Enkätundersökningen visade på låg korrelation mellan vem som ansvarar för att söka forskning och vem som ansvarar för att sprida forskning, även inom samma yrkeskategori. Detta föranleder ett nyfiket intresse för hur forskning ska omvandlas till praktik. Vi skapar inte en skola på vetenskaplig grund bara genom att konsumera forskning. Jag ser ett behov av att undersöka tänkbara kanaler från forskare till de, inom skolans verksamhet, som har tid och förmåga att granska forskning och vidare därifrån för att omsättas i praktiken. Jag ser också ett behov av att utreda vem som kan ta del av och också omsätta forskning på ett vetenskapligt sätt inom skolans värld. Jag syftar då på professionernas egentliga kunskap om forskningens vetenskapliga värde, hur man kan tolka den men också att besitta pedagogisk kunskap för att göra forskning användbar i praktiken. I ett aktuellt debattinlägg i Vetenskapsrådets nättidning Curie, publicerat14-04-15, debatteras utifrån att inte se läraren som en passiv mottagare av forskning. Författare till det skrivna är Adolfsson, Håkansson och Sundberg som samtliga är forskare, lärare vid Linnéuniversitetet och sakkunniga utredare i förarbetet till skolforskningsinstitutet. Författarna menar att spridning av forskning inte är det samma som att kunskapen används. De nämner också olika spridningsmodeller för att få till stånd en hållbar forskningsbasering av skolan som också leder till påverkan och utveckling. Detta inlägg, liksom andra liknande aktuella inlägg i till exempel pedagogiska magasin, pekar på samma frågetecken som undersökningen i denna studie.
46
Hur går vi vidare för att ge forskningen genomslagskraft i praktiken? Modeller för spridning och förankring? Tid för att översätta forskning till praktik? Tid och former för utvärdering och sammanställning så att inte resultatet stannar på lokal nivå utan kan förankras, sökas och spridas? Detta är intressanta frågor att gå vidare med!
47
Refrenser
Adolfsson Carl-Henrik, Håkansson Jan, Sundberg Daniel (2015), Se inte läraren som en passiv mottagare av forskning, Curie, Vetenskapsrådet. Tillgänglig internet:
http://www.tidningencurie.se/22/debatt/debatter/2015-04-14-se-inte-lararen-som-en-passiv- mottagare-av-forskning.html (05-05-15)
Alvesson Mats och Sköldberg Kaj (2011). Tolkning och reflektion, vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur
Anward, Jan (2005). Praxisnära forskning – varför, vad och hur? . I J. Carlgren, J. Josefson & C. Liberg (Red.) Forskning av denvärlden II – om teorins roll i praxisnära
forskning.Vetenskapsrådets rapportserie 4: 2005, Stockholm: Vetenskapsrådet.
Biesta, Gert. (2007a). Bridging the gap between educational research and educational practice: the need forcritical distance. Educational Research and Evaluation, 13 (3), s. 295-301. Biesta, Gert. (2007b). Why "what works" won't work: Evidence-based practice and
the democratic deficit in educational research. Educational Theory, 57(1), 1-22.
Brunton Ginny, Stansfield Claire and Thomas James. (2012). Finding relevant studie. I D Gough, S Oliver & J. Thomas (red.), An introduction to systematic reviews s. 107-134. Los Angeles: Sage.
Bryman, Alan. (2008). Social research methods. Oxford: Oxford University Press.
Carlgren, Inger. (2005). Praxisnära forskning – varför, vad och hur? . I J. Carlgren, J. Josefson & C. Liberg (Red.) Forskning av denvärlden II – om teorins roll i praxisnära
forskning.Vetenskapsrådets rapportserie 4: 2005, Stockholm: Vetenskapsrådet.
Carlgren, Ingrid (2015). Tre åtgärder för att stärka lärarprofessionen, Skola och samhälle. Tillgänglig internet: http://www.skolaochsamhalle.se/tavlan/ingrid-carlgren-tre-atgarder- for-att-starka- lararprofessionen/comment-page-1/ (05-05-15)
Corby, Brian (2006), Applying Research in Social Work Practice. New York, Open University press
Cordingley, Phillipa. (2004). Teachers using evidence: Using what we know about teaching and learning to reconceptualize evidence-based practice. I G. Thomas & R. Pring (Red.),
Evidence-based practice in education (s. 77-87). Buckingham: Open University Press. Eklund, Harald (2000). Vart är pedagogikforskningen på väg? Ämnesområden och
forskningsmönster i svenska doktorsavhandlingar under en femårsperiod. Pedagogisk forskning i Sverige, 5, 131-150.
48
Elliott, John (2001), ‘Restructuring Educational Research for the Third Way’ in Taking Education Really Seriously: Four Years Hard Labour (ed) M Fielding, RoutledgeFarmer: London and New York.
Eriksson Barajas Katarina, Forsberg Christina, Wengström Yvonne (2013), Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap, vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och kultur
Evaldsson Anna-Carita och Nilholm Claes 2009, Evidensbaserat skolarbete och demokrati. Pedagogisk forskning i Sverige, 14 (1), s.65-82.
Farrell, Michael. (2013) Venue. Tillgänglig på internet:
http://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/evidensbaserat-arbete-i-specialpedagogik?l=sv (05-05-15)
Foray Dominique and Hargreaves, David (2003), The Production of Knowledge in Different Sectors: a model and some hypotheses, London Review of Education, 1 (1), s. 7-19.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (21-04-15)
Furlong, John. and Salisbury, Jane. (2005) Best practice research scholarships: An evaluation. Research Papers in Education, 20(1), s. 45–83.
Glennon Catherine, Hinton Christina., Callahan Thomas and Fischer, Kurt. W. 2013. School- based research, International Mind, Brain and Education 7 (1), s. 30-33.
Hargreaves, David. H. (1996). Teaching as a research based profession: possibilities and prospects. London, Teacher Training Agency.
Hattie, John. A. C. (2009), Visible Learning – A Synthesis of over 800 Meta-Analysis Relating to Achievement. New York: Routledge.
Hemsley-Brown Jane and Sharp Caroline. (2003). The use of research to improve professional practice: A systematic review of the literature. Oxford Review of Education, 29 (4), 449-470.
Holme Idar Magne och Solvang Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik, Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holmstrand Lars och Härnstrand Gustaf. (2003), Förutsättningar för forskningscirklar i skolan. En kritisk granskning. Forskning i fokus, 10. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Hultman Glenn , Forskningsanvändning i praktiken (föreläsning, Stockholm 31-03-15) Tillgänglig internet: http://www.pedagogstockholm.se/skolforskning/glenn-hultman- om- forskningsanvandning-i-praktiken/ (05-05-15)
49
Hultman, Glenn (2015), Transformation, Interaktion eller Kunskapskonkurrens. Forskningsanvändning i praktiken.Vetenskapsrådet. Tillgänglig internet:
https://publikationer.vr.se/wp-content/uploads/2015/03/VR1520Transformation_interaktion- eller-kunskapskonkurrens_WEBB.pdf (05-05-15)
Hurry, Jane., Nunes, T., Bryant, P., Pretzlik, U., Parker, M. & Curno, T. (2005), Transforming research on morphology into teacher practice. Research Papers in Education, 20(2), s.187-206.
HSV, (2012:11 R). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Stockholm: Högskoleverket
Josefson, Ingela. (2005). Vetenskap och beprövad erfarenhet. I J. Carlgren, J. Josefson & C. Liberg (Red.) Forskning av denna världen II – om teorins roll i praxisnära forskning. Vetenskapsrådets rapportserie 4: 2005. Stockholm: Vetenskapsrådet. Kvale, Steinar (2006), Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Kunskapsdepartementet, Norge, 2009. Utredning av behov for kunskapssenter for utdanning.
Levin, Ben (2013), To know is not enough: research knowledge and its use. Review of Education, 1(1), S. 2-31
Levinsson, Magnus (2011), Utvecklingsledare på vetenskaplig grund. Spänningsfälten mellan evidensbaserad praktik och aktionsforskning. Pedagogisk forskning i Sverige 16 (4).
S. 241- 263
Lindberg, Owe. (2004) ,Utbildningsvetenskap och utbildningsvetenskaplig forskning – några europeiska nedslag. (Vetenskapsrådets rapportserie, 2004:1). Stockholm: Vetenskapsrådet Ljung Magnus och Ohlander Sölve (1996), Allmän grammatik. Malmö: Gleerups
Löfdahl Annica, Hjalmarsson Maria, Franzén Karin (2014), Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Liber AB
Løkken, Gunvor, Søbstad Frode (1995), Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Marzano, Robert. J. (1998), A Theory-Based Meta-Analysis of Research on Instruction, Tillgänglig internet:
http://www.peecworks.org/peec/peec_research/I01795EFA.2/Marzano%20Instruction%20M eta_An.pdf (05-05-15)
McKinsey & Company (2007), How the World’s Best-Performing Systems Come Out On Top, McKinsey Corporation.
McKinsey & Company (2010), How the World’s Most Improved School Systems Keep Getting Better, McKinsey Corporation.
50
Nationalencyklopedin (2015) Tillgänglig på internet: http://www.ne.se/ (Hämtad 24-04-15) OECD. (2003). New challenges for educational research. Paris: CERI.
OECD (2004) Learning for Tomorrow’s World – First Results from PISA 2003. Paris: Ceri
Pedagogiska magasinet, 2005 (1)
Pring, Richard. (2004), Conclusion: Evidence-based policy and practice. I Thomas, G. & Pring, R. eds. Evidence-based Practice in Education. Maidenhead: Open University Press.
Riksadagen. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan. (Rapport från riksdagen, 2012/13:RFR10) Stockholm: Utbildningsutskottet.
Rönnerman, Karin (2012), Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur
Seashore, Louis, K. (2010) , Better schools thtough better knowledge? New understanding, new uncertainty In Hargreaves, A. et.al (eds) Second International Handbook of Educational Change, London:Springer International Handbooks of Education 23, pp. 3-28.London Sebba, Judy. (2004), Developing evidence-informed policy and practice in education.
Evidence-Based Practice in Education. G. Thomas and R. Pring. New York, Open University Press.
Senge Peter, Cambron-McCabe Nelda, Lucas Timothy, Smith Bryan, Dutton Janis (2012),
Schools That Learn (Updated and Revised): A Fifth Discipline Fieldbook for Educators,
Parents, and Everyone Who Cares About Education. Crown Publishing Group
Shlonsky, Aron, What is evidence based practice. Tillgänglig internet:
http://www.campbellcollaboration.org/resources/eb_decisions_practice/questions_answered. php (05-05-15)
Skolforskningsinstitutet. Tillgängligt på internet: http://skolfi.se/ Skolverket. Tillgängligt på internet: http://www.skolverket.se
Socialstyrelsen, IMS, (2008). Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Red. Ulla Jergeby. Stockholm: Gothia förlag.
Socialstyrelsen (2010), Internationella publikationer och citeringar under perioden 2000–2009 hos svenska professorer och docenter inom folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap pedagogik, psykologi, socialt arbete och sociologi. Tillgänglig internet:
www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18137/2010-10-6.pdf (05-05-15) SOU 2009:94. Att nå ut och nå ända fram. Hur tillgången till policyinriktad utvärdering
och forskningsresultat inom utbildningsområdet kan tillgodoses. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Stedt, Lisbeth (2013), Samarbete och lärande Om friktion, uppgifters komplexitet och erfarenhetsutbyten i samarbete. Tillgänglig internet:
51
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:603359/FULLTEXT01.pdf (05-05-15)
Stukat, Staffan (2011), Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:Studentlitteratur
Svenska akademins ordlista. Tillgänglig internet: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ (05-05-15) Svenska språknämnden (1991) Svenska skrivregler. Stockholm: Liber AB
Svensk författningssamling (SFS) 1977:263 Högskoleförordningen. SFS 1977:263. Tillgänglig: http://www.hsv.se/reglerochtillsyn/lagarochregler/hogskoleforordningen.4.539a949110f 3d5914ec800063912.html ( 21-04-15).
Svensk författningssamling (SFS) 2010:800. Skollagen. Stockholm: Sveriges Riksdag, Utbildningsdepartementet
Trost, Jan (2001), Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Thurèn, Torsten (2007), Vetenskapsteori för nybörjare .Stockholm: Liber
Utbildningsdepartementet (2011) , Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11. Stockholm
Vetenskap & Allmänhet (2004), Lärares inställning till vetenskap och forskningsbaserad kunskap- en förstudie. (VA-rapport 2004:2.) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskap & Allmänhet (2004), Lärares syn på vetenskap- intervjuundersökning 2004 (VA- rapport 2004:4) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2003), Forskning av denna världen – praxisnära forskning inom utbildningsvetenskap (VA-rapport 2003:2 ). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2013), Skolans syn på vetenskap – en enkätundersökning. ( Va rapport 2013:3) Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2015), Forskning och skola i samverkan – kartläggningar av forskningsresultat med relevans för praktiskt arbete i skolväsendet. Stockholm: Vetenskapsrådet
Weiss, Carol. H. and Buchuvalas, M J. (1980), Truth Tests and Utility Tests: Decision Makers' Frames of Reference for Social Science Research. American Sociological Review,45 (2), s . 302-313.
Weiss, Carol. H. (1980), Knowledge creep and decision accretion, Knowledge, 1 (3), s. 381- 404.
Weiss, Carol. H. (1995), The Haphazard Connection: Social Science and Public Policy. International Journal of Educational Research, 23 (2), s. 137-150.
Åman, Johannes (2011). Att lära av de bästa – en ESO-rapport om svensk skola i ett internationellt forskningsperspektiv. Rapport 2011:8. Stockholm: Fritzes.
52
Bilaga 1
Enkät
Skola på vetenskaplig grund
Enkät
Hej.
Jag heter Victoria Laurin och studerar till specialpedagog vid Malmö högskola. Jag skriver nu mitt examensarbete. Inom ramen för arbetet undersöker jag hur kommunala grundskolor för de lägre årskurserna tar del av forskning samt hur forskning
kommuniceras/sprids inom verksamheten och om forskning påverkar verksamheten. Jag är därför mycket tacksam om Du/ni vill ta dig/er tid att besvara denna enkät! Vill ni endast besvara 1 gemensam enkät på skolan så vänligen skriv alla yrkestitlar på de som besvarar frågorna (om ni till exempel gör det gemensamt vid teamträff eller dylikt).
Jag följer de forskningsetiska principerna och svaren kommer att vara helt anonyma, inga namn kommer att anges eller användas i bearbetningen av materialet utan endast yrkestitlar är av intresse. Skolan eller kommunens namn kommer inte heller att användas.
Vänligen besvara och skicka enkäten senast 15 april.
Vid frågor kontakta mig gärna via vila76@hotmail.se
Med vänliga hälsningar Victoria Laurin
1. Ange din yrkestitel.
2. Ge en kort definition av vad forskning är för dig/er.
3. Vem på arbetsplatsen ansvarar för att bevaka forskning? Rektor
Specialpedagog Speciallärare
53 Förstelärare
Samtliga pedagoger Annan
Vet inte
4. Om Du/ni svarade Annan på föregående fråga, vem? Ange yrkestitel.
5. Har någon i verksamheten ett ansvar att bevaka och kommunicera forskning formulerat i sin arbetsbeskrivning? Vänligen ange i så fall personens yrkestitel (pedagog, rektor med flera)
6. Hur tar ni del av samt söker forskning? Söker på internet
Tidskrifter
Kontakt med högskola/universitet
Kontakt med annan ansvarig inom kommunen. Föreläsningar/kurser/konferenser
Utskick/reklam som kommer till skolan Annat
7. Vänligen beskriv kortfattat svarsalternativet/en Du/Ni valde i föregående fråga. Ange sökord, internetportal, tidskriftsnamn eller yrkestitel.
8. Vem ansvarar för att forskning kommuniceras/sprids inom verksamheten? Ange yrkestitel.
9. Hur kommuniceras forskning på arbetsplatsen och inom verksamheten? (Till exempel mejlutskick, vid elevhälsoteam, ledningsteam, arbetslagsmöten. Ange gärna om det är skriftlig eller muntlig information.)
10. Ge något exempel på aktuell forskning som nu kommuniceras inom verksamheten.
11. Har verksamheten förändrat något till följd av aktuell forskning de senaste 3 åren? Ja
Nej Vet inte
54
13. Om Du/ni svarade Ja på fråga 11, hur har förändringen/förändringarna övervägande påverkat verksamheten?
Positivt Negativt Vet inte
14. Beskriv kortfattat vad som har varit positivt/negativt
15. Har Du/ni några tankar om hur forskning kan göras mer lättillgänglig?
Tack för din/er medverkan! Jag kommer eventuellt att följa upp enkätsvaren med någon kort intervju. Om Du vill diskutera forskningsfrågan vidare med mig vid en sådan eventuell intervju, vänligen ange nedan hur Du önskar bli kontaktad.
55