Det hade varit spännande att forska kring lärmiljön ur barns perspektiv men då med yngre barn till exempel 1-3 år. Även samma åldersgrupp som i denna studie, 4-5 år hade varit intressant i ett större perspektiv där fler barn blir hörda för att undersöka vad som framkommer. Att i större skala undersöka skillnader och likheter i specialpedagogers och förskolepersonalens uppfattningar om varandras ansvar och uppdrag i barngruppers lärmiljöer hade varit intressant att veta mer om. För att få ett bredare helhetsperspektiv och för att upptäcka ytterligare aspekter kring tillgängliga lärmiljöer i förskolor hade det varit intressant att föra fram förskolechefers perspektiv. Ett annat perspektiv utifrån en samhällsaspekt på förskolor hade varit att undersöka och få med politikers åsikter och tankar kring förskolan och tillgängliga lärmiljöer för alla barn.
46
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2,. uppl.) Stockholm: Liber.
Andersson, B. (1985). Som man frågar får man svar: en introduktion i intervju- och
enkätteknik. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Björck-Åkesson, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I: A. Sandberg (Red.) (2014) Med
sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (uppl. 2 s. 23-40). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Castro, S., Granlund, M. & Almqvist, L. (2017). The Relationship between Classroom Quality-Related Variables and Engagement Levels in Swedish Preschool Classrooms: A Longitudinal Study. European Early Childhood Education Research Journal, 25(1), 122-135. Dahlin Ivanoff, S. & Holmgren, K. (2017). Fokusgrupper. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Doctoroff, S. (2001). Adapting the Physical Environment to Meet the Needs of All Young Children for Play. Early Childhood Education Journal, 29(2), 105-109.
Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens
betydelse. (4. uppl.) Stockholm: Liber.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm:
Natur & Kultur.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, (2), 105-112.
Hallin, A. & Helin, J. (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lantz, B. (2014). Den statistiska undersökningen: grundläggande metodik och typiska
47
Lundqvist, J., Allodi Westling, M. & Siljehag, E. (2015). Inclusive Education, Support Provisions and Early Childhood Educational Pathways in the Context of Sweden: A Longitudinal Study. International Journal of Special Education, 30(3), 3-16.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nonis, K., Chong, W. H., Moore, D. W., Tang, H. N. & Koh, P. (2016). Pre-School Teacher's Attitudes towards Inclusion of Children with Developmental Needs in Kindergartens in Singapore. International Journal of Special Education, 31(3), 1-30.
Sandberg, A., Lillvist, A., Eriksson, L., Björck-Åkesson, E. & Granlund, M. (2010) ”Special Support” in Preschools in Sweden: Preschool Staff’s Definition of the Construct.
International Journal of Disability, Development and Education, 57(1), 43-57.
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E., (2010). Förskolan: arena för barns
lärande. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Skollagen 8 kap. 9 § (SFS 2010:800) Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skollagen 8 kap. 2 § (SFS 2010:800) Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens
perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Strandberg, L. (2014). Vygotskij, barnen och jag: pedagogisk inspiration. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: svenska Unescorådet.
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö -18. Stockholm: Skolverket. Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Tufvesson, C. (2015). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning: förskola och skola:
handledning. Tredje upplagan Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
48
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Vygotskij. L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor
SPSM (2017)Vad innefattas i begreppet lärmiljö. Hämtad 2018-11-19 från
https://www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare/fragor-och-svar/fragor-och-svar/vad-innefattas- i-begreppet-larmiljo/
Figur 1 & 2
SPSM(2012) Tillgänglighetsmodellen och indikatorer. [Bild]. Hämtad från https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-
inkludering/tillganglighet/tillganglighetsmodell/ Granskat måndag 17 september 2018
49
Bilaga 1
50
Bilaga 2
Bild 1
En kompis till er är 4 år sitter vid ert bord när ni äter mat. Kompisen pratar högt och avbryter dig och de andra kompisarna när ni vill berätta något. Kompisen håller alltid på och pillar på besticken och slår med dem i bordet. Kompisen reser sig ofta under tiden ni äter och hämtar saker eller går på toaletten. En av er är på väg att hälla upp mjölken men kompisen tar mjölkpaketet ur er hand och häller upp till sig själv. När du säger till kompisen blir han ofta arg och kan knipas eller slås.
• Vad tänker ni om kompisen? • Varför tror ni att kompisen gör såhär? Vad tror ni att kompisen känner? • Vi vill leka med kompisen, vad tror ni att vi skulle kunna leka? • Tror ni att kompisen behöver hjälp med något på förskolan? Om så, hur ska vi hjälpa kompisen? • Berätta om ni tycker att vi kan ändra på något i förskolan för att alla barn ska kunna leka? • Hur lär du dig nya saker? • Kan kompis också lära sig nya saker? Hur? Bild 2
En av era kompisar är 5 år. Kompisen brukar inte fråga om hon får vara med och leka utan kommer fram och tar en leksak ni använder som hon smakar och biter på. När ni säger till kompisen förstår hon inte, hon tittar bort och sjunger en sång. Sedan skriker hon ett glädjetjut och går vidare till två andra av era kompisar som lägger ett pussel. Hon drar loss bitar från det lagda pusslet, sedan slänger hon dem på golvet och när ni pratar med henne förstår hon inte utan går vidare. När ni sitter i samlingen springer kompisen plötsligt därifrån och går bort till en hylla som hon börjar klättra på. En vuxen hjälper henne ner.
• Vad tänker ni om kompisen? • Varför tror ni att kompisen gör såhär? Vad tror ni att kompisen känner? • Vi vill leka med kompisen, vad tror ni att vi skulle kunna leka? • Tror ni att kompisen behöver hjälp med något på förskolan? Om så, hur ska vi hjälpa kompisen? • Berätta om ni tycker att vi kan ändra på något i förskolan för att alla barn ska kunna leka? • Hur lär du dig nya saker? • Kan kompis också lära sig nya saker? Hur?
51
Bilaga 3
Intervjuguide
1. Vilka svårigheter har barn som innefattas av att vara i behov av särskilt stöd enligt din egen uppfattning? 2. Vad anser du som betydelsefullt i lärmiljön på en förskola? 3. Hur arbetar ni med en tillgänglig lärmiljö för barn i behov av särskilt stöd? - Finns det skillnader mellan en tillgänglig lärmiljö i allmänhet och en tillgänglig lärmiljö för barn i behov av särskilt stöd? Beskriv - Vilka möjligheter respektive hinder upplever ni med att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla barn? 4. Finns det ett syfte med att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla barn? - Ur ett samhällsperspektiv? Beskriv52
Bilaga 4
Lärande och samhälle
Datum