Vi talade om det kan finnas ett vidare syfte med att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla barn ur ett samhällsperspektiv. Förskolepersonalen tycker att det finns ett syfte och att grunden för framtiden startar tidigt både i förskola och hem. Ekonomiska resurser nämns som viktigt i förskolan. Miljön och material i miljön kan inspirera framtida yrkesval och allmänt förbereda för framtiden. Specialpedagogen belyser hur grundläggande tillgänglighet i lärmiljön kan vara för självförtroende och självkänsla.
Alex: ”(..) sen längre så det är lite att här på…det blir som en grund man lägger här, alltså vi lägger en grund och föräldrarna lägger ju eller de man bor med lägger en grund ja så oja det tror jag säkert ja precis.”
Alex förklarar djupare hur viktig grunden är ur ett samhällsperspektiv: ”(..) om man ser program ibland på TV när de intervjuar då alltså om man ska hårdra det riktigt, missbrukare och så och de säger hur hade du din uppväxt, ja den var ju fruktansvärd (..) hade man lagt pengarna där nere då…och lagt pengarna där då hade det kostat så mycket. Men den missbrukaren där kanske kostar ett miljonbelopp (..)”
Sam: ”(..) nu tänker jag yrken, man har ju sådana här utklädningskläder också, man kan leva sig in i olika yrken och man leker mamma-pappa-barn, man leker rollekar (..) det kan bli konstnärer av skapandet (..) ja det är det där lilla fröet… ja det kan vara rätt så tydligt på vissa barn, ja sen är det inte säkert (..)”
Charlie: ”Ja för att vi, vi lägger ju grunden till en framtid samhällsboende (..) det är vår framtid helt enkelt, vi lägger ner arbetet där.”
Spec.ped: ”(..) är det tillgängligt så stärker det ju barnens självkänsla och självförtroende att det blir tillgängligt att de blir kompetenta individer alltså att göra det tillgängligt gör ju att man möter det barnets behov och det tänker jag att det bygger ju ett självförtroende och en självkänsla hos barnet att jag är värd någonting oavsett vilka utmaningar jag har så är jag värd
36
någonting för de möter mig där jag är och gör de anpassningar och det hoppas man ju att det ska göras så långt som möjligt även utanför förskolans värld och så vidare.”
Delanalys
Grunden är central som Björck-Åkesson (2014) poängterar. Grunden påverkar framtiden där tidiga insatser kan förebygga framtida problematik. Vårdnadshavare och förskolepersonal arbetar gemensamt för att lägga en god grund för barnen. Det talas om att tidiga insatser är bra för samhällsekonomin. Förebyggande arbete utifrån barns behov och förutsättningar belyser Salamancadeklarationen (2006) som betydande för alla barn. Att arbeta utifrån barns behov och förutsättningar kan bidra till att undvika resursslöseri (Salamanca, 2006). I förskolan ges möjligheter för barn att inspireras och öva sina färdigheter. Att material och lärmiljö inspirerar kan bidra till framtida val för individen. Specialpedagogen går in på djupet med vad en tillgänglig lärmiljö kan bidra med för den egna individen. Det kan handla om att känna sig kompetent, att klara av saker som i sin tur stärker självkänsla och självförtroende. Enligt Ahlberg (2013) är barns motivation, inspiration och lust att lära knutna till deras självkänsla och självuppfattning. Möts barn av en tillgänglig lärmiljö påverkar alltså detta självkänslan och självuppfattningen positivt. Det uttrycks även förhoppning om att individer i behov av särskilt stöd ska fortsätta få stöd och anpassningar utefter sina individuella behov.
Sammanfattande analys
Barn som är i behov av särskilt stöd kan behöva extra stöd i lärmiljön i form av bildstöd och aktivitetsbilder men att alla barn kan ha nytta av det. Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag och Ahlberg (2013) påpekar att förskolan är skyldig att ge kompensatoriskt stöd till de barn som behöver det. Förskolepersonalen är medveten kring lärmiljöns betydelse och att lärmiljöns fysiska uppbyggnad ska vara utformad för att passa alla barn och för att vara tillgänglig. Att barnet känner sig inbjuden att ta del av allt som finns i sin lärmiljö innebär enligt Strandberg (2006) att barnet har tillgång till sin lärmiljö. Mest betydelsefullt är inte vad som finns i respektive rum utan tillgången till det som finns där förutsättningar för lärande är att barnet har möjligheter att påverka och förändra sin miljö. Ett barn anser Strandberg (2006) behöver känna att det bidrar med något viktigt och känna sig inbjuden att relatera till vem som helst i lärmiljön. Ambitionen är att i arbetet med svårigheter för vissa barn inte peka ut något barn. Förskolepersonalen visar på ett relationellt perspektiv som Ahlberg (2013) även lyfter, där de möter alla barn utifrån intresse, behov och förutsättningar. Specialpedagogen handleder
37
och stöttar i verksamheten gällande barn i behov av särskilt stöd. Stödet kan vara för en kortare eller längre tid beroende på behovet och kan ses utifrån det kompensatoriska perspektivet som Nilholm (2007) lyft.
Tillgänglig lärmiljö framstår framförallt handla om den fysiska lärmiljön för de vuxna informanterna och hur den ska anpassas för att den ska vara tillgänglig för alla barn även om en social miljö också berörs. En miljö som erbjuder tillgänglighet i relationsskapande kan vara bra för att skapa en dynamisk lärmiljö för alla barn (Strandberg, 2006). Mångfald i förskolans miljö påpekar Doctoroff (2001) bör finnas och en balans mellan lekmaterial som är tillgängliga för alla barn på förskolan men även andra utvecklingsaspekter hos små barn såsom social kompetens och kreativitet. Förskolepersonal betonar att syftet med en tillgänglig lärmiljö dels handlar om en god grund för framtiden. Även specialpedagogen tar upp detta perspektiv men betonar att det är ett uppdrag enligt Lpfö18. Ur ett samhällsperspektiv handlar det om att grunden skapar förutsättningar för varje individ. Barns tidiga år har enligt informanterna betydelse för framtiden. Därför är det viktigt för alla individer att mötas av en god och tillgänglig lärmiljö som även Doctoroff (2001) poängterar. Framkommer gör att det finns specifikt material för barn i behov av särskilt stöd, detta material används oftast i hela barngruppen. Stöd som ges kan vara i olika form så som material, stödstrukturer och fysisk utformning. Att inte märka ut en individ som annorlunda på något sätt är av vikt. Lärmiljön ska anpassas till alla barns förutsättningar och behov. Specialpedagogen är ett externt stöd vid behov gällande barn i behov av särskilt stöd. Fysisk och pedagogisk lärmiljö är de områden som framkommer mest i informanternas svar även om andra delar också berörs.
Diskussion
Syftet med studien är att öka kunskap om vilka olika sätt förskolpedagoger, specialpedagog och barn tänker kring tillgänglighet i lärmiljön för alla barn inkluderat barn i behov av särskilt stöd. Att undersöka olika uppfattningar ger möjlighet att tänka utifrån olika perspektiv för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla barn. Om syftet uppfyllts och studiens forskningsfrågor besvarats diskuteras i nedanstående avsnitt.
Resultatdiskussion
Det finns olika sätt att tänka kring en tillgänglig lärmiljö för alla barn beroende på var man befinner sig, om man är barn eller vuxen samt vilken yrkesroll man har. Barnet är den som
38
direkt är i och använder sig av lärmiljön. Barnet tänker utifrån egna erfarenheter och upplevelser av lärmiljön och dess tillgänglighet. Det framkommer att barnen inte upplever sig som ansvariga för att utveckla och påverka lärmiljön i någon av dess delar. I förskolepersonalens svar framkommer att barnen är delaktiga då förskolepersonalen tänker utifrån ett barnperspektiv och utgår från barnens intressen. Barn verkar inte riktigt medvetna om sitt inflytande i lärmiljön. Perspektiven skiljer sig åt i uppfattningen om hur delaktiga barn faktiskt är, samt hur tillgänglig lärmiljön är. Många gånger upplever vuxna att barn har tillgång till mycket mer än vad barn uppfattar att de har i praktiken (Strandberg, 2006). En likhet som blir uppenbar i barnens och de vuxnas svar är att förskolepersonal har en vägledande och stöttande roll i olika delar av lärmiljön. Exempelvis i den pedagogiska lärmiljön är ofta förskolepersonalen den primära källan för lärande. Strandberg (2014) betonar att lärande börjar som en social aktivitet och att det krävs två eller fler för att lära. Lärande är förbundet med både pedagogisk och social lärmiljö. Fysisk miljö hör också samman med lärande, miljön ska enligt Strandberg (2006) vara inbjudande och öppna upp för olika interaktioner som möjliggör samspel. Det ska finnas möjlighet att utföra olika typer av aktiviteter och tillgång till olika verktyg ska finnas (Strandberg, 2006). Kunskaper har både yta och djup som enligt Strandberg (2014) kan utvidgas och fördjupas. I förskola och skola ska barn kunna lära sig att steg för steg både bredare och djupare kunna analysera, upptäcka samband, dra slutsatser, växla perspektiv samt föra utvecklade resonemang. Därför är det viktigt för barns lärande att de måste få uppleva hur andra gör, det är bra med lärare som visar hur hen breddar och fördjupar. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande är enligt Strandberg (2014) en kompass att hålla riktningen mot värdegrund och kunskapsutveckling och vägen till att bli kloka och ”fiffiga” är tillsammans.
Förskolepersonalens och specialpedagogens uppfattningar av lärmiljön skiljer sig åt i att de arbetar på olika sätt. Specialpedagogen tillhandahåller stöd och material specifikt för barn i behov av särskilt stöd som sedan ges till förskolepersonalen att arbeta med. Däremot betonar förskolepersonalen att de oftast använder sig av dessa stödmaterial i den generella miljön och i hela barngruppen. Specialpedagogen är medveten om den generella miljön men ser inte detta som sitt specialområde. Vilket kan bero på hens specialisering och ha med uppdraget att göra. Något som är intressant och lite av en paradox med specialpedagogers uppdrag är att det är så specialiserat som det är. Denna specialisering kan göra att man missar helheten alltså alla barn. Barn i behov av särskilt stöd ingår i gruppen alla barn. I Singapore finns enligt Nonis, Chong, Moore, Tang och Koh (2016) intresse att arbeta mot inkludering av barn i behov av särskilt stöd i ordinarie skolgång trots att detta inte är formulerat i deras skollag. Sverige är ett
39
land som länge arbetat med inkludering och där barn som är i behov av särskilt stöd redan inbegrips i den ordinarie skolgången så långt det är möjligt. Specialpedagoger borde således arbeta mer med stöttning av hela barngrupper och inte endast individualiserat som det tycks vara i praktiken. Arbetssättet går inte ihop med att vara inkluderande för alla barn, vilket borde vara att föredra då en del av uppdraget handlar om att barn i behov av särskilt stöd ska vara inkluderade i ordinarie förskola- och skola.
Tillgänglighet i pedagogisk, fysisk och social miljö framträder i både barns och vuxnas uppfattningar av en tillgänglig lärmiljö för alla barn. Förskolepersonalen tycks tala mycket om fysisk och pedagogisk miljö, även om de andra miljöerna tas upp som viktiga. Barnen har också betonat den pedagogiska miljön men visar mer fokus på social miljö som betydande angående tillgänglighet. Den sociala miljön innefattar gemenskap, normkritik och attityder samt olika sätt att lära (Tufvesson, 2015). Barns utveckling är förtroget med att utveckling är relaterad till aktiviteter, relationer och frihet att vara med. Förskolan ska kunna agera i olika situationer och Vygotskij (1995) har lyft att lärare ska, för att vara goda pedagoger, skaffa sig psykologisk kunskap om den sociala miljön för att kunna handleda barnen. Det kan vara så att när den fysiska lärmiljön är iordningsställd och interaktioner framstår fungerar bra så tas den psykosociala miljön för given av personal. Hur mycket talar barn egentligen om lärmiljön då de kanske inte uppfattar sin självklara del i den? Hur får personal fram att barn i den psykosociala miljön behöver och vill ha förändring, hur kommunicerar barn fram det budskapet? För det krävs som Vygotskij (1995) menade en aktiv elev, en aktiv lärare och en aktiv miljö. I miljön behöver barn relatera till andra barn i olika sociala sammanhang. Barn påverkar sin miljö och miljön påverkar barnen i sin tur. Tillgång till är med andra ord en viktig aspekt (Strandberg, 2006).
Tolkningen av barnens svar i samtalen framkommer till en början att vara av ett kategoriskt perspektiv som succesivt går över till att bli mer relationellt. Överlag visar alla informanter vuxna som barn på ett relationellt perspektiv. Social kompetens framkom som grundläggande för delaktighet och gemenskap enligt barnens svar vilket kan relateras till Vygotskijs tankar om att det är grundläggande i människors utveckling (Strandberg, 2006). Sociala förmågor menar Strandberg (2014) bidrar till lärande. Vidare framgår det att läraren är viktig då kunskapsutveckling och uppmärksamhet hör samman och läraren lånar ut både kunskap och uppmärksamhet. Strandberg (2014) anser dock att även andra barn kan inspirera och låna ut kunskap och uppmärksamhet. Arbete med den sociala lärmiljön är av vikt för att skapa tillgänglighet i lärmiljön för alla barn.
40
talar ur ett mer generellt perspektiv och specialpedagogen talar utifrån barn i behov av särskilt stöd. Gemensamt är åsikten att grunden för framtiden läggs i tidig ålder för alla barn. Även Björck-Åkesson (2014) betonar att barns första år är viktiga för en god start i livet. Specialpedagogen understryker att barn i behov av särskilt stöd som får stöd utifrån sina behov och förutsättningar i barndomen kan stärka hens självkänsla och självförtroende. Enligt Ahlberg (2013) har socioemotionella aspekter betydelse för barn, bristande motivation, inspiration och lust att lära är knutna till självkänsla och självuppfattning. Specialpedagogens resonemang är något som kan gälla alla barn och påverka barn med typisk utveckling på samma sätt. Alla barn behöver stöd fast på olika sätt och nivåer utifrån deras individuella behov och förutsättningar. Strandberg (2014) menar att barns utveckling främjas av många varierade erfarenheter, vidare bildar dessa en bas för fortsatt lärande. Därför är det viktigt att barn möts av en lärmiljö som stödjer deras behov och förutsättningar. Samhällsperspektivet var dock något som inte framkom i barnens svar. Detta kan bero på att tillgängliga lärmiljöns påverkan för framtiden kan vara för abstrakt för barn eller att vi inte lyckades ställa rätt frågor. Med barn som informanter menar Dalen (2007) att det kräver noggrann förberedelse av forskaren eftersom kvaliteten på intervjun har stor betydelse för utfallet av barnets berättelser. Forskaren behöver ha erfarenhet av barn och om barns sätt att kommunicera och med fördel uppträda naturligt i intervjusituationen. Vilka frågor som ställs och hur de ställs anser Dalen (2007) kan leda till att barn svarar på ett visst sätt som påverkar trovärdigheten. Vidare anser författaren att barnet kommer bli förvirrat om en intervjuare ställer ledande eller invecklade frågor.