Enligt Barnkonventionen (UNICEF, 2009) ska barns bästa sättas främst vid allt arbete som rör barn. Genom studien har vi fått kunskap om grund för placering i sexårsverksamhet, men hur vet vi att den blev den bästa för barnet? Vårt förslag till fortsatt forskning är att ta del av barnets perspektiv angående vad som är viktigt att ta hänsyn till vid placering och övergångar. På så sätt kan vi i vårt arbete med placering och mottagande av elever i grundsärskolan vara bättre rustade för att göra ett bra arbete utifrån barnets bästa.
Funderingar har under arbetets gång väckts angående hur en anpassad sexårsverksamhet skulle kunna se ut för barn med IF. Informanterna uttryckte dilemmat med att bryggan mellan förskolan och skolan som förskoleklassen ska utgöra enligt Ackesjö och Persson (2010) saknas. Ytterligare en fråga som skulle vara intressant att få svar på är vad konsekvenserna blir för dessa barn som missar det skolförberedande året. När vi tar emot de här eleverna i grundsärskolan gynnar det oss att ha kunskap om på vilket sätt de har påverkats av detta.
42
Referenser
Ackesjö, H. (2010). Läraridentiteter i förskoleklass. Berättelser från ett gränsland. (Licentiatuppsats). Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet. Hämtad från
http://lnu.divaportal.org/smash/get/diva2:313666/FULLTEXT01.pdf
Ackesjö, H. (2014). Barns övergångar till och från förskoleklass: gränser, identiteter och
(dis-)kontinuiteter. (Doktorsavhandling). Växjö: Linnaeus University Press. ISBN:
9789187427954
Ackesjö, H. (2015). Den komplexa väven. Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Nordisk Barnehageforskning, 11(4), 1–16.
https://doi.org/10.7577/nbf.1323
Ackesjö, H., & Persson, S. (2010). Skolförberedelse i förskoleklass: Att vara lärare-i-relation i gränslandet. Pedagogisk Forskning I Sverige, 15(2/3), 142–163.
Ackesjö, H., & Persson, S. (2014). Barns erfarenheter av sociala gemenskaper i övergångarna till och från förskoleklass. Pedagogisk Forskning I Sverige, 19(1), 5–30.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. (2:a uppl.) Stockholm: Liber
American Psychiatric Association. (2014). Mini-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.
Andersson, A. (2018). Övergång förskola - grundsärskola: samverkan mellan förskola och
grundsärskola med sikte på kommunikation och samspel. (Magisteruppsats).
Kristianstad: Fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1229794/FULLTEXT01.pdf
Augustsson, G. (2012). Akademisk skribent: om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande (2:a [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Chan, W. (2012). Expectations for the transition from kindergarten to primary school amongst teachers, parents and children. Early Child Development and Care, 182(5), 639–664. https://doi.org/10.1080/03004430.2011.569543
Denkyirah, A., & Agbeke, W. (2010). Strategies for Transitioning Preschoolers with Autism Spectrum Disorders to Kindergarten. Early Childhood Education Journal, 38(4), 265– 270. https://doi.org/10.1007/s10643-010-0407-z
Dockett, S., & Perry, B. (2004). What makes a successful transition to school? Views of Australian parents and teachers. International Journal of Early Years Education,
12(3), 217–230. https://doi.org/10.1080/0966976042000268690
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (5:e uppl.).
Stockholm: Wolters Kluwer.
Fabian, H. (2002). Children starting school: a guide to successful transitions and transfers for
teachers and assistants. London: David Fulton.
Fabian, H., & Dunlop, A-W. (Eds.). (2002). Transitions in the early years debating continuity
43
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes, R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s.16-43). (2:a [utök.]. uppl.)
Stockholm: Liber.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning, 17(2-4).
Kienig, A. (2002). The importance of social adjustment for future success. In A-W, Dunlop & H, Fabian (Eds.) Transitions in the early years: debating continuity and progression
for young children in early education (pp.23-37). Routledge.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lago, L. (2014). ”Mellanklass kan man kalla det” Om tid och meningsskapande vid
övergången från förskoleklass till årskurs ett. (Doktorsavhandling). Linköping:
Linköping University.
Lai, Y., & Gill, J. (2019). The benefits and challenges of the integrated programme for children with disabilities in mainstream kindergarten-cum-child care centres in the Hong Kong Special Administrative Region: implications for social change. Early
Years, 39(2), 132–147. https://doi.org/10.1080/09575146.2017.1369937
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordic Studies in Education, 25(01), 16– 35. Retrieved from
https://www.idunn.no/np/2005/01/om_kvalitet_i_kvalitativa_studier
Lillkvist, A., & Wilder, J. (2017). Barns övergångar: förskola, förskoleklass, fritidshem,
grundsärskola och grundskola (1:a uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lofors-Nyblom, L. (2009). Elevskap och elevskapande: Om formandet av skolans elever. (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet. ISBN 978-91- 7264-751-0.
Mayfield, M. (2003). Continuity among early childhood programs: issues and strategies from an international view. (Teaching Strategies). Childhood Education, 79(4), 239–241.
Mcintyre, L., Blacher, J., & Baker, B. (2006). The transition to school: adaptation in young children with and without intellectual disability. Journal of Intellectual Disability
Research, 50(5), 349–361. https://doi.org/10.1111/j.1365-2788.2006.00783.x
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Motion 2017/18:UbU7. Utbildningsutskottets betänkande angående skolstart vid sex års
ålder. Hämtad frånhttps://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/arende/betankande/skolstart-vid-sex-ars-alder_H501UbU7
Nõu, A. (2018). Samverkan under övergångar från förskola till skola för barn med
intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ studie av hur samverkan upplevs av vårdnadshavare, förskolelärare och skollärare. (Masteruppsats). Stockholm:
Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1227920/FULLTEXT01.pdf
44
O’Farrelly, C., & Hennessy, E. (2014). Watching transitions unfold: a mixed-method study of transitions within early childhood care and education settings. Early Years, 34(4), 329–347. https://doi.org/10.1080/09575146.2014.968838
Olsson, M. (2016). Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med ’alla’
barn: En deltagarorienterad studie.(Doktorsavhandling). Malmö: Holmbergs.
Hämtad från https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:951032/FULLTEXT01.pdf
Ozkubat, U., & Ozdemir, S. (2014). A comparison of social skills in turkish children with visual impairments, children with intellectual impairments and typically developing children. International Journal of Inclusive Education, 18(5), 500-514.
doi:http://dx.doi.org/10.1080/13603116.2013.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (1:a uppl.) Stockholm: Liber.
Prop. 2017/18:9. Skolstart vid sex års ålder. Hämtad från https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/proposition/2017/09/prop.-2017189/
Riksarkivet. Nationell arkivdatabas [Elektronisk resurs]. Stockholm: Riksarkivet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2013). Allmänna råd om mottagande i grundsärskola och i gymnasiesärskola. Rapport 13:1335. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018a). Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola samt urval till
gymnasiesärskolans nationella program. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (5:e uppl.) Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?i
d=3975
Skolverket. (2018c). Läroplan för grundsärskolan 2011. Rev. 2018 (4:e uppl.). Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3976
Socialstyrelsen. (2020). Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade
hälsoproblem – Systematisk förteckning, svensk version 2018. Hämtad 2020-02-21
från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-2-6570.pdf
SOU 2004:98. För oss tillsammans: Om utbildning och utvecklingsstörning. Stockholm: Nordstedts.
SPSM. (2012). Utvecklingsstörning, intellektuell funktionsnedsättning. Hämtad den 11 oktober 2019 från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/utvecklingsstorning/
Strnadová, I., Cumming, T., & Danker, J. (2016). Transitions for Students With Intellectual Disability and/or Autism Spectrum Disorder: Carer and Teacher Perspectives. The
Australasian Journal of Special Education, 40(2), 141–156.
45
Szönyi, K., & Söderqvist Dunkers, T. (Red.). (2012). Där man söker får man svar.
Delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Stockholm:
SPSM. ISBN: 978-91-28-00389-6
Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv (2:a uppl.) Stockholm: Norstedt.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Öquist, O. (2018). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat (4:e uppl.) Stockholm: Gothia Fortbildning.
46
Bilagor 1-5
Bilaga 1, Missivbrev