Tragetons modell har under ett antal år utvecklats och det är bara nu som vi använder oss av ASL i Sverige, speciellt med digitala läromedel. Vi hade väldigt svårt att hitta tidigare forskning av främst surfplattor. Vi hoppas att det kommer forskas mer om barns utveckling i de tidigare åldrarna där de får använda surfplattor regelbundet. Det borde även forskas mer gällande utvecklingen av surfplattsanvändandet med eleverna, då vi anser att surfplattor kan användas till så mycket mer än vad vi har sett under detta arbete.
35
Referens
Litteratur
Folkesson, Anne-Marie. (2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Hylén, Jan. (2010). Digitalisering av skolan. Lund: Studentliteratur. Häger, Björn. (2001). Intervjuteknik. Stockholm: Liber.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentliteratur. Lövgren, Erica. (2009). Med datorn som skriverktyg- språk motorik och
bokstavsformer. Stockholm: Bonnier
Patel, Runa & Davidsson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (Upplaga 4:1) Lund: Studentitteratur.
Rienecker, Lotte. (2004). Problemformulering. Malmö: Liber
Strandberg, Leif, (2009). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappa.
Stockholm: Norstedt
Säljö, Roger. (2005) Lärande & kulturella redskap: om lärprocesser och det kolektiva minnet. (Upplaga 2:1) Falun: Scandbook AB
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskolan och skolan. Stockholm: Liber
Williams, Pia (2006). När barn lär av varandra – Samlärande i praktiken. Stockholm: Liber
Nätet
Pedagog Stockholm- en film om arbetet med ASL
http://www.pedagogstockholm.se/sprakutveckling/att-skriva-sig-till-lasning/att-skriva-sig-till- lasning-med-ipad/
(2013-10-02)
Skriv för livet- blogg av Marie Norgren – ett reportage med Arne Trageton http://skrivforlivet.wordpress.com/2012/06/01/Trageton-om-ASL/
(2013-10-10)
Forskning.se- Artikel av Åke Grönlund
http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/barnlarsigskrivaochlasasnab baremeditundervisning.5.4cd5847a13deddda7c71e0.html
36
Vetenskapsrådets publikation: God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011 http://vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningssed+2011.1.pdf (2013-09-22)
Vetenskapsrådet publikation: Forskningsetiska principer: inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning
http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2013-09-22)
Bilagor
Bilaga 1 Föräldrabrev
Bilaga 2 Observation Skola 1 årskurs 2 Bilaga 3 Observation Skola 2 årskurs 2 Bilaga 4 Observation skola 2 årskurs 1
37
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter från lärarutbildningen på Malmö Högskola som skriver vårt
examensarbete nu. Vårt arbete handlar om surfplattor och datorer i undervisningen. Eftersom vi vet att era barn går i en skola där det används dessa läromedel har vi valt att göra
observationer i vissa klasser.
Vi hade tänkt anteckna , anteckningarna kommer enbart att användas av oss och kommer att raderas så fort vi är klara med arbetet. Läsarna kommer inte kunna identifiera vem som sagt eller gjort vad, eftersom vi inte kommer nämna några vid namn, varken elever eller skola i vårt arbete.
Nedan skriver ni under om ni godkänner detta och vill hjälpa till med forskning inom skolvärlden.
Skicka lappen med era barn till skolan senast den XX/XX.
Tack på förhand.
Stephanie Soares & Leila Thulin
Jag godkänner att mitt barn är med i undersökningen:
Barnets namn:
___________________________________________________________________________ Vårdnadshavarens underskrift: Datum:
38
Bilaga 2
Skola 1, årskurs 2, 9 elever och en lärare.
När vi kom till skolan var eleverna och läraren på väg till ett annat rum eftersom det var en liten grupp av klassen. Eleverna fick sätta sig i grupper om tre och tre, och fick sedan vänta på att få instruktioner på vad de skulle göra. Sex elever skulle arbeta med matematik och tre elever med skrivutveckling. De elever som arbetade med matematik satt med varsin surfplatta och arbetade i olika matematik appar beroende på vilken nivå de var på. Läraren bestämde vilken app samt vilken område i appen som eleven skulle arbeta med, dock märkte vi att eleverna arbetade en kort stund med det och sedan bytte eller diskuterade vilken app eller vilket arbetsområde de andra eleverna var på. Det diskuterades matematiska termer mellan läraren och eleverna. Vi såg även att elever bytte surfplatta med varandra för att de tyckte det var för svårt eller för lätt, detta såg dock inte läraren.
De tre elever som arbetade med skrivutveckling arbetade i en app där de skulle skapa en bok. Tanken var att de skulle arbeta tillsammans och fick därför bara en platta. Detta resulterade i att två av eleverna var passiva medans en arbetade. En av eleverna satt och gjorde andra saker och den andra kollade lite på vad den som arbetade gjorde. De började med att ta ett foto på sig själva, sedan skulle de skriva en text till fotot. Därefter skulle de spela in när de läste texten och sedan kollade de på resultatet. Appen hade dock en del problem och fungerade inte som den skulle. Fotot hamnade upp och ner, text försvann med mera. Detta ledde till att eleverna tröttnade och gick iväg, de gick bort till de elever som arbetade med matematik och började prata med dem. Efter en stund, ca: 15 minuter, fick eleverna arbeta med något annat ämne. Vi märkte dock att vissa elever inte arbetade, utan lekte istället. Eleverna tröttnade fort och ville bytta uppgift. Vi märkte även att vissa elever hjälpte varandra när de hade svårigheter.
39
Bilaga 3
Skola 2, årskurs 2, 6 elever och en lärare.
Vi gick in i ett klassrum och läraren berättade lite om vad de gjort tidigare och vad de skulle göra nu. De skulle skriva sagor, först skulle de rita en saga i serieform därefter fick de berätta sin saga för läraren som ställde frågor om sagan. Sedan skulle de två och två skriva ner sagorna genom att en berättade och den andra skrev. De hade tidigare gått igenom hur man skriver sagor med t.ex. ”det var en gång…” och olika sagor ord, figurer och föremål. De hade även gått igenom att sagan måste ha en början, ett problem, en lösning och ett slut. De arbetade i en app som hette ”skolstil” där de fick skriva. Appen hade talsyntes, vilket innebär att varje bokstav som eleven tryckte in ljudade plattan och efter varje mellanrum så sade den ordet och när de sedan satt punkt sades hela
meningen som de hade skrivit.
Eleverna skrev och läste relativt bra, i tal kunde eleverna uttrycka sig, oftast hade de grammatiskt rätt, men i skrift kunde det bli lite fel eftersom programmet läste ordet kunde det bli stavat så som det låter. Oftast blev det rätt, men texterna krävde lite rättning. Eleverna kunde arbeta relativt enskilt. Eleverna hjälpte varandra att stava och utbytte åsikter och tankar om hur det skulle skrivas. Vid vissa tillfällen hände det att den ena eleven som inte var aktiv i skrivandet, rättade den andra genom att säga: ”de var inte så jag menade” eller ”det stavas med ett t”.
Eleverna i denna grupp hade en lugn stämning och satt och arbetade in i det sista utan avbrott. När eleverna var klara med en saga kom läraren till dem och hjälpte dem att rätta sina texter om de ville. Pedagogen ställde även frågor till eleverna om vad som hände och hur figurerna i sagen kände och så vidare, för att utöka och fördjupa texten. Därefter skrev de ut texten direkt så att eleverna fick den i pappersform. Vissa elever tyckte att det var en tävling att se vem som skrivit mest. När texten kom ut på papper var eleverna väldigt stolta och visade upp sina verk. Läraren sa även till dem att de kanske skulle läsa upp sagorna på föräldramötet vilket eleverna blev jätte glada för.
40
Bilaga 4
Skola 2, årskurs 1, 20 elever, två lärare och en extra resurs.
Eleverna hade fått en uppgift att skriva: Jag är glad när… Eleverna fick först rita på ett papper och sedan skriva på surfplattan om vad som gör dem glada. De arbetade två och två, vissa arbetade tre och någon arbetade själv. Eleverna samtalade mycket och tanken var att en skulle berätta och den andra skriva, men vissa av eleverna skrev själva vad de ville ha sagt och detta resulterade i att den andra blev, i vissa fall lite passiv. Eleverna arbetade med en skrivkompis som det är tänkt att dem ska arbeta en längre tid med. Det är läraren som valt vem eleven ska arbeta tillsammans med och i de flesta fall har läraren valt en som är längre fram i sin utveckling och en som är lite längre bak. I en grupp kunde vi se att detta inte var en bra lösning eftersom den som var lite längre fram var väldigt dominant och lät inte den andra eleven skriva.
Mitt under lektionen hade de en 20 minuters rast, detta tyckte vi ledde till en mer högljudd och orolig stämning i klassrummet efter rasten. Detta var även sista lektionen innan lunchen vilket också kan ha orsakat den oroliga stämingen. Vi tyckte även här att flertalet elever arbetade koncentrerat och bra tills det var dags för lunch. Eleverna i denna klass använde även dem appen ”skolstil”.
Två av eleverna som arbetade tillsammans hjälpte varandra genom att använda sig av alfabetet på väggen. Den som skrev sa vad den ville skriva, sedan började dem med ett ord i taget och den andra eleven sa vilken bokstav den andra skulle skriva. Därefter kollade han på alfabetet på väggen och hittade rätt bokstav på plattan som upprepade bokstavsljudet.