Förslag till fortsatt forskning

Intressant för fortsatt forskning vore att göra en större, kvantitativ enkätundersökning som berör lärares ramfaktorer och hur de påverkar lärare och elever nationellt. Detta för att nå ut till en större mängd lärare inom både friskolor och kommunala skolor, samt även involvera eleverna och hur de märker av lärarnas förutsättningar på arbetsplatsen. Annat som vore intressant är att utföra en studie som fokuserar på lärares ramfaktorer kontra psykisk ohälsa, detta med fokus på hur bristande ramar bidrar till stress och hur lärares psykiska mående påverkas av stressen och att inte få sina behov tillgodosedda på arbetsplatsen. Studier kring förutsättningar i skolan skulle även det kunna involvera eleverna och hur deras psykiska hälsa drabbas av att deras behov osynliggörs när skolans resurser brister och lärarna inte har tid för dem.

REFERENSLISTA

Ahrne, G. & Svensson, P. (Red). (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Liber. Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur.

Billmayer, J. (2019). Choose us, we are different! Free schools’ self-descriptions and - positioning in the Swedish educational system. Utbildning Och Demokrati, 28(1), 79–98. https://doi.org/10.48059/uod.v28i1.1116

Buchanan, R. (2015). Teacher identity and agency in an era of accountability. Teachers and

Teaching, Theory and Practice, 21(6), 700–719.

https://doi.org/10.1080/13540602.2015.1044329

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (3. uppl.) Studentlitteratur.

Englund, T. (2018). Är demokratin hotad? Om privata intressen och skolans omvandling.

Utbildning Och Demokrati, 27(1), 115–135. https://doi.org/10.48059/uod.v27i1.1095

Ekonomifakta (9 september 2020) Friskolor i Sverige. Hämtad 12 februari 2021 från: https://www.ekonomifakta.se/fakta/valfarden-i-privat-regi/skolan-i-privat-

regi/antal-friskolor-i-sverige/

Gustafsson, C. (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk forskning

i Sverige, 4(1), 42-57

Harling, M. & Dahlstedt, M. (2017). Sälja, välja och svälja - En analys av skolval,

marknadisering och gymnasiemässans logiker. Utbildning Och Demokrati, 26(1), 159–176. https://doi.org/10.48059/uod.v26i1.1076

Hattie, J. (2014). Synligt lärande. Natur & kultur.

Holmström, C. (2020). Friskolor i Sverige. Ekonomifakta. Hämtad: 2021-01-29 från: https://www.ekonomifakta.se/fakta/valfarden-i-privat-regi/skolan-i-privat-

regi/antal-friskolor-i-sverige/

Kelchtermans, G. (2009). Who I am in how I teach is the message: self-understanding, vulnerability and reflection. Teachers and Teaching, Theory and Practice, 15(2), 257–272. https://doi.org/10.1080/13540600902875332

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lindblad, S., Sahlström, F. (1999). Gamla mönster och nya gränser.

Pedagogisk forskning i Sverige, 4 (1), 5-29. ISSN: 1401-6788.

Lindblad, S., Linde, G., Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk forskning i Sverige, 4 (1), 93-109 ISSN: 1401-6788.

Linné.A. (1999). Om ramfaktorteorin och historisk förändring. Pedagogisk forskning i

Sverige, 4 (1), 59-71. ISSN: 1401-6788.

Lundahl, L., Arreman, I., Holm, A., & Lundström, U. (2013). Educational marketization the

Swedish way. Education Inquiry, 4(3), 22620–.

https://doi.org/10.3402/edui.v4i3.22620

Lundgren, U P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk

forskning i Sverige, 4 (1), 31-41. ISSN: 1401-6788.

Lundström, U., Parding, K. (2011). Teachers’ experiences with school choice: Clashing logics in the Swedish education system, Education research international, vol. 2011, 869852-. https://doi.org/10.1155/2011/869852

O’Connor, K. (2006). “You choose to care”: Teachers, emotions and professional identity.

Teaching and Teacher Education, 24(1), 117–126.

https://doi.org/10.1016/j.tate.2006.11.008

OECD (2005) Teachers matter – Attracting, developing and retaining effective teachers. Hämtad 5 maj 2021 från: https://www.oecd.org/education/school/34990905.pdf Pettersen, R.C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning: introduktion till problem- och

praktikbaserad didaktik. Studentlitteratur.

Reeves, J. (2018). Teacher identity work in neoliberal schooling spaces. Teaching and Teacher

Education, 72, 98–106. https://doi.org/10.1016/j.tate.2018.03.002

Thornberg, R & Fejes, A. (2019). Kvalitet generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red). (2019). Handbok i kvalitativ analys. (s. 273-293). Liber. Thivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Studentlitteratur.

Westlund, I. (2019). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (Red). (2019). Handbok i

Wiborg, S. (2015). Privatizing Education: Free School Policy in Sweden and England.

Comparative Education Review, 59(3), 473–497. https://doi.org/10.1086/681928

Öberg, P. (2011). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (Red). (2011). Handbok i

Bilaga 1

Missivbrev – Intervjustudie om att arbeta på en friskola.

Detta är en studie som ämnar undersöka hur du som lärare på en friskola upplever dina

förutsättningar att bedriva undervisning inom ditt specifika ämne och ditt mentorskap. Det

huvudsakliga intresset i studien är att studera lärares egna erfarenheter och tankar om den

skolform i vilket de arbetar, samt hur de ser på olika villkor och förutsättningar för sin

yrkesutövning, betygsättning, planering och den allmänna dialogen med såväl elever som

kollegor och ledningsgrupp inom skolformen. I intervjun är det dina erfarenheter som står i

fokus och den information du lämnar hanteras konfidentiellt, så att ingen ska kunna ta reda på

vem du är.

Studien som genomförs är en kvalitativ forskningsstudie, vilket är en del av en C-uppsats i

Pedagogik på Mälardalens högskola. Intervjun kommer att spelas in för att sedan transkriberas

till text, vilka kommer raderas efter slutfört och bedömt arbete. Eftersom din anonymitet är av

stor betydelse kommer jag se till att man inte kan lista ut vem vare sig du eller den skola du

arbetar på är. Du som intervjuperson har därför rätt att ta del av resultatet, samt den färdiga

uppsatsen om så önskas. Din medverkan är helt frivillig och du har rätt att utan vidare

motivering avbryta vårt samtal, eller ditt deltagande i studie, när som helst. Intervjun beräknas

ta mellan 30–60 minuter och kommer ske på den digitala plattform vi kommer överens om,

förslagsvis Zoom eller motsvarande mötesverktyg, av hänsyn till din hälsa och

folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Du tillfrågas härmed om ditt deltagande i studien som kommer utföras av Felicia Lidén.

Vänligen återkom med ett officiellt svar, samt godkännande av ovanstående villkor. Vid Frågor

eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller min handledare Erik Hjulström.

Med vänlig hälsning

Felicia Lidén

fln16005@student.mdh.se

Handledare:

Erik Hjulström, Universitetsadjunkt i pedagogik

Bilaga 2

Intervjuguide – Felicia Lidén

Bakgrund

1. Välkomna, påminn om rättigheter (efter missivbrev). 2. Hur länge har du arbetat som lärare?

- Hur många år av de har varit på en friskola? 3. Vad har du för utbildning?

- VFU på kommunal eller friskola?

Syn på sitt eget yrke och uppdrag (personliga frågor om hur de ser på sitt yrke, inblick i vad de har

för egna didaktiska och läroplansteoretiska idéer om både sig själva och sitt yrke)

1.Vad är du för en lärare om du skulle beskriva dig själv och hur du ser på ditt yrke och uppdrag? 2. Vad brinner du för och anser är viktigt?

3. Hur upplever du din frihet till att bedriva undervisning eller mentorskap på ett sätt som passar dig som pedagog?

4. Vad motiverar dig i ditt yrke? (Ex; vad fick dig bli lärare, vad får dig fortsätta?)

Det konkreta yrket och uppdraget inom skolformen (frågor om hur de konkret arbetar på sin skola

utan att de behöver värdera det)

1. Om du fritt fick beskriva en typisk vecka på din arbetsplats, hur kan den se ut?

- Vad möter du som lärare, mentor, anställd, medmänniska? Hur förhåller du dig till det? 2. Vad, upplever du vara det bästa med din arbetsplats?

3. Vad kan din arbetsplats bli bättre på?

4. Vem bestämmer hur du ska forma din undervisning eller hur du ska hantera dina mentorselever? 5. Hur upplever du den allmänna dialogen på arbetsplatsen mellan ledningsgrupp och anställda? 6. Hur påverkas du som lärare av att skolan har en företagsledning (HQ)?

7. Hur upplever du att du som ämneslärare får möjlighet till att utföra dina arbetsuppgifter? - Tid till rättning, stöd från ledning, fortbildning?

Skolformens villkor, hinder och möjligheter. (Här får de fördjupa sig i eventuella hinder,

Fördjupningar i hinder som tidigare nämnts för att ge fler perspektiv!

1. Vad påverkar din undervisning mest negativt? 2. Vad påverkar din undervisning mest positivt?

3. Vilka hinder finns för att du ska kunna bedriva undervisning på ett sätt som passar din pedagogiska profil?

4. Vad skulle du vilja var annorlunda om du fick bestämma (inom rimliga proportioner) 5. Vems ansvarar för att din undervisning ska ha så hög kvalitet som möjligt?

Exempel:

- Du beskrev tiden som ett hinder tidigare kan du förklara lite mer vad du menar med det och

hur tiden blir begränsande?

- Du pratade om betygssättningen och beskrev då.. Avslutning

1. Vi har nu pratat om dels hur du ser på dig själv och ditt eget uppdrag, hur du konkret arbetar, samt vad du uppfattar det finns för hinder och begränsningar i ditt yrkesutövande. Är det något mer kring detta du skulle vilja ta upp och prata om?