Arbetet med studien har gett uppslag till flera förslag på fortsatt forskning. Som nämnts tidigare utgår studien från lärares upplevelser. För att på djupet studera samverkan och informationsflöde kring skapandet av en tillgänglig undervisning behövs studier på alla nivåer i systemet.
Intervjuer med rektorer skulle kunna ge en mer organisationsinriktad bild av verksamheten och arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning genom extra anpassningar. En annan ingång hade kunnat vara att fokusera på skillnader mellan olika organisationers upplägg kring arbetet med skapandet av en tillgänglig undervisning och extra anpassningar. Vidare hade det varit intressant att undersöka de extra anpassningar som genomförs i språkklassrum idag genom att titta ännu närmare på vad som faktiskt händer, vad som fungerar och inte fungerar och vilket stöd som behövs.
I den här studien medverkar språklärare vilka alla har sina tjänster på en och samma skola. Verkligheten för språklärare ser dock inte alltid ut så. Lärare i moderna språk arbetar ibland på flera skolor för eftersom antalet timmar inte alltid räcker till en heltidstjänst på en skola. Att arbeta på olika skolor kan bland annat innebära att vara en del av flera kulturer, att inte till fullo
kunna delta i till exempel det systematiska kvalitetsarbetet och att tillhöra flera olika arbetslag och ämneslag men också att missa möten och sammanhang. Det hade därför varit intressant att undersöka hur språklärares tjänster påverkar delaktigheten i organisationens arbete med att skapa en tillgänglig undervisning.
Elevperspektivet syns inte alls i denna studie men hade varit mycket intressant att ta del av. Hur upplever elever extra anpassningar i moderna språk? Vilket stöd upplever de att de är i behov av? Det hade också varit intressant att göra en studie kring orsaker till att elever hoppar av sina studier i moderna språk.
Avslutningsvis hade en studie på makronivå kunnat ge helt andra perspektiv kring förhållandet mellan Europakommissionens mål om att alla ska kunna två språk utöver sitt modersmål och elevers möjligheter att hoppa av sina studier i moderna språk.
Trots Europakommissionens mål om att EU-medborgare ska kunna två språk utöver sitt modersmål har elever i svensk grundskola idag möjlighet att avbryta sina studier i moderna språk. Det går inte att bortse från att beslut på makronivå får betydande konsekvenser för eleverna och språkundervisningen. Idag handlar det om möjligheten att hoppa av och signalerna det sänder till både elever och lärare. Om ämnet efter Skolverkets förslag 2018 blir obligatoriskt, följer andra konsekvenser. En av dessa handlar om bristen på utbildade språklärare och därmed kvaliteten på undervisningen. Oavsett beslut blir arbetet med organisering för en tillgänglig språkundervisning avgörande för elever och deras möjligheter att lyckas med sina språkstudier.
Referenser
Ahrenfelt, Bo (2013). Förändring som tillstånd: att leda förändrings- och utvecklingsarbete i företag och organisationer (3 uppl.). Studentlitteratur.
Bergling, Mikael (2018, 9 november). Ny Statistik: Akut Brist på Språklärare. Skolvärlden. Hämtad 2021-02-01 från: https://skolvarlden.se/artiklar/akut-brist-pa-spraklarare
Bronfenbrenner, Urie (1979). The Ecology of Human Development: Experiments by Nature and Design. Harvard University Press
Bryman, Alan (2016). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.
Europeiska kommissionen (UÅ). EU:s politik för flerspråkighet. Hämtad 21-01-23 från: https://ec.europa.eu/education/policies/multilingualism/about-multilingualism-policy_sv Erkan, Esra. Kizilaslan, Irem. Yildirim Dogru, Sunay. (2012). A Case Study of a Turkish Dyslexic Student Learning English as a Foreign Language. International Online Journal of Educational Sciences, 4(3), 529-535. ISSN: 1309-2707
Fahlén, Åsa (2019, 13 mars). Kris i Språkfrågan Kräver Ministerbesked. Lärarnas riksförbund. Hämtad 2021-02-01 från: https://www.lr.se/opinion--
debatt/debattartiklar/2019/2019-03-13-kris-i-sprakfragan-kraver-ministerbesked Holmström, Lotta (2013, 27 maj). Osäker Arbetsmarknad Avskräcker Språklärare. SVT Nyheter. Hämtad 2021-02-01 från: https://www.svt.se/pejl/inte-ett-klokt-val-att-bli-larare-i- sprak
Kaldonek-Crnjakovic, Agnieszka (2018). The Cognitive effects of ADHD on Learning an Additional Language. Govor = Speech, 35(12), 215-227. DOI: 10.22210/govor2018.35.12 Kormos, Judit (2017). The Second Language Learning Processes of Students with Specific Learning Difficulties. Routledge.
Kormos, Judit & Csizér, Kata (2010). A Comparison of the foreign language learning motivation of Hungarian dyslexic and non-dyslexic students. International Journal of Applied Linguistics. 20(2).
Kormos, Judit & Smith, Anne Margaret (2012) Teaching Language to Students with Specific Learning Differences. MM Textbooks.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den Kvalitativa Forskningsintervjun. 3 uppl. Studentlitteratur.
Liontou, Trisevgeni (2019). Foreign language learning for children with ADHD: evidence from a technology-enhanced learning environment. European Journal of Special Needs Education. 34(2), 220-235. Doi: 10.1080/08856257.2019.1581403
Mogren, Anna; Gericke, Niklas; Scherp, Hans-Åke (2019). Whole school approaches to education for sustainable development: a model that links to school improvement. Environmental Educational Research, 25(4), 508-531.
DOI:10.1080/13504622.2018.1455074
Murphy, Cammy D. Romanuck (2018). Educational Leaders and Inclusive Special Education: Perceptions, Roles, and Responsibilities. Journal of Education and Culture Studies, 2(4), 248-270. DOI:10.22158/jecs.v2n4p248
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på Specialpedagogik. Studentlitteratur.
Nilholm, Claes (2017). Teori i Examensarbetet - En vägledning för lärarstudenter. Studentlitteratur.
Palladino, Paula; Bellagamba, Isabella; Ferrari, Marcella; Cornoldi, Cesare. (2013). Italian Children with Dyslexia are also poor in Reading English Words, but Accurate in Reading English Pseudowords. Wiley Online Library. Doi: 10.1002/dys.1456
Runström Nilsson, Petra (2017). Elevhälsa. Samverka, förebygga, bygga. Gleerups.
Sandberg, Jörgen & Targama, Axel (2013). Ledning och förståelse : en förståelsebaserad syn på utveckling av människor och organisationer. Studentlitteratur.
Scherp, Hans-Åke & Scherp, Gun-Britt. (2007). Lärande och Skolutveckling - Ledarskap för Demokrati och Meningsskapande. Karlstad Universitet.
Senge, Peter M. (1995). Den femte disciplinen. Den lärande organisationens konst. Thomson fakta
SFS 2010:800. Skollag. Hämtad 2021-05-10 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sheppard, James (2019). Collaboration as a Means to Support Inclusion. BU Journal of Graduate Studies in Education, 11(2), 16–20.
Skolinspektionen (2010). Moderna Språk - Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:6. Hämtad 2021-05-10 från: https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter- stat/granskningsrapporter/tkg/2010/moderna-sprak/slutrapport---moderna-sprak.pdf Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar -
kvalitetsgranskningsrapport. Hämtad: 2021-05-10 från:
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-
stat/granskningsrapporter/tkg/2016/extra-anpassningar/skolans-arbete-med-extra- anpassningar.pdf
Skolverket (2011). Redovisning av Regeringsuppdrag: Redovisning av Regeringsuppdrag Angående Utveckling av Språkvalen Moderna Språk och Svenska/engelska.
Utbildningsdepartementet. Hämtad 2021-01-17 från: https://www.skolverket.se/getFile?file=2500
Skolverket (2014). Arbete med Extra Anpassningar, Särskilt Stöd och Åtgärdsprogram. Fritzes.
Skolverket (2018a). Förslag för att fler elever ska läsa språk. Hämtad 2021-01-17 från: https://www.skolverket.se/om-oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2018-06-18- forslag-for-att-fler-elever-ska-lasa-sprak
Skolverket (2018b). Redovisning av Regeringsuppdrag: Redovisning av uppdrag om förslag på åtgärder i händelse av att meritpoängen avskaffas. Utbildningsdepartementet. Hämtad 2021-01-17 från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3966
Skolverket (2019). Elever och Skolenheter i Grundskolan Läsåret 2018/19. Hämtad 2021-04- 04 från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65e7b1/1554323705043/pdf4060 .pdf
Skolverket (2020a, 31 augusti). Språkvalet i Grundskolan. Hämtad 2021-02-23 från: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../elev-eller-foralder/smanavigation-elevers- rattigheter/sprakvalet-i-grundskolan
Skolverket (2020b). Elever och Skolenheter i Grundskolan Läsåret 2019/20. Hämtad 2021- 04-25 från:
https://www.skolverket.se/download/18.6b138470170af6ce9149d0/1585039519111/pdf6477. pdf
Skolverket (2020c, 13 november). Barnkonventionen i Skolan. Hämtad 2021-01-17 från: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/barnkonventionen
Sveriges Riksdag (2013/14:AU8). Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering m.m. Hämtad 2021-05-03 från: https://data.riksdagen.se/fil/5453C641-19E5-41FD-95CD- BEE0CC6F598F
Tholin, Jörgen & Lindqvist, AnnaKarin (2009). Språkval Svenska/Engelska på Grundskolan - En genomlysning. Högskolan i Borås.
Treschow, Jacquline (2020, 30 september). Skolverket diskriminerar utan att det syns. Riksförbundet Attention. Hämtad 2020-10-29 från: https://attention.se/2020/09/debatt- skolverket-diskriminerar-npf-elever-utan-att-det-syns/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet.
Westlund, Ingrid (2019). I Fejes & Thornberg (Red.). Handbok i Kvalitativ Analys (3 uppl. s. 72-89). Liber.
Zoutenbier, Inge & Zwitserlood, Rob (2019). Exploring the Relationship between Native Language Skills and Foreign Language Learning in Children with Developmental Language Disorders. Clinical Linguistics & Phonetics. 33(7), 641-653. Doi:
10.1080/02699206.2019.1576769
Öquist, Oscar (2018). Systemteori i praktiken - Konsten att lösa problem och nå resultat. Gothia fortbildning.
Bilaga 1
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH
LEDARSKAP
2021-02-25