på biblioteket eller i stan eller i neutrala miljöer.
På skola två arbetar elevhälsoteamet förebyggande mot frånvaron och specialpedagog två hävdar:
32
- Vi har ju tagit fram vår skolas handlingsplan där vi tidigt så fort något händer, så har vi steg för vad som ska göras. Första steget är då att mentor uppmärksammar, vi skriver efter ett visst antal veckor hur ser frånvaron ut och då följer vi upp det hela tiden med hela elevhäloteamet involverade i alla elevers frånvaro och när de då kommer upp i en viss procent, 10 % så är det samtal hem och vi har sagt redan andra dan att lärarna kan ringa hem och fråga hur eleven mår.
Rektor två bekräftar genom att berätta om samarbetet som sker mellan elevhälsoteamet och lärarna och vad de tillsammans kan göra åt frånvaron. En metod är att fånga eleven så tidigt så möjligt genom att ha kontinuerlig kontakt genom telefonsamtal eller sms där de bekräftar eleven och talar om att eleven är saknad i skolan. Skolsköterskan som är väldigt engagerad i de här eleverna på vår skola har även kört och hämtat eleven till skolan och sedan lämnat efter skolan. Trots extraanpassningar som anordnas i skolan i form av enskilda rum för eleverna så väljer många att inte komma till skolan alls. Specialpedagog två berättar:
- Hemundervisning är vi skyldiga att erbjuda när det gått en viss tid. Vi är ganska flexibla i vårt elevhälsoteam, men vi har t o m kört och hämtat elever och lämnat dem efter skolan. För vi har pratat med föräldrarna som hävdar att barnen inte går in i bilen. Då får vi komma och då har jag och skolsköterskan kört dit, kommit in, pratat, varit positiva, gått ut m eleven till bilen kört till skolan och det har funkat jättebra.
Specialpedagog ett berättar att de arbetar i elevhälsoteam och att skolsköterskan kontrollerar elevernas närvaro och larmar om den sjunker för att så snabbt som möjligt sätta in anpassningar. Hon hävdar att:
- Det viktiga är då att vara så att säga lite ”besvärlig”, att man är på, att mentorn ringer hem och förklarar att vi saknar eleven här och att man bryr sig, visar att man bryr sig och det tycker vi är jätteviktigt och det visar ju forskningen också att man måste vara saknad för att vilja komma tillbaka. Och att vi så tidigt som möjligt ringer hem och tar tag i det här med frånvaron.
När frågan om hemundervisning kommer upp svarar rektor ett att hemundervisning på deras skola är kopplad till sjukskrivning av eleven och att andra regler gäller då. Vid intervjun av specialpedagog ett hävdar hon att hemundervisning inte sker i hemmet utan kan vara på andra ställen som till exempel på ett kommunalt bibliotek och att skolan är skyldig att anordna undervisning och att specialpedagogens arbete ägnar mycket tid till detta.
Rektor två anser att lärare/mentorer ska vara med på de mötena som anordnas, även när eleven inte är närvarande och vara involverade i vad som händer. De håller vi på att försöka förändra lärarens delaktighet men det finns debatter kring lärarnas ansvar, lärarnas
33
arbetsuppgifter som är mer administrativ idag. Så att denna bit är inte helt enkel att få gehör från de fackliga hållen heller. Rektor två fortsätter:
- Och jag vet ju elever som har … där läraren har lagt över hela ansvaret på EHT och sen har de inte hört av sig mer till eleven, de har släppt totalt, hur tror du eleven uppfattar det? Ett svek utan dess like och det har varit ett skäl till att de inte gått till skolan.
7.2.1 Analys av skolans insatser
Informanternas svar om hur skolan arbetar är likvärdiga på det viset att samtliga vill arbeta förebyggande mot problematisk skolfrånvaro. De vill alla ha en plan redo i förebyggande syfte när närvaron i skolan går ner, för att vända tillbaka eleven. Vad som framkom från informanterna så menar de att de fångar upp eleven på ett tidigt stadium genom att bekräfta eleven samt att ringa eleven. Att arbeta förebyggande är även hälsofrämjande och det är viktigt att skolans professioner har ett salutogent både synsätt och förhållningssätt gentemot elever med oroande frånvaro. Därför är det viktigt menar Antonovsky (2008) att arbeta meningsfullt och att detta ska vara drivkraften för att öka förståelsen för lärare och elevhälsoteamets synsätt och bemötande och att de bryr sig om i ett både känslomässigt och delaktigt engagemang. Tidig upptäckt och tidigt ingripande av frånvaro behövs (Whitford, 2013).
Specialpedagog ett lyfter att eleven måste vara saknad för att vilja komma tillbaka och den socioemotionella kompetensen menar Aspelin (2019) är att vara lyhörd och känslig vilket vittnar om en lärares relationskompetens som främst är tillämpad på en – till – en – relation mellan lärare och elev. Denna relationskompetens kan vara betydelsefull för den elev som inte kommer till skolan genom att läraren fortsätter hålla kontakten och med eleven samt engagerar sig och inte helt lämnar över ansvaret på elevhälsoteamet som är knutet till skolan för att sedan vända eleven ryggen helt.
Enligt Bronfenbrenners analysnivå (mesonivå) är elevens interaktion med dess närmiljö viktig och påverkan från skolans lärare och elevhälsoteam kan ha stor betydelse för elevens mående och kan vara en väg tillbaka till skolan (Andersson, 2002). Att känna sig saknad och att skolan bryr sig om eleven är en av Maslows grundläggande behov. Samt lärarens kännedom om elevens möjligheter att få behoven uppfyllda kan hjälpa läraren förstå elevens beteende Hein, 2012). Det framkom från informanterna att samtliga av skolorna arbetar efter sin individuella handlingsplan och de sätter in de anpassningar som de anser eleven behöver. Men behovstrappan kan vara viktig att ha med sig i sin lärarprofession för förståelse och insikt i hur elever med problematisk skolfrånvaro mår, samt kan det väcka nya möjligheter i utformandet
34
av handlingsplaner och extraanpassningar som möter elevens behov för tillfrisknande och tillbakagång till skolan (Hein, 2012).