Att sprida ny forskning samt tillämpa rätt metoder för hur den nya forskningen ska användas i skolan är en svår fråga att besvara. Det saknas kunskap om metoder och arbetssätt för att kunna arbeta med vetenskaplig grund. Vi har haft många frågor på vägens gång, som kanske inte blivit besvarade men som ändå väckt nya tankar och nya funderingar och inspiration till ny forskning. Till exempel vem ansvarar egentligen för att sprida kunskap om ny och aktuell forskning?
Vårt förslag på hur man kan gå vidare med forskning om arbetet med vetenskaplig grund är att skapa ett kartläggningsmaterial, som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. En slags checklista för att se hur arbetet bör läggas upp samt hur långt arbetet på den egna verksamheten har kommit i arbetet med vetenskaplig grund. Det finns en risk att det blir en ytterligare avbockningslista men samtidigt kan det vara ett sätt att få in arbetet med vetenskaplig grund som naturlig del i skolans arbete. I skrivande stund (10 mars) kan man läsa på Skolverkets hemsida att det i Malmö stad samt i Stockholm kommer ett dialogmöte för rektorer, lektorer och skolchefer att arrangeras. Syftet är att skapa en arena där olika professioner ska få möjlighet att mötas och utveckla sin lärarprofession inom just den vetenskapliga grunden. Målet är att deltagarna ska få en ökad kunskap om vetenskaplig grund och hur de kan realisera arbetet med att få en skola som vilar på vetenskaplig grund. Hur spännande är det inte att ju mer man forskar och letar efter något desto mer saker dyker det upp. Att det i år kommer hållas möten för att vidga och ge en
ökad förståelse för den vetenskapliga grunden menar vi pekar på ämnets aktualitet i debatten om skolans form och utveckling.
Referenser
Ahlberg, A. (2009). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Alerby, E., Bergmark, U., Wikström, A., Rosengren Larsson, I., Dahlén, G., & Westman, S. (2010). Forskning om undervisning och lärande. Ömsesidig samverkan mellan pedagogisk forskning och pedagogisk praktik. 2010(4). Hämtad den 22 mars 2020 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:992967/FULLTEXT01.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Claesson, S. (2011). Spår av teorier i praktiken. Några skolexempel. Lund: Studentlitteratur.
Datainspektionen. Hämtad den 25 mars 2020 från
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/grundlaggande- principer/
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur
Fejes, A., & Thornberg, R. (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB. Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., Nilholm, C. (2015:13). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie. Karlstad: Karlstad universitet. Hämtad 5 februari 2020 från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf
Holmlund, H., & Häggblom, J., & Lindahl, E., & Martinsson, S., & Sjögren, A., & Vikman, U., & Öckert, B. (2014:25). Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm Natur och Kultur.
Hultén, M. (2019). Striden om den goda skolan. Hur kunskapsfrågan enat, splittrat och förändrat svensk skola och skoldebatt. Lund: Nordic Academic Press.
Kroksmark, T. (2010). Forskning om undervisning och lärande. Skolans ödesfråga. Forskande lärare och en skola på vetenskaplig grund. Hämtad den 22 mars 2020 från
Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, A H. (2011). Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria. Malmö: SNS Förlag. Leijnse, E. (2012). Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Lundgren P, U. (2014). Föreningen svensk undervisningshistoria. Internationella mätningar och historien om PISA. Hämtad den 24 mars 2020 från
https://undervisningshistoria.se/internationella-matningar-och-historien-om-pisa/
Lärarnas riksförbund. Hämtad 5 februari 202 från
https://www.lr.se/stod--rad/for-dig-som-larare/skolans-styrdokument
Lärarnas historia. Hämtad den 9 mars 2020 från
http://www.lararnashistoria.se/folkskolan_och_grundskolan_2000-talet
Möllås, G., Gustafson, K., Klang, N., Göransson, K. (2017:27). Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken. En analys av sex fallstudier. Karlstad: Karlstad universitet. Hämtad 5 februari 2020 från http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1146035/FULLTEXT01.pdf
Patel, R., & Davidson, B. (2020). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Robertson, C. (2010). Forskning om undervisning och lärande. Vetenskap och beprövad erfarenhet - vad innebär det för förskola och skola? Hämtad den 23 mars 2020 från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:992967/FULLTEXT01.pdf
SFS, 2010:800. Skollag. Stockholm. Hämtad 5 februari 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS, 2007:638. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Hämtad den 24 mars 2020 från https://www.lagboken.se/Lagboken/sfs/sfs/2007/600-699/d_128234- sfs-2007_638-forordning-om-andring-i-hogskoleforordningen-1993_100
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Läroplanen för grundskolan, Lgr11. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Läroplanen för gymnasiet, GY11. Stockholm: Skolverket. Skolverket. Att arbeta forskningsbaserat. Hämtad den 24 mars 2020 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/att-arbeta-forskningsbase%E2%80%8Brat
Skolverket. Att arbeta med skolans värdegrund. Hämtad den 9 april 2020 https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/arbeta-med-skolans-vardegrund
Skolverket. Dialogmöten om vetenskaplig grund i skolan - eller: Vad gör jag med en lektor? Hämtad den 10 mars från
https://www.skolverket.se/om-oss/kalender/dialogmoten-om-vetenskaplig-grund-i- skolan---eller-vad-gor-jag-med-en-lektor
Skolverket. (2020). Forskningsbaserat arbetssätt för ökad kvalitet i skolan. Hämtad den 25 mars 2020
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/forskningsbaserat-arbetssatt-for-okad- kvalitet-i-skolan
Skolverket. (2020). PISA: en studie om kunskaper i matematik, naturvetenskap och
läsförståelse. Hämtad 31 mars 202 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/internationella- jamforande-studier-pa-utbildningsomradet/pisa-internationell-studie-om-15-aringars- kunskaper-i-matematik-naturvetenskap-och-lasforstaelse
Skolinspektionen. (2019). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet - förutsättningar och arbetsformer i grundskolan. Hämtad 5 februari 2020 från
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/vetenskaplig-grund- och-beprovad-erfarenhet-forutsattningar-och-arbetsformer-i-grundskolan/
SOU, 2002:121. Skollag för kvalitet och likvärdighet. Stockholm. Hämtad 9 mars 2020 från
https://www.regeringen.se/49b71f/contentassets/b18c363539d4418ca42fdfee8bf46c90/ missiv-kapitel-1-5
Specialpedagogiska skolmyndigheten. Vad är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Hämtad den 24 mars 2020 från https://www.spsm.se/stod/forskning-och- utveckling/vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet/
Starrin, B., & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges Kommuner och Regioner. Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet. Hämtad
https://skr.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/forskning/vetenskapligg rundbeprovaderfarenhet.728.html
Utbildningsdepartementet. (2009). Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och
trygghet. Hämtad den 9 mars 2020 från
https://www.regeringen.se/49b719/contentassets/5d33e223e66c4172933d5c3f962e28f6/ den-nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-ds-200925 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 5 februari 2020 från
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Hur länge har du arbetat som specialpedagog?
2. Hur uppfattar du skrivelsen “vetenskaplig grund” (hur tolkar du begreppet)? 3. I den nya Skollagen står det att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet, hur omsätter du denna tolkning i ditt arbete som specialpedagog?
4. Skulle du kunna ge exempel på hur ni arbetar med ett vetenskapligt förhållningssätt i din verksamhet?
5. Vad är specialpedagogens roll för att skapa ett skolarbete som vilar på vetenskaplig grund?
6. Vilka svårigheter ser du i arbetet med vetenskaplig grund?
7. Hur skulle du vilja lägga upp ditt arbete med vetenskaplig grund om du fick välja fritt?
8. Om ni arbetat länge, på vilket sätt har den nya skollagen förändrat ditt sätt att arbeta utifrån vetenskaplig grund?
9. På vilket sätt har den nya skrivelsen (Skollagen 2010) förändrat ditt sätt att arbeta?
Bilaga 2
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE SKOLUTVECKLING OCH LEDARSKAP Datum 2020 - 01 - 28 MissivbrevVi är två studenter som läser specialpedagogprogrammet vid Malmö universitet. Vi är nu inne på vår sjätte och sista termin där vi ska skriva ett examensarbete.
Examensarbetet handlar i vårt fall om hur verksamma specialpedagoger lägger upp sitt arbete utifrån en vetenskaplig grund. Vi ska genomföra en kvalitativ intervjustudie där fokus ligger på att låta respondenterna uttala sig om hur vetenskaplig grund tolkas och omsätts i det egna arbetet och i verksamheten.
Undersökningen kommer att genomföras med intervjuer under februari 2020 och varje intervju beräknas ta 30 minuter som kommer spelas in, tas anteckningar på och skrivas ut i text. De som kommer att ha tillgång till materialet är vi som skriver, samt vår handledare.
Vi kommer under hela arbetet ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska
principer, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Alla som deltar i arbetet har rätt att när som helst avbryta sin medverkan, utan några konsekvenser eller frågor. Innan materialinsamling kommer alla deltagare bli tillfrågade om delaktighet i studien och har även rätt att tacka nej till medverkan. När arbetet ska sammanställas och skrivas i det färdiga arbetet kommer både deltagare och verksamheter att avidentifieras och
materialet hanteras konfidentiellt. När examinationen är genomförd kommer materialet att förstöras. Kontaktuppgifter Cecilia Svensson 07 - XXX Rana Farhat 07 - XXX Ansvarig handledare Bernt Gunnarsson
Kontaktuppgifter Malmö universitet