Under perioden då jag gick igenom mitt empiriska material upptäckte jag att intervjuer med kända män var ett återkommande tema i den yngsta ålderskategorin av tidningarna, Frida. Jag tycker att det vore intressant att undersöka hur kända kvinnor respektive kända män framställs i Frida. Till det skulle man kunna dra en relation till hur kända kvinnor och män framställs i en tidning med en äldre målgrupp. Detta för att ur ett genusperspektiv se hur både kvinnor och män framställs i tidningar riktade till kvinnor i olika målgrupper.
Jag tycker även att det vore intressant att undersöka hur intervjuerna med kändisarna går till, alltså undersöka det ur en journalistisk synvinkel. Hur mycket makt journalisterna själva har när det gäller valet av kändisar och ämnen som får vara i fokus. Är journalisterna enbart en produkt som får anpassa sig till föreställningarna om vad en damtidningar ska innehålla? Eller har de någon makt själva att kunna förändra vad som står på agendan?
46
8.1 Referens/Litteratur
Ballaster, Ros & Beetham, Margaret & Frazer, Elizabeth & Hebron, Sandra (1991) Womens
worlds: ideology, femininity and the women’s magazine. Macmillian Education Ltd,
Basingstoke.
Berglez, Peter (2000) Kritisk diskursanalys. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.).
Metoder i kommunikationsvetenskap. Studentlitteratur, Lund.
Björk, Nina (1996) Under det rosa täcket. Wahlström & Widstrand, Stockholm.
Blomberg, Eva (2006) Vill ni se en stjärna? Kön kropp och kläder i Filmjournalen 1919-
1953. Nordic Academic Press, Lund.
Carlsson, Anders & Koppfeldt, Thomas (2003) Bild och retorik i media. Liber, Stockholm. Carter, Cynthia & Steiner, Linda (red.) (2004) Critical readings: media and gender. Open university press, Maidenhead.
Connell, R.W (2002) Om genus. Daidalos, Göteborg.
Dyer, R (red.) (1977) Gays and film. British Film Institute, London.
Fiske, John (1990) Kommunikationsteorier – en introduktion. Walström & Widstrand, Stockholm.
Ghersetti, Marina (2001) Kändisars egen arena. I Lindblom-Hiulthén, Agneta (red.).
Journalistikens bok. Journalistförbundet.
Gledhill, Christine (1997) Genre and gender: the case of soap opera. I Hall, Stuart (red.).
Representation: cultural representations and signifying practices. Sage Publications Ltd,
London.
Gripsrud, Jostein (1999) Mediekultur – mediesamhälle. Daidalos, Göteborg.
Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2003) Massmedier – En bok om press, radio och tv. Albert Bonniers Förlag, Falun.
Hall, Stuart (red.) (1997) Representation: cultural representations and signifying practices. Sage Publications, London.
Hansson, Hasse & Karlsson, Sten-Gösta & Nordström, Gert Z (2006) Seendets språk –
exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Studentlitteratur, Lund.
Hirdman, Anja (2001) Tilltalande bilder – Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och
Fib aktuellt.Atlas, Stockholm.
47 Inness, Sherrie A (2004) Pretty tough: the cult of femininity in women´s magazines. I Carter, Cynthia & Steiner, Linda (red.). Critical readings: media and gender. Open university press, Maidenhead.
Jansson, André (2002) Mediekultur och samhälle. Studentlitteratur, Lund. Jarlbro, Gunilla (2006) Medier, genus och makt, Studentlitteratur, Lund.
McRobbie, Angela (1991) Feminism and youth culture. From Jackie to Just Seventeen, Macmillan Distribution, Basingstoke.
Nilsson, Åsa (2000) Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.).
Metoder i kommunikationsvetenskap. Studentlitteratur, Lund.
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur, Lund.
Wolf, Naomi (1990) The beauty myth. Chatto & Windus Ltd, London. Tidskrifter Frida, nr 2, 2008 Frida, nr 3, 2008 Frida, nr 6, 2008 Frida, nr 8, 2008 Frida, nr 9, 2008 Frida, nr 11, 2008 Frida, nr 14, 2008 Frida, nr 15, 2008 Frida, nr 17, 2008 Frida, nr 19, 2008 Veckorevyn, nr 3, 2008 Veckorevyn, nr 5, 2008 Veckorevyn, nr 6, 2008 Veckorevyn, nr 7, 2008
48 Veckorevyn, nr 8, 2008 Veckorevyn, nr 9, 2008 Veckorevyn, nr 11, 2008 Veckorevyn, nr 12, 2008 Veckorevyn, nr 17, 2008 Veckorevyn, nr 24, 2008 Damernas Värld, nr 1, 2008 Damernas Värld, nr 2, 2008 Damernas Värld, nr 3, 2008 Damernas Värld, nr 6, 2008 Damernas Värld, nr 7, 2008 Damernas Värld, nr 8, 2008 Damernas Värld, nr 9, 2008 Damernas Värld, nr 10, 2008 Damernas Värld, nr 11, 2008 Damernas Värld, nr 13, 2008
49
9.1 Bilagor
Bilaga 1
-Frågeställningar vid genomförandet av innehållsanalysen
Vad är kändisens yrke? Vilka ämnen förekommer?
Vilka ämnen är mindre förekommande eller förekommer inte över huvud taget?
Om en kändis har haft flera yrken så har jag haft med dem alla, därmed finns det fler yrken än vad det gör kändisar. Detta gjorde jag på grund av att det är många kändisar som har flera yrken.
Med ämnen syftar jag på olika teman som till exempel kärlek, avundsjuka, sex, kändisskap, rikedom, skönhet osv.
-Frågeställningar vid genomförandet av den kritiska diskursanalysen
- Redogörelse för artikelns huvudsakliga innehåll. Vilka ämnen kring kändisen tas upp i
texten?
- Artikelns tematiska struktur: Detta ger prov på en hierarkisk ordning av de ämnen i texten, den sak som anses vara viktigast hamnar i rubrik och ingress. Vilket är huvudämnet i texten,
dvs vad är det som kommer först? Vilket är det sekundära ämnet?
- Artikelns schematiska struktur: Detta handlar om hur verkligheten beskrivs och konstrueras diskursivt inom ramen för dessa regler. Vad är det som förmedlas i rubrik och ingress? Finns
det några personer som förekommer och i så fall, vad representerar de?
- Mikroorienterad analys: Är det någon information om kändisen som utelämnas vilket
förutsägs att läsaren redan vet?Genom att fastställa de textmässiga ”hålen” kan man
uppmärksamma förekomsten av kulturellt och socialt grundlagda kunskaper och möjligen ideologier. Förekommer det någon överflödig information? Genom att fastställa om det existerar någon överflödig information kan man också uppmärksamma olika ideologier. Det är även viktigt att titta på artikelns lexikala stil: Vad är det för ordval som tillskrivs kändisen? Utgångspunkten består av antagandet att val av ord kan användas för att beteckna någonting i den sociala verkligheten och kan innehålla ideologiska implikationer.
Sidofrågor:
- Hur gestaltas kvinnorna i förhållande till sina män? - Hur gestaltas kvinnorna i förhållande till andra kvinnor?
- Frågeställningar vid analyserandet av bilderna:
- Vad är bildens denotativa innehåll? - Vad är bildens konnotativa innehåll?
50 Bilaga 2
51 Bilaga 3
52 Bilaga 4
53 Bilaga 5
54 Bilaga 6
55 Bilaga 7