Med stöd av min undersökning har det framkommit att det finns stora kunskapsluckor kring forskning av barn i ett problemskapande beteende i förskolan. Det saknas evidensbaserad forskning på att existerande metoder faktisk reducerar barns utmanande beteende på sikt och att förebyggande metoder saknas i förskolan. Stora barngrupper ställer andra krav och förutsättningarna för ett individuellt bemötande kräver kunskap och resurser. Studien omfattar bland annat lågaffektivt bemötande och det skulle ha varit intressant att undersöka när och om högaffektivt bemötande är nödvändigt. Förslag på vidare forskning är följande:
- Hur bygger man en förskola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet för att skapa ett förebyggande arbetssätt för barn i behov av särskilt stöd?
- Hur används specialpedagogers kompetens för att bemöta barn i ett problemskapande beteende?
49
-
Hur kan man implementera lågaffektiva strategier i förskolan för att reducera problemskapande beteende hos barn?51
Referenser
Ahlberg, A. (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1 uppl. Stockholm: Liber.
Alexandersson, M. (1994) Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I: Starrin, B. & Svensson P. (red) (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s.111-136). Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Axberg, U. (2007). Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems. Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. [Skövde.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, I. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24(2), 105-112
Greene, R.W. & Ablon, J.S. (2006). Treating explosive kids: the collaborative problem-solving approach. New York: Guilford.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007. Luleå.
Hejlskov Elvén, B. & Hejlskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
52
Hejlskov Elvén, B., Veje, H. & Beier, H.M. (2012). Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet: om annorlunda barn. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur. Johnson, M., Östlund, S., Fransson, G., Landgren, M., Nasic, S., Kadesjö, B., ... & Fernell, E.
(2012). Attention‐deficit/hyperactivity disorder with oppositional defiant disorder in Swedish children–an open study of collaborative problem solving. Acta Paediatrica, 101(6), 624-630.
Kowalik-Olubinska, M. (2012). Education of Children with Learning Disabilities from the Social and Cultural Perspective. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 55, 1243-1249. Kroksmark, T. (red.) (2014). Förskola på vetenskaplig grund. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kurki, K., Järvenoja, H., Järvelä, S., & Mykkänen, A. (2016). How teachers co-regulate children’s emotions and behaviour in socio-emotionally challenging situations in day-care settings. International Journal of Educational Research, 76, 76-88.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
McDonnell, A.A. (2010). Managing aggressive behaviour in care settings: understanding and applying low arousal approaches. Chichester, West Sussex, UK: Wiley-Blackwell. McDonnell, A., Reeves, S., Johnson, A., & Lane, A. (1998). Managing challenging behaviour
in an adult with learning disabilities: The use of low arousal approach. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 26(02), 163-171.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Powell, D., Dunlap, G., & Fox, L. (2006). Prevention and intervention for the challenging behaviors of toddlers and preschoolers. Infants & Young Children, 19(1), 25-35.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. [Stockholm]: Svenska Unescorådet.
Sverige (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Sverige. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer om förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
53
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2009). Learning, theories of learning, and units of analysis in research. Educational psychologist. Vol. 44 Issue 3, p. 202-208.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vujnovic, R. K., Fabiano, G. A., Waschbusch, D. A., Pelham, W. E., Greiner, A., Gera, S., ... & Buck, M. (2014). Preliminary psychometric properties of an observation system to assess teachers' use of effective behavior support strategies in preschool classrooms. Education and Treatment of Children, 37(2), 323-346.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Gothia.
Elektroniska källor:
Emerson, E. (2001). Challenging Behaviour [Elektronisk resurs] : Analysis and Intervention in People with Severe Intellectual Disabilities. Cambridge: Cambridge University Press. Hämtad 2016-12-22.
https://www.cambridge.org/core/books/challenging- behaviour/97128DD44E61D1F29C987248B8C8CB0F
54
Bilagor
Bilaga 1 Frågeguide
1. Beskriv kort om dig själv som förskollärare (ålder, utbildning, erfarenhet). 2. Vad innebär problemskapande beteende hos barn för dig?
- Ge exempel på hur det som skulle kunna gestaltas? - Vad i barnets beteende är det som skapar problem? - När uppstår det problemskapande beteendet?
- I vilka olika situationer upplever du att beteendet blir mer eller minde framträdande?
3. Hur skulle du beskriva att du ser på barn i ett problemskapande beteende?
- Reflekterar du över din syn kring barn i ett probelskapande beteende och i så fall hur?
4. Beskriv ett möte med ett barn i ett problemskapande beteende? - Vilka känslor väcks hos dig i det mötet?
- Vad är det som skapar problem i mötet?
- Kan du se bakomliggande orsaker till varför det problemskapande beteendet uppstår?
5. Vad skulle du säga påverkar dig i mötet med barn i ett problemskapande beteende?
6. Beskriv ett bra möte med ett barn i ett problemskapande beteende? -Vad är det i just det mötet som du tror var framgångsrikt?
-Vad tror du påverkar möjligheterna till ett positivt bemötande?
7. Beskriv ett möte med ett barn i ett problemskapande beteende som varit svårt/ som misslyckades?
-Vad är det i just det mötet som du tror var mindre framgångsrikt? -Skulle du kunna agerat på något annat sätt?
8. Vilka erfarenheter har du av olika strategier eller metoder för att möta barn i ett problemskapande beteende?
55
56
Bilaga 2 Missivbrev/ informationsbrev.
Hej!
Jag heter Charlotte Nilsson och jag läser sista terminen på Specialpedagogprogrammet på Malmö Högskola. Under hösten 2016 kommer jag att skriva mitt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på och bemötande av barn med problemskapande beteende i förskolan.
Det talas mycket om barn i behov av särskilt stöd i dagens samhälle och förebyggande arbete kring det. Tidiga insatser lyfts fram i forskning och allt mer riktas fokus mot förskolan. De senaste två åren har Förskoleförvaltningen i Malmö Stad initierat en satsning kring alla barns rätt till stöd i förskolan. Detta har ökat diskussionen kring barn i behov av särskilt stöd generellt och metodföreläsningar har ökat inom förskolan för att öka beredskapen kring bemötande av utsatta barn.
Jag önskar intervjua er som är legitimerade förskollärare. Ert deltagande är naturligtvis frivilligt och ni kan när som helst avbryta ert deltagande utan motivering. Intervjuerna beräknas ta cirka 45 min och spelas in digitalt för att sedan transkriberas. Ni garanteras anonymitet och materialet kommer att sparas på en säker plats som bara jag har tillgång till och kommer inte användas i andra syften än till min uppsats. Efter godkänd examen kommer materialet att förstöras. Ni väljer själva tid och plats för samtalet som passar er.
Jag hoppas att ni skulle vilja dela med er av era tankar och erfarenheter.
Om ni har ytterligare frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta mig för mer information.
Mail: Mobil:
Med vänlig hälsning Charlotte Nilsson