Förslag till fortsatt forskning

Det finns många infallsvinklar som kan vara av intresse för fortsatt forskning. Då denna studie fokuserat på hur lärare delar kunskap med varandra på arbetsplatsen finns det inte utrymme att i närmare detalj gå in på alla de delar som framkommit i resultatet i just denna studie. Därmed har tre förslag till fortsatt forskning uppstått.

Då denna studie endast utgör ett axplock av svensklärare på NN-skolan skulle en större studie om hur alla svensklärare på skolan delar kunskap med kollegor vara intressant. Resultatet av denna studie visar att de lärare som deltagit delar kunskap och samverkar i hög grad, men flera av dem framhåller att detta inte gäller alla lärare i ämneslaget. En intressant aspekt att forska vidare kring är att förstå om resultatet skulle se likadant ut om alla 22 lärare deltog. En förlängning av kunskapsdelning kollegor emellan är att även inkludera hur lärare delar kunskap med andra lärare, som inte är knutna till samma arbetsplats. Mycket delning sker idag via sociala medier där lärare lätt kan diskutera frågor med lärare i andra delar av landet och det vore intressant att förstå hur denna delning viktas mot ansikte-mot-ansikte lösningar.

Ytterligare en aspekt att förstå närmare är den tidsbrist som respondenterna enhälligt säger sig ha. De betonar vikten av samarbetet men tidsbrist nämns som en faktor som försvårar för lärarna på NN-skolan att få till utvecklande, kontinuerlig samverkan. Tid är ofta en central fråga och en avgörande nyckel till huruvida rätt utvecklingsförutsättningar ges i organisationen eller inte. Konkurrensen kring vad lärarna ska lägga sin tid på är stor och prioriteringsordningen om att rätta ett elevarbete eller samverka med kollegorna ställs inte sällan mot varandra. Ofta vinner elevarbeten i en sådan duell, trots allt är det deras utveckling och utbildning som står i lärarnas fokus.

Utifrån denna studie visar den teoretiska referensramen vikten av ledningens arbete för ett fungerande samarbete. En tredje aspekt som skulle vara intressant att ta fasta på är att förstå hur skolledare ser på just samverkansgrupper och kunskapsdelning och på vilket sätt dessa påverkar visionen för undervisning och skolutveckling de har för skolan.

Referenslista

Alavi, M. Leidner, D E. (2001). Review: Knowledge management and Knowledge

management systems: conceptual foundations and research issues. I MIS Quarterly. Vol 25, no. 1. s. 107-136.

Choo, C W. (2002). Information Management for the Intelligent Organization. The Art of Scanning the Environment. Hämtad: 2021-01-10. Tillgänglig från:

https://books.google.se/books?id=IDlDwy9UfmsC&printsec=frontcover&dq=information+m anagement&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj44fz6zdXvAhXOxIsKHU0rAU0Q6AEwAHoEC AYQAg#v=onepage&q=information%20management&f=false

Braf, E. (2000). Organisationers kunskapsverksamheter: en kritisk studie av “knowledge management”. Hämtad: 2021-04-29. Tillgänglig från:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:21367/FULLTEXT01.pdf

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Trelleborg.

Davenport, T. Prusak, L. (1998). Working Knowledge - How Organizations Manage What They Know. I Harvard Business School Press. no. 1.

Dahlman, S. Heide, M. (2019) Strategisk intern kommunikation - led organisationer med kommunikation. Liber AB, Stockholm.

Ekström, A. (2014). Debatt: Läraryrket måste bli attraktivare. I Skolvärlden. no. 3. Lärarnas Riksförbund.

Ekström, A. (2018). Debatt: Staten behöver ta ett större ansvar för gymnasieskolan. I Utbildningsdepartementet, 2018-03-12. Hämtad 2020-10-11. Tillgänglig från:

https://www.regeringen.se/debattartiklar/2018/03/staten-behover-ta-ett-storre-ansvar-for-gym nasieskolan/

Falkheimer, J. Heide, M. (2014). Strategisk kommunikation. En introduktion. Studentlitteratur AB, Lund.

Färlin, M. (2015). Fler lärare ger högre kvalitet. I Skolvärlden. no. 4.

Hattie, J. (2012). Synlig lärande för lärare. Natur och kultur, Stockholm.

Heide, M. Johansson, C. Simonsson, C. (2013). Kommunikation i organisationer. 2:a upplagan. Liber AB, Malmö.

Hernvall, A-L. (2015). OECD: Krävs stora förändringar. I Skolvärlden. no. 4.

Hislop, D. (2013). Knowledge management in organizations: a critical introduction. NY:

Oxford University Press.

Holmström, M. (2010). Teachers’ learning in a learning study. I Instr Sci 39. s. 497-511.

Kvale, S. Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB, Lund.

Kirsten, N. Carlbaum, S. (2020). Kompetensutveckling för professionella lärare?

Introduktionen av kollegialt lärande i svensk skola. I Pedagogisk forskning i Sverige. Vol. 25, no.1.

Langelotz, L. (2014). Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. Hämtad: 2015-11-15. Tillgänglig från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34853/1/gupea_2077_34853_1.pdf

Langelotz, L. (2017). Kollegialt lärande i praktiken: kompetensutveckling eller kollektiv korrigering? Natur Kultur Akademisk, Stockholm.

Lantz-Andersson, A. Lundin, M. Selwyn, N. (2018). Twenty years of online teacher communities: A systematic review of formally-organized and informally-developed professional learning groups. I Teaching and Teacher Education. Vol 75, s. 302-315.

Lin, H-F. (2007). Effects of extrinsic and intrinsic motivation on employee knowledge sharing intentions. I Journal of information science. Vol. 33. s. 135-149.

Nationalencykopedin. (2021) Kunskap. Hämtad: 2021-03-24. Tillgänglig från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kunskap Nelke, M. (2006). Bevaka din omvärld. Liber AB, Malmö.

Nilsson, B. Waldemarson, A-K. (2007). Kommunikation. Samspel mellan människor.

Studentlitteratur AB, Lund.

OECD. (2015). Improving Schools in Sweden. An OECD Perspective. Hämtad: 2015-11-22.

Tillgänglig från:

http://www.regeringen.se/contentassets/06db54113fa64452a02ea8475b1f6405/bilaga-improvi ng-schools-in-sweden

Pang, M.F., Ling, L.M. (2012). Learning study: helping teachers to use theory, develop professionally, and produce new knowledge to be shared. I Instr Sci 40. s. 589–606.

Pickard, A J. (2013). Research Methods in Information. London: Facet Publishing.

Sahlin, K. Eriksson-Zetterquist U. (2016). Kollegialitet. En modern styrform.

Studentlitteratur AB, Lund.

Savolainen, R. (2017). Information sharing and knowledge sharing as communicative activities. I Information Research. Vol 22. no. 3.

Schein, E H. (2010). Organizational Culture and Leadership. 4:e upplagan. John Wiley &

Sons, San Francisco. Hämtad: 2016-04-17. Tillgänglig från:

http://site.ebrary.com.lib.costello.pub.hb.se/lib/boras/reader.action?docID=10418988

Skolverket. (2020a). Personalstatistik över tid. Hämtad 2020-11-15. Tillgänglig från:

https://siris.skolverket.se/siris/f?p=SIRIS:262:0::NO:::&vf=21&hmantyp=&lan=&kommun=

&hman=&skola=

Skolverket. (2020b). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad: 2020-10-12. Tillgänglig från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gym nasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2F curriculum.htm%3Ftos%3Dgy&sv.url=12.6011fe501629fd150a2714f

Skolverket. (2020c). Läroplan Svenska. Hämtad 2020-10-12. Tillgänglig från:

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gym nasieskolan/hitta-program-amnen-och-kurser-i-gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabu scw%2Fjsp%2Fsearch.htm%3FalphaSearchString%3D%26searchType%3DFREETEXT%26 searchRange%3DCOURSE%26subjectCategory%3D%26searchString%3Dsvenska&sv.url=1 2.5dfee44715d35a5cdfa8e7a

Skolverket. (2020d). Kollegialt lärande. Hämtad: 2020-10-13. Tillgänglig från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetensk aplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/skolutveckling-genom-kollegialt-larande)

Skolverket. (2020e). Kollegialt lärande - individutveckling eller skolutveckling? Hämtad 2020-10-13. Tillgänglig från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/kollegialt-la rande---individutveckling-eller-skolutveckling

Skolverket. (2020f). Att organisera skolor utifrån kärnuppdraget. Hämtad: 2020-12-03.

Tillgänglig från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/att-organiser a-skolor-utifran-karnuppdraget

Wenger, E. (2000). Communities of practice and social learning systems: the career of a concept. I Organization. Vol 7, no. 2. s. 225-246.

Bilaga 1