Förslag på fortsatt forskning

Som tidigare konstaterat finns inte någon direkt forskning kring fysisk aktivitet och rörelse i skolan som har en specialpedagogisk infallsvinkel. Denna studie bidrar förhoppningsvis till ökad kunskap om specialpedagogiska implikationer vad gäller ämnesområdet, men många fler behövs, både sett utifrån pedagogers och övrig skolpersonals perspektiv men också utifrån elevers. Eftersom en stor mängd studier pekar på ett positivt samband mellan, å ena sidan, fysisk aktivitet och, å andra sidan, studieresultat, lärande, koncentrationsförmåga samt kliniska som diverse hälsoaspekter borde alla professioner som arbetar för att optimera lärandet och tillgängliggöra lärmiljön för alla elever – oavsett behov och förutsättningar - vara intresserade av mer studier inom fältet.

44

Referenser

Brown, L., Walkley, J., & Holland, B. (2004). Relationships between physical activity and fundamental motor skill proficiency in victorian children. Paper presenterat vid ACHPER National Conference Proceedings 2004, Wollongong, Australia.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.

CIF. (2017). Unga rör sig för lite visar unik studie. Hämtad 2019-05-08 från https://centrum foridrottsforskning.se/sv/unga-ror-sig-lite-visar-unik-studie/

Eskola, S., Tossavainena, K,, Bessemsb, K., & Sormunena, M. (2018). Children’s perceptions of factors related to physical activity in schools. Educational Research, 60(4), 410-426.

Ericsson, I., & Karlsson, M. (2014). Daily physical education improves motor skills and school performance – a nine-year prospective intervention study. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 2(24).

Ericsson, I. (2013). Physical activity and learning in the Swedish Bunkeflo project: evaluation of motor skills training in compulsory school. Educational Alternatives, 1, 11.

Fejes, A, & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fox, K.R. (2000). Self-esteem, self-perceptions and exercise. International Journal of

Sport Psychology. 31(2), 228-240.

Folkhälsomyndigheten. (2019). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18-grundrapport. Hämtad 2019-05-08 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/s/skolbarns-halsovanor-i-sverige-201718---grundrapport/ Fritz, J. (2017). Physical activity during growth. Effects on bone, muscle, fracture risk

and academic performance. (Doktorsavhandling, Lunds universitet, Lund). Hämtad från https://www.lunduniversity.lu.se/lup/publication/2724198a-285f-4c49-81e1- 23cc6224f130

Fröberg, A., & Raustorp, A. (2014). Svaga samband mellan stillasittande och kardiometabol risk hos barn och ungdomar. Läkartidningen, 111(CYH6).

FYSS. (2017). FYSS 2017 – stöd vid rekommendation om fysisk aktivitet. Hämtad 2019- 05-08 från http://www.fyss.se/fyss-kapitel/introduktion/

45

Hasselgren, B., & Marton, F. (1982). Qualitative changes in conceptions of the world around us as an educational outcome: pre-school student teachers’ way of apprehending children at play. Australian Journal of Education, 26(3), 227-246. IPLA. (2017). International physical literacy association. Hämtad 2019-05-08 från

https://www.physical-literacy.org.uk/

IPLC. (2019). International physical literacy conference 2019. Hämtad 2019-05-08 från http://iplc.info/

Kernis, M.H., Cornell, D.P., Sun, C.R., Berry, A., & Harlow, T. (1993). There's more to self-esteem than whether it is high or low: the importance of stability of self-esteem. Journal of Personality and Social Psychology, 65(6), 190-204.

KORA. (2017). En laengere og mere varierets skoledag – implementerings og

effektundersoegelse. Hämtad 2019-05-09 från

https://www.kora.dk/media/6661129/11013_en-laengere-og-mere-varieretskoledag _implementerings-og-effektundersoegelse.pdf

Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik – en didaktisk möjlighet. Didaktisk tidsskrift. 17(12).

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindwall, M. (2004). Exercising the self: On the role of exercise, gender and culture in physical selfperceptions. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm). Hämtad från http://www.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A190679&dsw id=-7551

Marton, F. (1986). Phenomenography – a research approach to investigating different understandings of reality. Journal of Thought, 10(1), 28-49.

Riksidrottsförbundet. (2018). Rörelsesatsning i skolan. Hämtad 2019-05-08 från https://www.rf.se/rorelsesatsningiskolan

Sarver, D.E., Rapport, M.D., Kofler, M.J., & Raiker J.S. (2015). Hyperactivity in attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD): impairing deficit or compensatory behavior?. Journal of Abnormal Child Psychology, 43(7), 1219–1232.|

SFS. (2017:1111). Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS. (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Rev. Uppl.). Stockholm: Skolverket.

46

Skolverket. (2018). Uppdrag om mer rörelse i skolan. Stockholm: Utbildnings- departementet. Hämtad 2019-05-09 från https://www.skolverket.se/ download/18.6011fe501629fd150a23630/1526474622362/U2018-01430-S-Mer- rorelse.pdf

Skolverket. (2019). Redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-05-09 från https://www.skolverket.se/ getFile?file=4038

SPSM. (2017). Extra anpassningar. Hämtad 2019-05-09 från https://www.spsm.se/stodmaterial-extra-anpassningar/start/begrepp/

Steptoe, A., & Butler, N. (1996). Sports participation and emotional wellbeing in adolescents. Lancet, 347 (9018), 1789-1792.

Strauss, R.S. (2000). Childhood obesity and self-esteem. Pediatrics, 105(1), e15. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälls

vetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

WHO. (2018). Physical activity. Hämtad 2019-05-08 från https://www.who.int/news- room/fact-sheets/detail/physical-activity

YFA. (2019). Hur mycket aktivitet behöver barn och ungdomar?. Hämtad 2019-05-09 från http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-barn-och-

47

Bilagor

Jag heter Jennie Karlstedt och läser min sista termin på Specialpedagogprogrammet på Malmö universitet. Just nu är jag mitt uppe i den första fasen av skrivande av mitt examensarbete och till sommaren kommer jag att ta min examen.

Syftet med mitt examensarbete blir att utforska och återge yrkesverksamma specialpedagogers och speciallärares tankar kring ämnesområdet mer rörelse i skolan samt eventuella specialpedagogiska implikationer vad gäller temat. Ämnet tycker jag är intressant bland annat för att regeringen 2018 gav Skolverket i uppdrag att komma med ett förslag som syftar till mer rörelse i skolan. (https://www.regeringen.se/regeringsuppdrag/2018/04/uppdrag-om-mer-rorelse-i- skolan/). Utgångspunkten för förslaget är bland annat att alla individer ska ha samma chans till mer rörelse – oavsett förutsättningar och behov hos individen.

Undersökningen blir av kvalitativ av art och utgår ifrån ett antal intervjuer med specialpedagoger och speciallärare. Fokus vid bearbetning av data samt vid analys av material blir att ge en bild av intervjupersonernas uppfattningar och tankar kring ämnet. Intervjuerna kommer att dokumenteras med hjälp av ljudinspelning och det är endast jag som forskare som kommer att ha tillgång till materialet.

På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid

Malmö universitet skriver studenterna ett

examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin.. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och

observationer. Examensarbetet motsvarar 15

högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).

48

I studien utgår jag från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf ). I enlighet med dessa kommer varje deltagare att tillfrågas inför intervjun och har möjlighet att avböja medverkan i studien. Under studien har deltagaren också rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser. I det färdiga arbetet kommer deltagarna och verksamheterna att avidentifieras. Ljudupptagningarna används endast för denna undersökning och kommer att förstöras när examensarbetet är examinerat.

49

Intervjuguide

1. Vad tänker du kring daglig rörelse och fysisk aktivitet som en del av skolvardagen för alla elever?

2. Sett till dagsläget på din skola, vad ser du för rörelseinslag för eleverna? 3. Vad anser du om den tillgängliga lärmiljön i förhållande till rörelseinslag? 4. Vad tror du ett ökat rörelseinslag kan få för betydelse för elever på skolan

generellt samt extra anpassningar och särskilt stöd?

5. Vad tror du att den tydligare skrivelsen i läroplanen om ett ökat rörelseinslag kan betyda för specialpedagogens/speciallärarens yrke?

6. Om du hade fått bestämma hur skulle du vilja arbeta för att få in mer rörelseinslag under skolvardagen?

7. Tycker du det är specialpedagogens/speciallärarens roll att jobba med rörelseinslag? Hur känner du inför det?