Jag valde att utföra min studie om förskolans miljö och barn med språkstörning för att jag såg att forskning kring hur lärmiljön kan bli tillgänglig för barn med språkstörning fattades. Studiens resultat kan ha fyllt en liten lucka i forskningen, men det finns fler barn med olika funktionsnedsättningar i förskolan som kräver speciella hjälpmedel, förändrad miljö och förändrade förhållningssätt för en mer tillgänglig och utvecklande lärmiljö. Ett förslag på fortsatt forskning skulle kunna vara att göra en studie om tillgänglig lärmiljö i förskolan för barn med autismspektrumtillstånd eller tillgänglig lärmiljö för barn med annat modersmål än svenska.
43
Referenser
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber.
Bruce. B., Ivarsson, U., Svensson. A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (2007). Problems of language and communication in children. Identification and intervention. (Faculty of medicine doctoral dissertation Seriers, 2007:14.) Lund: Lund University.
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Bygdeson-Larsson. K. (2010). "Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt ": Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion. (Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap). Umeå: Umeå Universitet.
Carlberg, Eriksson, E. (2016). Språkstörning – en pedagogisk utmaning. Ett stödmaterial för dig som möter tonårselever. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Dennis, R. Lindsey., Stockhall, N. (2014). Using play to build the social competence of young children with language delays: Practical guidelines for teachers. Early childhood Educ J, 43:1-7. Doi:10.1007/s10643-014-0638-5.
Eriksson Barajas, K., Forsberg. C., & Wengström. Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes. A., & Thornberg. R. (Red).(2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Gjems, L. (2012). Teaching in ECE: Promoting children´s language learning and cooperation on knowledge construction in everyday conversations in kindergarten.
Teaching and teacher education, 29 (2013) 39-45.
Hagberg, A. (2017). Date lärmaterial. FSK. Halmstad: Handikappförbunden.
Kvale. S., & Brinkmann. S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Persson, P. (2016). Tillgängliga lärmiljöer för barn och elever, pedagoger och
44
and School Leaders. One way towards inclusion (Master´s thesis). Malmö: Lärande
och samhälle. Skolutveckling och ledarskap: Malmö Högskola.
Sandström, M., Nilsson, L., Stier, J. (2015). Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan för förskolan: Lpfö, reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013). Vad är förskola? Hämtad 2017-04-09, från https://www.skolverket.se/skolformer/karta-over-utbildningssystemet/forskola SOU 2016:46. Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i
utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Stockholm: Wolter Kluwer Sverige AB.
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012). Tillgänglighetsmodell. Hämtad 2017-03- 26, från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/tillganglighetsmodell/
Specialpedagogiska Skolmyndigheten. (2016). Vad är en språkstörning. Hämtad 2017- 04-09, från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/vad-ar-en- sprakstorning/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2016). Tecken som AKK. Hämtad 2017-04-25, frånhttps://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-
kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/manuell-och- kroppsnara-akk2/tecken-som-akk/
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensk författningssamling. mål 2007:638. Specialpedagogexamen.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Tufvesson, C. (2007). Concentration difficulties in the school Environment – with focus on children with adhd, autism and down’s syndrome. (Doctoral dissertation, Environmental and Energy Systems Studies). Lund: Lund University.
Tufvesson, C. (2015). Kartläggning. Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Förskola. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tufvesson, C. (2016). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Handledning. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
45
1177 Vårdguiden. Region Skåne. (2016). Språkstörning hos barn. Hämtad 2017-03-18, från https://www.1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Sprakstorning-hos-barn/
46
Bilaga 1
Intervjuguide
Tillgänglig miljö för barn med språk –och talsvårigheter. 1. Bakgrundsfråga
Berätta om din arbetslivserfarenhet och om ditt arbete idag? 2. Tillgänglighet
Resonera kring vad begreppet tillgänglighet generellt betyder för dig. 3. Språk –och talsvårigheter
Resonera kring vad begreppen språk –och talsvårigheter betyder för dig. 4. Fysisk miljö
Vad är den fysiska lärmiljön för dig?
Vad innebär tillgänglighet i den fysiska miljön för dig?
Hur tänker du om den fysiska miljön och barn med språk –och talsvårigheter? 5. Social miljö
Vad är den sociala lärmiljön för dig?
Vad innebär tillgänglighet i den sociala miljön för dig?
Hur tänker du om den sociala miljön och barn med språk –och talsvårigheter? 6. Pedagogisk miljö
Vad är den pedagogiska miljön för dig?
Vad innebär tillgänglighet i den pedagogiska miljön för dig?
Hur tänker du om den pedagogiska miljön och barn med språk –och talsvårigheter? 7. Samspel och utveckling
Hur tolkar du samspel i lärmiljön?
Hur kan samspelet i miljön bidra till utveckling för barn med språk –och talsvårigheter?
8. Övrigt
47
Bilaga 2
Malmö högskola Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap Missivbrev
Hej
Jag studerar till specialpedagog vid Malmö Högskola. Nu läser jag sista kursen som innebär examensarbete och mitt ämne är lärandemiljön kring barn med språk –och talsvårigheter. Jag fördjupar mig under tiden i ämnet och kommer läsa tidigare och aktuell forskning om vilka utmaningar förskolan och pedagogerna ställs inför i mötet med språkliga svårigheter och olikheter i språkutvecklingen. Jag frågar mig hur förskolan kan arbeta proaktivt med miljön, så alla barn oavsett förutsättningar ska ha tillgång till hela sin lärmiljö. I förskolans läroplan står det att varje barns språkutveckling ska stimuleras och alla barn ska utveckla ett nyanserat talspråk, vilket är ett utgångsläge för min studie.
Med det här brevet ställer jag frågan om du vill ställa upp på intervju om ämnet? Med din hjälp kan jag få underlag till analys av hur pedagoger tänker och agerar kring den sociala, pedagogiska och fysiska miljön i mötet med barnens språkliga olikheter. Det kommer göras en ljudupptagning under intervjun, detta för att få så korrekt återgivning som möjligt.
Som forskare har jag skyldighet att informera om de etiska forskningskraven, det innebär bland annat att deltagandet är frivilligt och du när som helst kan avbryta intervjun och ditt deltagande utan att ange några skäl. Ditt deltagande kommer enbart att användas i forskningsändamål för att samla data till mitt examensarbete. Inga namn på var sig personer eller förskola kommer skrivas ut i uppsatsen.
Om du har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta mig eller min handledare för mer information. Senast onsdagen den 1 februari skulle jag vilja ha ditt svar.
Hälsningar
Karin Tunek karin.tunek@gmail.com 0738-105286
Handledare
Lotta Andersson lotta.anderson@mah.se Malmö högskola
48
Bilaga 3
Malmö högskola Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap Samtyckesblankett
o Jag har tagit del av ovanstående information. o Jag samtycker till att medverka i studien. o Jag samtycker inte till att medverka i studien.
Ort……….Datum………..
……….. Underskrift
……….. Namnförtydligande