Begreppet inkludering har fortfarande en stor tolkningsvariation och olika forskare ser olika på dess innebörd. En generell tydlighet i vad begreppet innebär hade underlättat för att ta till sig deras resultat.
I denna studie framkommer det, som rektorn uttrycker det, att inkludering till varje pris skapar exkludering. Alla pedagogerna var överens om att det finns elever som inte kan inkluderas fullt ut. Vad skulle krävas för att inkludera alla elever? Hur skulle denna inkludering se ut och vad skulle effekterna på organisation-, grupp- och individnivå bli?
Hur påverkar resursfördelningen gruppens resultat vid inkludering av elever med särskilda behov? Detta är frågor som jag tycker är intressanta ur ett fortsatt forskningsperspektiv.
47
Referenser
Ahrenfelt, B. (2013). Förändring som tillstånd. Att leda förändrings- och
utvecklingsarbete i företag och organisationer. Lund: Studentlitteratur AB.
Angelöw, B. (1991). Det goda förändringsarbetet: Om individ och organisation i
förändring. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en
kommun. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Göteborg.
Bjørnsrud, H. & Nilsen, S. (2019). Joint reflection on action – a prerequisite for inclusive education. A qualitative study in one local primary/lower secondary school in Norway. International Journal of Inclusive Education, 23(2), 158-173. Blossing, U. Nyen, T. Söderström, Å. och Hagen Tønder, A. (2016). Att kartlägga och
förbättra skolor Sex typskolor. Lund: Studentlitteratur AB.
Brinkmann, S. och Kvale, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Buli-Holmberg, Jorun & Jeyaprathaban, Sujathamalini (2016). Effective practice in inclusive and special needs education, International journal of special education, 31(1) 2016.
Capp, M.J. (2017). The Effectiveness of Universal Design for Learning: a Meta-
Analysis of Litterature between 2013 and 2016. International Journal of Inclusive
Education. 21:8, s791-807.
Crafoord, Clarence (2005) Människan är en berättelse. Tankar om samtalskonst. Falkenberg: Natur och Kultur.
Deunk, Marjolein I., Smale-Jacobsen, Annemieke E., de Boer, Hester, Doolaard, Simone, Bosker, Roel J. (2018). Effective differentiation practices: A systematic review and meta-analysis of studies on the cognitive effects of differentiation practices in primary education. Educational Research Review. 24, 31–54. Eriksson Barajas K. Forsberg C. & Wengström Y. (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
48
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i
praktiken Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2012. Göteborg.
Gidlund, U. (2018). Why teachers find it difficult to include students with EBD in mainstream classes. International Journal of Inclusive Education, 22(4), 441-455. Gjems, Liv (1997) Handledning i professionsgrupper - Ett systemteoretiskt perspektiv
på handledning. Lund: Studentlitteratur AB.
Granberg, O. & Ohlsson, J. (2016). Kollektivt lärande – i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur Göransson, K. & Nilholm, C. (2014). Conceptual diversities and empirical
shortcomings- a critical analysis of research on inclusive education. European
Journal of Special Needs Education, 29 (3), 265-280.
Hylander, I. & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande. Lund: Studentlitteratur. Karlsson. Y. (2012). Elever i särskild undervisningsgrupp: en studie med barnens
perspektiv i fokus. Stockholm: Liber.
Karlsudd, P. I. (2017). The Search for Successful Inclusion. Disability, CBR &
Inclusive Development, 28(1), 142-160.
Kotte, E. (2017). Inkluderande undervisning: lärares uppfattningar om
lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Diss.
Malmö: Malmö högskola.
Lahdenperä, P (2013/2016). Rektors pedagogiska ledarskap och lärares
undervisningssvårigheter, i O. Johansson & L. Svedberg (red.) Att leda mot
skolans mål, Malmö: Gleerups.
Lai Mui Lee, F., Seeshing Yeung, A., Tracey, D. & Barker, K. (2015). Inclusion of children with special needs in early childhood education: what teacher
characteristics matter. Topics in early childhood special education, 35(2), 79-88. Lutz, Kristian (2021 opubl.manus). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola
-möte med det som inte anses LAGOM. (andra upplagan). Stockholm: Liber AB.
Malmqvist, J. & Nilholm, C. (2016). The antithesis of inclusion? The emergence and functioning of ADHD special education classes in the Swedish school system.
Emotional and Behavioural Difficulties, 21(3), 287–300.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2014). Inkluderande undervisning: vad kan man lära sig
av forskningen? Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nilholm, C. (2015). Inkludering- vad kan man lära sig av forskningen? Forskning i
49
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Elisabeth & Persson, Bengt (2020). Att arbeta för en inkluderande skola. I Persson Elisabeth (red.), Inkluderande lärmiljöer: Kompetens för likvärdig
utbildning i ett demokratiskt samhälle, ss.18–27. 2020:2 – Vetenskaplig slutrapport från IFOUS Forsknings- och Utvecklingsprogram Inkluderande lärmiljöer 2017– 2019.
Plantin-Ewe L. (2019). ADHD symptoms and the teacher–student relationship: a systematic literature review. Emotional & Behavioural Difficulties, 24(2), 136– 155.
Roose, I., Vantieghem, W., Vanderlinde, R., & Van Avermaet, P. (2019). Beliefs as filters for comparing inclusive classroom situations. Connecting teachers’ beliefs about teaching diverse learners to their noticing of inclusive classroom
characteristics in videoclips. Contemporary Educational Psychology, 56, 140–151. Sandberg, J. & Targama, A. (2013). Ledning och förståelse: en förståelsebaserad syn
på utveckling av människor och organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2015). Kvalitetsarbete i praktiken. Stockholm: Skolverket Skolverket (2021). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
Taneja Johansson, S. (2014). A critical and contextual approach to inclusive education: perspectives from an Indian context. International Journal of Inclusive Education, 18(12), 1219-1236.
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande – En
praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. (Doktorsavhandling,
50
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm. Vetenskapsrådet.
Wheelan, A. Susan (2017) Att skapa effektiva team - en handledning för ledare och
medlemmar. Lund: Studentlitteratur AB.
Öquist, Oscar (2008) Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia fortbildning.
Öquist, Oscar (2014) Framgångsrikt ledarskap med systemteori: mönster, sammanhang och
nya möjligheter. Stockholm: Gothia fortbildning. Elektroniska källor
Magnússon G. (2019). Forskaren om inkludering: lärare känner sig utlämnade. I Skolvärlden Hämtad 2021-05-14 från: https://skolvarlden.se/artiklar/forskaren-om-inkluderinglarare- kanner-sig-utlamnade
Magnússon G. (2020) Vilken skola vill vi ha? I Skolporten. Hämtad 2021-05-14 från: https://www.skolporten.se/fou/vilken-skola-vill-vi-ha/
Ifous. (2015), Inkluderandelärmiljöer Hämtad 2021-05-14 från: https://www.ifous.se/programomraden-forskning/inkludering/
Skolinspektionen. (2014). Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild
undervisningsgrupp. Hämtad 2021-05-14 från: https://www.skolinspektionen.se/sv/beslut-
och rapporter/publikationer/granskningsrapport/kvalitetsgranskning/sarskilt-stod-i-enskild-- undervisning--och-sarskild--undervisningsgrupp/
Socialdemokraterna. (2019). Utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och miljöpartiet de gröna.
Hämtad 2021-05-14 från:
https://www.socialdemokraterna.se/download/18.1f5c787116e356cdd25a4c/1573213453963/ %20Januariavtalet.pdf
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2019). Tillgänglighet, delaktighet och inkludering. Hämtad 2021-05-14 från: https://www.spsm.se/stod/tillganglighet-delaktighet-och-
51
Bilagor
Bilaga 1 Intervjufrågor
Allmänna frågor samt frågor till personal på skolan
Hur skulle du beskriva begreppet inkludering? Hur ser en inkluderad skola ut för dig?
Kan alla grupper inkluderas?
Vilka förutsättningar krävs för att inkludera alla barn? Hur mäter man att en skola är inkluderande?
Hur vet vi att ett barn känner sig inkluderat?
Vilka förändringar har gjorts sedan 2012 när förändringsarbetet startade? Hur ser du på din roll i detta förändringsarbete, hur har utvecklingen sett ut? Hur ser synvändan ut för er del?
Hur har ert fortsatta arbete sett ut?
Kan du se några tendenser till tillbakagång?
Hur tycker du att samverkan mellan personalen fungerat för att utveckla tillgängliga lärmiljöer?
Specifika frågor för förvaltning och chefer
Vid projektets start hur såg din förförståelse/tidigare kunskap ut gällande inkluderande arbetsmiljö?
Hur upplevde du din/andras inställning/tankar till projektet? Hur ser synvändan ut för er del?
52 Hur såg informationsflödet ut?