Resultatdiskussion

Resultatet visar att svaret på forskningsfråga ett är: Lärarnas uppfattning kring sin egen yrkesroll kan delas in i två kategorier, magistern och pedagogen. Dessa två har ett gemensamt mål, att ge sina elever bästa möjliga förutsättningar både i skolan och senare i livet, men de har olika metoder för att nå dit. Magistern bemöter sina elever ur ett akademiskt perspektiv, med sitt ämne i åtanke och levererar på så sätt kunskap i både ämnet och vuxenlivet genom att visa hur en god samhällsmedborgare agerar. Pedagogen är såklart också medveten om sitt ämne, men fokuserar mer på sociala utbyten och en stark personlighetsutveckling hos eleverna. Båda parter är pedagogiska, men hanterar elever med olika verktygslådor och prioriteringslistor. Detta kan kopplas samman med Buchanan (2015) förklarar hur lärares professionella identiteter förvridits eller anpassats till att bli mer kalkylerande efter det som förväntas av dem, vad de hålls ansvariga för. Lärares identiteter, alltså magistern eller pedagogen förklaras som ständigt föränderliga, efter deras upplevda förutsättningar. O´Connor (2006) understryker

detta genom att förklara hur en lärare väljer att ”bry sig” eller engagera sig i sina elever, beroende på om den investeringen i eleverna gynnar sig i det långa loppet, efter de förutsättningar läraren själv har. En bra lärare efter skolreformen och enligt den marknadsorienterade skolan, definieras som någon som får sina elever att prestera på en hög nivå och är effektiv. Alltså de egenskaper som magistern besitter. Pedagogen väljer att inte låta sig bakbindas av detta och väljer att genom pedagogiken stärka eleverna efter deras individuella kunskapsnivåer, vilket stämmer överens med lärarens faktiska yrke som pedagog och inte betygsförmedlare eller administratör. I frågor kring lärarens egen yrkesidentitet gör ramfaktorerna sig extra påminda, då de yttre ramfaktorerna, sådana som exempelvis de organisatoriska ramarna har en tydlig förväntan på de anställda och som vid bristande förutsättningar bidrar till att läraren presterar sämre (Pettersen, 2008).

I denna studie, för att på ett gynnsamt och nyanserat sätt kunna presentera forskning som visar på lärares individuella känslor, upplevelser och förutsättningar på arbetsplatsen så togs beslutet att även inkludera forskning från andra delar av världen, trots skillnader i skolformer och utbildningsväsende. Detta då svensk forskning kring detta upplevs som begränsad, samt att en lärare alltid är en lärare, vart denne än befinner sig, och uppdraget att utbilda och fostra samhällsmedborgare är internationellt vedertaget även om pedagogiken förmedlas på ett annat språk eller med olika förutsättningar.

7.1.1 Vinstmaximeringens negativa påverkan på lärarna

Resultatet visar att svaret på forskningsfråga två samt tre är: Lärarna beskriver att det som påverkar dem i sin yrkesroll på den vinstdrivna skolan är Toppstyrning och bristande dialog,

fokus på vinst och resultat, bristande struktur och planering samt management metodens brister. Dessa fyra teman, som inkluderar allt ifrån att lärarna inte känner sig sedda,

informerade eller att deras eller elevernas behov av resurser och struktur inte tillgodoses, kan alla kopplas samman till skolans vinstintresse samt lärarnas bristande yttre ramfaktorer. (Pettersen, 2008) Detta leder till att verksamheternas behov inte uppfylls till fullo, och att högkvarterets brist på insyn i verksamheterna leder till att rätt person inte hamnar på rätt position i de lokala ledningsgrupperna. Enligt Billmayer (2019) profilerar sig friskolorna och företagen bakom dem, genom att måla upp en bild av den perfekta skolan med hög kvalitet, goda värderingar och stark pedagogisk kunskap. Detta utan att förklara djupare vad detta faktiskt innebär. Hur just de är det bästa alternativet för att frambringa önskad produkt (utbildade barn), vilket attraherar kunder (föräldrar). När detta sätts i perspektiv till det lärarna i denna studie upplever dagligen, så framkommer det alltså att koncernens profil må måla upp fantastiska förutsättningar för lärare och elever, men att den största friskolekoncernen i Sverige inte lever upp till vad de lovar, och att högkvarteret som bär ansvaret för marknadsföringen inte har tillräckligt med insyn för att se att så är fallet. Lundahl

et al (2013) påminner om att denna vinstmaximering och dess effekter är ett resultat av politiska kompromisser, vilket lett till att socialdemokratiska Sverige och dess utbildningsväsende fått frågor kring utbildning och ekonomi att närma sig. Detta understryks av Wiborg (2015) som menar att detta sätt att försöka göra samtliga delar av de politiska blocken nöjda, som också ledde till friskolornas framfart, i själva verket var ett aktivt försök att stabilisera marknadsledande förändringar inom utbildningssektorn vilket lett till politiska konflikter. Huruvida detta fick önskad effekt tåls att diskuteras, med utgångspunkt i den tidigare forskning som presenteras i denna studie.

7.1.2 Risk för negativ konkurrens, bristfälliga kunskaper och

elevsegregation

Resultatet visar att svaret på forskningsfråga fyra är: De konkreta hinder lärarna beskriver som påverkar deras undervisning är Tidsbrist, bristande resurser och flexibilitet, bristfälliga

lokaler. Dessa yttre ramfaktorer är sådant lärarna själva har svårt att styra över, eftersom

resurser, scheman, arbetsfördelning och skolans lokaler är något de tilldelas och förväntas anpassa sig själva och sin undervisning efter. De möjligheter lärarna upplever är en stark

relation till kollegor. Lärarna beskriver ett utbyte i kunskaper, värderingar och motivation som

ger lärarna en trygghet på arbetsplatsen. De knyter starka band inom ämneslagen och stöttar varandra både akademiskt och socialt. Flera av lärarna beskriver sina kollegor som den huvudsakliga orsaken till att de orkar fortsätta på arbetsplatsen. Lundström och Parding (2011) förklarar dessa bristfälliga förutsättningar i lärarnas vardag som en problematik vilket leder till en kamp mellan vad lärarna vet är logiskt och som gynnar deras undervisning och elevernas inlärning, men att detta inte är möjligt att leva upp till eftersom lärarnas förutsättningar inte ger dem tillräckligt för att kunna tillgodose elevernas behov. I den aktuella koncernens målmedvetenhet i att bli ledande på skolmarknaden så verkar verksamheternas behov ha glömts bort. Reeves (2018) beskriver en kamp, där läraren ser vem hen är, och hur de konkurrerar med den hen förväntas vara för att klassas som en ”bra lärare” enligt den standardiserade, neo-liberala normen. Konsekvenserna av de förutsättningar lärarna har för sig själva och sina elever, med stöd av ramfaktorteorin och tidigare forskning är att lärarnas möjlighet till att forma goda samhällsmedborgare, vilket är deras huvudsakliga uppgift får sämre möjlighet att lyckas. När lärares yttre ramfaktorer fallerar så kommer deras inre ramfaktorer att succesivt försämras eller brytas ner. Deras möjlighet att förmedla kunskap och motivera elever riskerar på så sätt att stanna av helt. Harling och Dahlstedt (2017) menar att den utbredda marknadiseringen är en källa till den segregation som skapats mellan skolor och dess elever, då skolans effektiviseringsprocesser riskerar bli på bekostnad av utbildningskvalitén. Kelchtermans (2009) förtydligar att om lärare inte får rätt förutsättningar

så kommer elevernas inlärningsprocess att begränsas, eftersom läraren upphör att nå eleven på ett pedagogiskt sätt. Detta påverkas även av lärarnas inre ramfaktorer, vilka förklarar hur lärarna agerar i yrket efter de förutsättningar som levereras på arbetsplatsen. Om lärarna tappar motivationen till att fortsätta kämpa för sina elever, så blir alla inblandade parter lidande eftersom bristande resurser i stort kommer att påverka lärarnas undervisningsprocesser och förhållningssätt till sina elever, kollegor eller arbetsplatsen. (Lindblad & Sahlström, 1999) Englund (2018) beskriver skolreformen som en förflyttning från ”public good” till ”Private good”. I och med att skolsystemet individualiserats, så var tanken att varje elev skulle få bättre möjligheter till att förverkliga sina drömmar och mål, vilket också skulle ge lärare bättre och friare förutsättningar. Konsekvensen av detta visar ett outtalat klassamhälle inom skolsystemet, där de elever från en hög socioekonomisk bakgrund prioriteras i skolan, får förtur och specialbehandling, medan de som inte hävdar sin rätt helt enkelt blir utan eftersom lärarna ändå inte har tid för dem (Englund, 2018). Denna segregation inom skolan är ytterst problematisk och visar hur lärare och elever sitter fast i något som liknar ett hamsterhjul, där de behöver samarbeta för att inte falla och hjulets säkerhet eller effektivitet borde setts över för längesedan, men ingen har haft tid, energi eller resurser eftersom vinsten fortsatt komma in på företagskontot.