Under våra intervjuer framkommer flera olika varianter av handledning som speciallärarna bedriver tillsammans med lärarna; öppna forum, informella samtal i fikarummet som mest handlar om att ge råd, boosta lärarna eller diskutera anpassningar men även mer formella samtal i form av handledningssamtal. Tea berättar om informella samtal:
Det blir gärna korridorshandledning men ibland beroende på vad det handlar om så brukar skolpsykologen och jag tillsammans handleda vissa pedagoger om hur de ska agera och så med vissa elever som är utåtagerande eller vad det kan vara för någonting. Min kollega (specialpedagogen) är mer inne på den biten och kör mer handledning med pedagoger.
Marie berättar om hur de på hennes skola arbetar med formella samtal.
Varje måndag har vi klassdialoger då pedagogerna i årskursen kommer med ett dilemma som vi diskuterar, det tar ca 1 timme. De berättar sitt dilemma, sen är det vi ifrån EHT som diskuterar (så att pedagogerna hör) hur vi har uppfattat deras dilemma och våra tankar kring det. Sen på tisdagar så träffas vi i EHT och följer upp det, vi kallar det EHT reflektion. Vi pratar om mötet om hur det kändes och vad tar vi med oss, vad var det viktiga, vad ska vi ta vidare till rektorerna.
Flertalet informanter framhåller samtalen som förebyggande då de på så sätt, i ett tidigt skede, blir uppmärksamma på elever som pedagogerna har under lupp och riktar extra fokus på för
37
tillfället. Detta anser informanterna är ett bra sätt att ta tag i saker innan det blir för stort och i behov av att bli ett EHT ärende, vilket uttrycks av Lisas citat:
Jag har öppen handledning två gånger per vecka. Pedagogerna behöver inte boka in sig utan kommer för att få konsultation så att vi kan stämma i bäcken tidigt så att det inte behöver bli ett EHT ärende. Dock framkommer det från en av våra informanter, Maja, att hon vare sig har eller är intresserad av att bedriva handledning:
Jag har ju bara varit här sedan augusti och då var jag väldigt noga med att, jag var på intervju på rätt många andra ställen, och jag ville absolut inte ha någon handledning eller skolutveckling. Jag ville bara, bara ha undervisning och här var det enda stället som det togs emot så positivt som jag ville.
Ida och Stina är ofta med på matematiklektionerna både för att observera men också för att ibland modellera matematiklektioner, vilket vi anser är en form av handledning. Efter lektionen har de alltid diskussion med klassläraren om hens upplevelser där de lyfter såväl positiva som utvecklingsbara situationer/förmågor. Ida berättar:
De är vana vid att jag hoppar in, när jag känner att det är något missförstånd något som de inte förstod. Jag kommer med förslag på vad de kan göra, eventuellt modellerar jag en lektion så att de ser hur jag tänker och sen planerar vi vidare utifrån det.
I handledning diskuterar specialläraren och läraren anpassningar som kan göras i undervisningen för att skapa en god lärmiljö, så att alla elevers behov tillgodoses och ges förutsättning till delaktighet. Detta anser flertalet av informanterna vara en betydelsefull arbetsuppgift. Ella uttrycker sig genom citatet:
Anpassningarna gör speciallärare/specialpedagog tillsammans med lärarna. Som speciallärare är man inblandad i allt. Jag gör även oerhört mycket bildstöd.
Analys av handledning
Vi kunde inte hitta något mönster i hur de olika informanterna bedrev sin handledning utan den såg väldigt olika ut på de olika skolorna. Vissa hade strukturerade tider för öppna forum medan andra hade informella möten. Dessutom framkom det att handledning endast utgjorde en liten del ut av informanternas arbetsuppgifter och det blev tydligt att handledning är en arbetsuppgift som på dessa skolor oftast utförs av specialpedagog. Då specialpedagogens uppdrag är att arbeta för barnen gentemot speciallärarens uppdrag att arbeta med barnen menar Bystöm (2018) att handledning blir en naturlig del av specialpedagogens uppdrag. Ewe (2018), Lundin (2017) och Persson (2008) diskuterar begreppet ”en skola för alla” inom specialpedagogik. För att uppfylla detta behövs extra anpassningar göras för några elever, men det som är bra för dem är ofta bra för alla och gynnar allas lärande därför kan extra
38
anpassningar med fördel användas generellt i klassrummet. Informanterna framhöll vikten av att synliggöra elevernas extra anpassningar samt att det som är bra för en är oftast bra för alla. I den nya examensförordningen (SFS 2011:688) står det att specialläraren ska handleda och utveckla det pedagogiska arbetet. Boaler (2011) framhäver att för att eleven ska nå målen krävs det att läraren gör anpassningar i klassrummet, samt medvetengöra eleven om var den befinner sig i sitt lärande. Det vi kommit fram till i vår studie visar på att handledning är betydelsefull för att specialläraren och läraren tillsammans ska kunna diskutera hur matematikundervisningen kan se ut för att på bästa sätt möta alla elever. Detta belyses även av Holgersson och Wästerlid (2018); Lundin (2017) och Wallberg (2019) som diskuterar och menar på att vid samarbete mellan olika kompetenser finns möjlighet att differentiera och anpassa undervisningen, vilket stämmer överens med Bronfenbrenners (1979) tolkning av systemteori som menar på att för att se elevens utveckling behövs det utgås ifrån de olika system eleven är en del av. Bristen på tid för samarbete och samplanering med lärarna nämner speciallärare som ett hinder. Att få till ett fungerande samarbete är viktigt för att verksamheten ska kunna dra fördelar av Bronfenbrenners (1979) ekologiska systemteori där elevens hela skolsituation behöver synliggöras.
Vår studie visar att handledning fungerar i förebyggande syfte för att undvika brister i undervisningen, som annars kan leda till kunskapsluckor, vilket både Adler (2007) och Holgersson och Wästerlid (2018) framhåller är en vanlig orsak till matematiksvårigheter. För att kunna handleda läraren menar Ewe (2018) och Karlsson och Kilborn (2015) att specialläraren behöver var väl insatt i lärarens pedagogik och metodik inom matematiken för att anpassningar som gynnar hela klassens lärande ska kunna tas fram. Därför anser vi att det är av stor vikt att specialläraren deltar på lektionerna, vilket även några av våra informanter framhöll och ansåg vara av största vikt. Detta ger specialläraren en möjlighet att tillsammans med läraren medvetengöra elevernas olika anpassningar inom matematiken och synliggöra dessa för dem vilket också framkom i vår studie.
Skolutveckling
Vi upplever att elevhälsoteamets (EHT) skolutvecklingsarbete för speciallärare ser väldigt olika ut. Alla informanter deltar i EHT. Några har dessutom uppdrag som var kopplade till deras ämne och två är delaktiga i skolutvecklingsprojekt. Hur skolorna har valt att organisera sitt arbete i EHT ser lite olika ut. Alla informanter uttrycker att de ser väldigt positivt på att vara med i EHT och på så vis vara en del i det förebyggande arbete, vilket illustreras med Lisas uttalande:
39
Jag är med i EHT och får uppdrag där utifrån både matte men även allmänt kring specialpedagogik. Det kan till exempel vara att hjälpa till vid pedagogiska kartläggningar. Jag ser en helhet för elevens utveckling och inte bara släcka bränder för där är man en i organisationsnivå.
Att driva förändringsarbete på skolorna är det endast tre av informanterna som är med och gör och i de fallen har de varit kopplat till matematik. Stina beskriver hur hon bedriver sitt skolutvecklingsprojekt.
Matematikutveckling som jag håller i varannan vecka, där vi under en längre tid fokuserat på att implementera Singaporemodellen för de yngre eleverna.
Ella och Lisa, som också deltar i förändringsarbete, beskriver att de i sin roll även är delaktiga tillsammans med specialpedagogen i skolutvecklingsprojekt, vilket innebär att planera upp och hålla i studiedagar samt att ta fram mallar till exempelvis åtgärdsprogram och annan dokumentation. Lisa berättar:
Jag håller på med utbildningar och olika sorters föreläsningar för mina kollegor. Jag har haft om dyskalkyli, matte i förskolan och deras nya läroplan, hur man kan lyfta in matte i förskolan och för våra rektorer om vår tidsplanslinje.
Alla informanter uttrycker att det främst är specialpedagogen på skolorna som aktivt arbetar och deltar i förändrings- och skolutvecklingsarbete tillsammans med ledningen. Maja, som inte deltar i något förändringsarbete, uttrycker sig så här:
Jag ville absolut inte ha något skolutvecklingsansvar. Jag ville bara, bara ha undervisning och här var det enda stället som det togs emot så positivt som jag ville. Ledningsgruppen tyckte att detta verkade bra men ville att jag skulle vara med i EHT.
Analys av skolutveckling
Skollagen (2010: 800) säger att skolorna har som krav att i elevhälsan ska det bland annat finnas tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens vilket vi ser stämmer överens med de skolor vi har gjort våra intervjuer på. Vi ser det som positivt att både speciallärare och specialpedagog sitter med i elevhälsan, då de kompletterar varandra. Byström, Grahm och Sjunnesson (2018) menar att speciallärarens roll i elevhälsan kan bidra till elevernas lärande genom att koppla ihop hälsa och lärande. Syftet med elevhälsan är att få ett samlat grepp om eleverna utifrån elevens hela skoldag och hemsituation, vilket stämmer väl överens med systemteorins holistiska synsätt. Bronfenbrenner (1979) betonar att alla de system som en elev ingår i under skoldagen är beroende av varandra, och måste tas med i beaktan, för att utifrån dessa få ett helhetsperspektiv på elevens situation i skolan. Allt som händer har betydelse för hur eleven agerar.Det stöds även av Gunnarsson (1999) som framhåller vikten av att göra en grundlig analys av elevens lärande situation för att få en förståelse för elevens agerande.
40
Precis som Henningsson - Yousif (2018) framhåller, upplever vi utifrån de informanter vi träffat, att det är upp till specialläraren hur stor delaktighet denne väljer att ta i skolutvecklings- och förändringsarbete. Efter att ha lyssnat på de olika informanterna anser vi att specialläraren har en viktig roll att fylla för att tillsammans med ledningen planera så att skolan kan organisera resurserna på bästa sätt för att skapa bästa förutsättningar för eleverna i matematik. Även Säljö (2017) menar att det är viktigt att ha ett holistiskt synsätt när organisationen planeras för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för elevers och verksamhetens utveckling.