Ett av elevhälsans viktigaste uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande (Skollagen, 2010:800). Att arbeta som specialpedagog innebär att vara en del av elevhälsan men specialpedagogen har också ett uppdrag som handlar om att arbeta med skolutveckling (Runström Nilsson, 2017). Utifrån resultatet är det tydligt att det saknas ett förebyggande specialpedagogiskt perspektiv i arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning både i det dagliga arbetet i språkklassrummet, i utformningen av anpassningar, i utvecklingen av undervisningen och i det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogens roll i arbetet med att skapa en tillgänglig lärmiljö genom extra anpassningar i språkundervisningen handlar således om att utveckla skolans organisatoriska arbete med extra anpassningar på skolnivå och att stödja den enskilda läraren i arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning och extra anpassningar för enskilda elever.
Arbetet på grupp- och individnivå handlar om att se till att intentionerna med extra anpassningar (Skolinspektionen, 2010) som skapats på makronivå, uppfylls, det vill säga att se över hur undervisningen behöver förändras och tillgängliggöras för att möta elevers olika
behov. Med ett systemiskt tänkande ses inlärningssvårigheter och diagnoser ur ett ekologiskt perspektiv, som en del av en social situation. För att stödja elever med inlärningssvårigheter behöver specialpedagogen organisera för att kunskapen kring dessa elevers behov är tillgänglig och samverka med läraren i utformningen av extra anpassningar. Enligt resultatet kan språklärare behöva specialpedagogiskt stöd i arbetet med att skapa extra anpassningar som utgår från elevens individuella behov och kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i moderna språk. Det är viktigt att diagnosen inte definierar eleven och dess behov och därmed också viktigt att undervisningen inte planeras och genomförs för diagnoser, utan för elever med olika individuella behov.
Arbetet på organisationsnivå kan handla om att leda och systematisera arbetet med extra anpassningar som en del av det systematiska kvalitetsarbetet och att skapa strukturer för samverkan mellan elevhälsan och språklärare. En viktig del av arbetet handlar om att utgå från ett systemiskt tänkande och att skapa en skolkultur som utgår från ett holistiskt perspektiv. I takt med att det finns färre och färre utbildade språklärare, blir det organisatoriska och det specialpedagogiska stödet allt viktigare för att skapa en tillgänglig undervisning. Ur ett systemteoretiskt perspektiv bör arbetet handla om hur information ska spridas till olika delar av systemet skolan. Specialpedagogens arbete handlar också om att skapa ett öppet system som får informationen att växa. Specialpedagogens arbete med förändring handlar om att inrikta sig på vad som sker i gränssnitten och i övergångarna mellan olika delar och nivåer i system (Öquist, 2018). Det innebär också att med hjälp av information “så frön” eller sätta bollen i rullning som förhoppningsvis ger ringar på vattnet.
7.3 Metoddiskussion
För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ hermeneutisk ansats vilken genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Kvalitativa intervjuer valdes för att besvara forskningsfrågorna som fokuserar lärares upplevelser och behov. Hermeneutik handlar om att tolka och förstå och kan användas för att förmedla upplevelser av fenomen (Westlund, 2019) och den kvalitativa forskningsintervjun är en användbar metod för att förstå världen ur intervjupersonens synvinkel (Kvale och Brinkmann, 2009). Semistrukturerade intervjuer valdes för en flexibel process som lämnar utrymme åt intervjupersonernas uppfattningar och tolkningar (Bryman, 2016). Enkäter hade kunnat ge utrymme för en studie med fler respondenter och en mer generaliserad bild men valet av intervjuer bidrar till den mer kvalitativt djupare aspekt studien avser behandla. Observationer hade kunnat komplettera
undersökningen och gett en mer komplett bild av lärares behov av stöd för att utveckla arbetet med extra anpassningar. Intervjuer av andra yrkeskategorier eller ett annat urval av språklärare kunde gett en annan bild än den som visas här. Lärarna i den här studien kan inte anses vara fullständigt representativa för språklärare eftersom många språklärare har tjänster som delas mellan flera olika skolor.
Studien fokuserar språklärares upplevelser eftersom de har mest information om vad som sker i språkklassrummet och vilket stöd de är i behov av för att genomföra anpassningar och skapa en tillgänglig undervisning. Valet att fokusera lärares upplevelser påverkar resultatet i studien. För att ge en mer fullständig bild av hur skolan kan organisera samverkan och informationsutbyte för att möjliggöra en tillgänglig undervisning i moderna språk krävs studier av fler nivåer i systemet.
Reliabiliteten avser pålitligheten i en studie (Bryman, 2018) och i denna studie görs således en så fullständig och tillgänglig redogörelse för forskningsprocessens alla faser som möjligt. Pålitligheten har ökat genom att handledare och andra studenter fungerat som granskare under arbetets gång. Reliabiliteten påverkas också av att två studenter genomfört studien. Samtliga förberedelser inför studien och analys av empirin har genomförts gemensamt. Diskussionerna som fördes har påverkat och ökat studiens noggrannhet. Valet att genomföra intervjuer enskilt påverkar reliabiliteten både genom att endast en person kunde ta del av intervjun medan den skedde och genom att skillnaden i förförståelse påverkar tolkning av svar och val av följdfrågor. Det fanns i sammanhanget en medvetenhet om att vår egen förförståelse skulle påverka studiens resultat men genom att se på det empiriska materialet utifrån bestämda förhållningssätt och teorier kunde denna påverkan minskas.
Validitet avser att metoden undersöker det den avser att undersöka (Kvale och Brinkmann, 2009). Syftet med den här undersökningen är att bidra med ny kunskap om hur samverkan och informationsutbyte kan främja arbetet med att få fler elever att lyckas med sina studier i moderna språk och på så vis minska avhoppen. I studien intervjuas lärare i moderna språk och studien bidrar på så sätt med kunskap om lärares uppfattningar kring samverkan och informationsutbyte. Lärarnas medvetenhet kring vår blivande yrkesroll och studiens syfte kan påverka dem att ge svar de tror att studien eftersöker. Genom att vara så transparenta som möjligt och presentera utdrag ur det empiriska materialet ges läsaren möjlighet att själv avgöra trovärdigheten i studien. För analysens relevans belyses det empiriska materialet utifrån teoretiska perspektiv och begrepp och sätts i relation till tidigare forskning. Den hermeneutiska spiralen stärker därmed validiteten.
Generaliserbarheten är relativt låg i en kvalitativ intervjustudie. Generaliserbarheten påverkas också genom att varje skolverksamhets organisering (kring arbete med tillgänglighet och extra anpassningar) bestäms av den aktuella rektorns beslut (Skollagen 2010:800). Resultatet visar på många likheter i lärarnas svar oberoende av vilken skola de arbetar på och studiens resultat kan ha viss relevans i en större diskussion om skolans organisering av arbete med extra anpassningar och särskilt stöd.
Som nämnts tidigare har litteraturgenomgångar under arbetet påverkat vår förförståelse och tolkning av empirin. Enligt Westlund (2019) är det viktigt att redogöra för forskarnas förförståelse när det gäller hermeneutiska tolkningar. I denna studie återfinns, utöver den gemensamma förförståelsen som skapats under arbetet med tidigare forskning och teoriavsnittet, två olika utgångspunkter för förförståelse. En av oss har under 15 år arbetat som språklärare i årskurs 6-9 samt gymnasiet. Den andra har ett intresse för organisationsutveckling och handledning av kollegor i deras arbete med utveckling av extra anpassningar och särskilt stöd utifrån elevers olika behov. Intressant i sammanhanget är att intervjuerna genomfördes oberoende av varandra men att empirin visade på många likheter vilket tyder på goda förberedelser inför studiens genomförande.