Då denna studie endast bygger på intervjuer med speciallärare, där fokus varit på deras syn av speciallärarens uppdrag och roll, tycker vi att det hade varit intressant att göra studien mer komplett genom att även intervjua rektorer och se om de har en liknande syn av speciallärarens uppdrag och roll. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att få skolledningens, övriga lärares och elevers syn på specialundervisning och vilka förväntningar de har på specialläraren.
En annan sak som inte kommit fram så mycket i våra intervjuer men som vi själva har funderat mycket över är hur speciallärare tillgodoser de starka eleverna inom matematikutveckling. Genom vår forskning upplevdes det att tiden att räcka till som speciallärare inom matematik var knapp och de speciallärare vi intervjuade valde att lägga fokus på de elever som var i behov av stöd istället för de elever som var starka inom matematiken. Därför anser vi att en ytterligare fortsatt forskning skulle kunna vara hur specialläraren inom matematik väljer att möta de starka eleverna.
48
Referenser
Adler, B. (2007). Dyskalkyli och matematik. Malmö: Nationella utbildningsförlaget Sverige
Alvesson, M. (2010). Intervjuer-genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber
Asp – Onsjö. L. (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad 2019-03-24 från https://gupea.ub.gu.se/_2077_16941_5.pdf
Aspelin, J, m.fl. (2013). Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad: University Press
Barnkonventionen (2018). Hämtad den 2019 -03-12 från https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Bergius, B. och Emanuelsson, L. (2011). Hur många prickar har en gepard? Unga elever upptäcker matematik. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber AB
Boaler, J. (2017). Matematik med dynamisk mindset - hur du frigör dina elevers potential. Stockholm: Natur och Kultur.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development. Cambridge, Mass: Harvard University Press. Hämtad 2019-04-02 från
https://web-a-ebscohost-
com.proxy.mau.se/ehost/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzI4MjYzMV9fQU41?sid=ffe4b78d- 534d-43a6-87ec-6d025678080a@sessionmgr4009&vid=0&format=EB&rid=1
Bruce, B. (2018). Inledning. I G. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (s. 9-15). Malmö: Gleerups Utbildning AB
49
Bruce, B., Rubin, M., Thimgren, P. och Åkerman, R. (2016). Specialpedagogik i professionellt lärarskap synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bråten, I. (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I G. Bråten, I. (red.), Vygotskij och pedagogiken (s. 7-31). Lund: Studentlitteratur
Byström, A (2018). Specialläraren: en specialistkompetens i skolans värld Kristianstad University Press
Byström, A., Grahn, C och Sjunnesson, H. (2018). Specialläraren i elevhälsoarbetet. I G. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (s. 109-123). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Byström, A. och Bruce, B. (2018). Specialisering barns och elevers språk, skriv- och läsutveckling. I G. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (s. 23-40). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Emanuelsson, I., Persson, B. och Rosenqvist, J. (2001) Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Forskningsrapport: Karlstad Universitet
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. och Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur
Ewe Plantin, L. (2018). Speciallärarens verktygslåda- att utmana och hitta nya vägar. I G. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (s. 57-73). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Fejes, A. och Thornberg, R.(2017) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB
50 Stockholm: Vetenskapsrådet.
Giota, J. och Emanuelsson, I. (2015). Differentieringsproblematiken i en skola för alla under
100 år. Vägval i skolan. Nr 1, 2015. Hämtad 2019-02-14 från
https://undervisningshistoria.se/differentieringsproblematiken-i-en-skola-for-alla-under-100- ar/
Gunnarsson, B. (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur
Göransson, K. och Nilholm, C. (2016). Inkluderande undervisning - vad kan man lära sig av forskningen? (FoU skriftserie nr 3)Specialpedagogiska skolmyndigheten
Hämtad 2019-03-08 från https://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/00458_tillganglig.pdf
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G. och Nilholm, C. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning [Elektronisk resurs] En enkätstudie. Karlstad: Karlstads universitet.
Hansson, Å. (2015). RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, GUPEA (Göteborgs universitets publikationer)
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverket
Haug, P. (2014). Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur AB.
Harkness, S. och Thomas, J. (2015). Patterns of non-verbal social interactions within intensive mathematics intervention contexts. Mathematics Education Research Journal (2016) 28:277- 302. Hämtad 2019-04-01 från
https://link-springer-com.proxy.mau.se/article/10.1007%2Fs13394-015-0164-9 Hattie, J. (2012). Synligt lärande -för lärare. Stockholm: Natur och kultur.
Henningsson- Yousif, A. (2018). Speciallärarens bidrag till skolans utveckling- att dra sitt strå till stacken. I G. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (ss. 141-155). Malmö: Gleerups Utbildning AB
51
Holgersson, I. och Wästerlid, C. (2018). Specialisering barns och elevers matematikutveckling. I G. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (ss. 41-56). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Högskoleverket. (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Högskoleverkets rapportserie 2012:11 R. Stockholm: Högskoleverket. Hämtad 2019-02-14 från
https://www.uka.se/download/18.12f25798156a345894e2b95/1487841883074/1211R- specialpedagogexamen-svenska-skolan.pdf
Karlsson, N. och Kilborn, W. (2015). Matematikdidaktik i praktiken. Lund: Gleerups
Kragh, M. och Ewe Plantin, L. (2018). Speciallärarens arbete som kvalificerad samtalspartner. I G. Bruce (Red.), Att vara speciallärare (s. 75-88). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Kvale, S. och Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Lindström L, Lindberg V. och Pettersson Astrid (2015). Pedagogisk bedömning. Stockholm: Liber
Ljungberg, A-L. och Roos, H. (2018). Att skapa tillgänglighet till matematik – vilka är de pedagogiska utmaningarna? Stockholm: Skolverkets Lärportal. Hämtad 2019-05-06 från
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-
matematik/Grundskola/439_matematikdidaktik_specialpedagogik_%C3%A5k7- 9/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/MA1_7-9_01A_01_utmaning.docx
Lundin, J. (2017). En skola som fungerar-för alla. Lund: Studentlitteratur
52
Löwing, M. (2017). Grundläggande Aritmetik - matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur
Malmqvist, J. (2015). Statliga perspektiven inom specialpedagogik. Vägval i skolans historia. Hämtad 2019-05-06 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:877705/FULLTEXT01.pdf
Mcintosh, A. (2016). Förstå och använda tal- en handbok. Göteborg: Göteborgs Universitet NCM.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik: Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 10(2): 124-138
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet- en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur
Olsson, L. (2019). Fortsätt inte traggla utan backa. Tidningen Grundskola 2019:01 Hämtad 2019-02-20 från https://tidningengrundskolan.se/fortsatt-inte-traggla-utan-backa/
Person, B. (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm; Liber
Persson, B. och Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber AB.
Risberg, T. (2015). Goda lärmiljöer. Vägar att möta elever för en inkluderande skola. Skolportalen. Artikelnummer 6/2015.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen (Elektronisk resurs). Stockholm: Svenska Unescorådet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
53
SFS 2011:688. Examensordning för speciallärarexamen.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2019) Hämtad den 2019-04-02 från https://www.spsm.se/
Sterner, G., Lundqvist, P., Nilsson, B. (2011). Intensivundervisning med gott resultat. Göteborgs universitet. Nämnaren. Hämtad 2019-04-05 från
http://ncm.gu.se/media/namnaren/npn/2011_1/4450_lundqvistmfl.pdf
Stukat, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2017). Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Säljö, R. (2017). Lärande- en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Takala, M. och Ahl. A. (2014). Special education in Swedish and Finnish schools: seeing the forest or the trees? Nasen, Helping anyone achieve, Volume 41 Issue 1. Hämtad 2019-02-19 från https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/1467-8578.12049
Takala, M., Pirttimaa, R. och Törmänen, M. (2009). Inclusive special education: the role of special education teachers in Finland. British Journal of Special Education, Volume 41 Number 1, 2014. (s. 59-82). Hämtad 2019-02-10 från:
54
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Vygotsky, L.S. (1986). Thought and language. Cambridge, Mass: Harvard University Translation newly rev. and edited by Alex Kozulin. Cambridge, Mass : MIT Press. 1986 Press. Hämtad 2019-02-24 från:
https://web-b-ebscohost-
com.proxy.mau.se/ehost/ebookviewer/ebook/bmxlYmtfXzQ5MzUwX19BTg2?sid=f5c842f6- 0527-4191-8016-a65894e9cb99@pdc-v-sessmgr02&vid=0&format=EB&rid=1
Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign – en handbok. Stockholm: Gothia fortbildning
Åsberg, R. (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Det kvalitativa - kvantitativa argumentets missvisande retorik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 6(4), 270-292.
55
Bilaga 1
Frågor till intervju
Det som är kursiverat är för vår egen del, det vi önskar få svar på genom frågan vi ställt.
Bakgrundsfrågor
- Berätta om din skola och din yrkesbakgrund.
(antal elever, vilka klasser, hur många år har du arbetat som speciallärare, vilken är din grundutbildning)
Speciallärarens uppdrag
- Berätta om ditt arbete på skolan.
Hur ser en arbetsvecka ut för dig? Vilka arbetsuppgifter har du? Vilka arbetsuppgifter anser du kännetecknar ditt uppdrag som speciallärare?
(arbete med elever, arbete med pedagoger, observationer, handleder/rådgivning med elever/pedagoger, utredningar, upprättande av ÅP, anpassningar av lärmiljön, pedagogiska utvecklingsarbeten, deltar i specialpedagogiska nätverk, deltar i möte med t.ex. BUP, Habilitering, soc)
- Berätta hur ditt arbete tillsammans med eleverna ser ut?
Hur mycket undervisar du elever: enskilt/ i mindre grupper /deltar i klasser- arbetar som stöd i klasser? (didaktik)
Ungefär hur stor del av din arbetstid lägger du på detta? Hur gör ni med de elever som når målen men som kanske behöver en extra pushning inom ett visst arbetsområde? Finns det tid för dig att ta emot dessa?
- Vilka insatser gör du med eleverna?
(intensivträning, tar fram anpassat material, undervisning, kartläggning )
- Berätta hur ditt arbete tillsammans med pedagogerna ser ut?
samarbete - handledning/rådgivning - ÅP - matematikutveckling (ev. samarbete med förste lärare) - arbetslagsmöten - kontakt med VH
56
- Berätta hur ditt arbete tillsammans med ledningen ser ut? Delaktig i elevhälsan? Verksamhetsutveckling? Skolutveckling? I så fall - Ungefär hur stor del av din arbetstid lägger du på detta? - Vilken typ av dokumentering gör du/ är du delaktig i?
- Vad anser du är det viktigaste i ditt uppdrag som speciallärare?
- Vad anser du är det svåraste i ditt uppdrag som speciallärare?
- Har du några tips till oss i vår framtida roll som speciallärare?
-Tycker du att din roll motsvarade förväntningar du hade när du kom som nyutbildad speciallärare? Motsvarar det vad du lärde dig på högskolan/Universitetet?
Screening och kartläggning
- På vilket sätt arbetar ni med screening material?
Är det enbart skolverkets bedömningsstöd eller använder ni annat screeningmaterial också?
- Hur ser arbetet kring kartläggningen ut efter att screeningen är gjord? På vilket sätt går ni vidare utifrån resultatet och analysen som gjorts? Vem ansvarar för sammanställningen och analysen av resultaten?
- Vårt arbete ska grundas på vetenskaplig forskning - hur tänker och arbetar ni med detta. Diskuterar ni det på skolan? Hur håller du dig ajour med vetenskaplig forskning och nya rön? Förväntas ni bidra till matematikutveckling.
57
Bilaga 2
Lärande och samhälle
Datum
Hej,
Vi är två Ma/NO lärare, Jessica Feinberg och Annica Wåhlander, som går sista terminen på matematik speciallärarprogrammet på Malmö Universitet.
Vårt examensarbete har inriktning på hur speciallärare inom matematik arbetar och hur deras arbetssituation ser ut. Vårt syfte med examensarbete är att vi vill bilda oss en uppfattning om hur matematikspeciallärares uppdrag ser ut ute på skolorna. Dels hur det didaktiska arbetet tillsammans med eleverna är strukturerat samt din roll gentemot kollegor, föräldrar och ledning. Vi är därför intresserade av att få ta del av dina erfarenheter som speciallärare och skulle vilja besöka dig för att göra en intervju.
Intervjun kommer att dokumenteras via ljudupptagning för att vi ska kunna gå tillbaka och lyssna på den. Under arbetets gång kommer vi två och vår handledare ha tillgång till materialet och använda oss av det till vårt examensarbete. När vi är klara med arbetet kommer materialet att förstöras. Som deltagare har du rätt att avbryta din medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. Givetvis kommer både du och din skola att vara anonym i vårt examensarbete, ingen information som du ger oss kommer kunna härledas till dig som person eller till din verksamhet. Vårt fokus är på matematikspeciallärarens uppdrag generellt, inte på individnivå.
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Malmö Universitet skriver studenterna ett examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö Universitets databas MUEP (https://muep.mau.se/
58
Vi kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Vill du läsa om dem i sin helhet så
finner du dem på:
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Vi kommer att kontakta dig inom det närmaste för att höra hur du ställer dig till att medverka och i så fall komma överens om tid för intervju.
Jessica Feinberg Annica Wåhlander
______________________________________________________________________
Kontaktuppgifter:
XXXX XXX
XXX XXX
Ansvarig handledare: Birgitta Lansheim
Birgitta.lansheim@mau.se
Kontaktuppgifter Malmö Universitet www.mah.se